Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Ryssland och Sverge 1719—96. Rysslands krig och härjningar i Sverge 1719—21. Elisabets stfimplingar mot Sverge. Kriget 1741—43. Adolf Fredrik. Katarina II:s stämp-lingar. Försök att lösslita Finland; förrädarne, Anjalaförbundet. Gustaf III och ryska kriget 1788-90. Gustaf IV Adolf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
serna förlamades i hög grad dels af partislitningarna i Sverge, dels
af bristande understöd af bundsförvandterna. Genom freden i
Hamburg 1762 gjorde dock Sverge hvarken vinst eller förlust i land.
Samtidigt med sitt första ingripande i Polens angelägenheter
vände Katarina II, Adolf Fredriks systerdotter, sina lystna blickar
mot Sverge.
I hennes och Fredrik II:s fördrag af den 11 april 1764 intogs
en hemlig artikel, genom hvilken de lofvade hvarandra att
gemensamt bekämpa det franska partiet i Sverge. Skulle det icke lyckas
de båda makternas sändebud i Sverge att störta detta parti eller
åtminstone hålla jämnvikten mellan det och dess motståndare, och
vore regeringsformens fullständiga undergång att befara, skulle de
båda bundsförvandterna träffa närmare öfverenskommelse om medlen
att afvärja en så farlig tilldragelse (!) och upprätthålla
regeringsformen i hela dess vidd.
Katarina ingick 1765 äfven med Danmark ett förbund i
samma syfte.
Missnöjet med Sverges deltagande i sjuåriga kriget försvagade
väsentligen Hattpartiets makt och bidrog till dess fall, som inträffade
1765, då Mössorna kommo till styret.
Mössornas seger medförde en fullständig förändring i Sverges
politik, ty regeringen, med kanslipresidenten K. G. Löwenhjelm i
spetsen, drog sig från det förra förbundet med Frankrike och
?iär-made sig Ryssland, liksom ock England och Danmark.
För att tillfredsställa Ryssland afbrötos de af Ehrensvärd ledda
arbetena till Finlands försvar (!) — " rubler regnade«, säger A. L.
Hamilton i sina memoarer — och för stärkandet af det goda
förhållandet till Danmark förmådde rådet kronprins Gustaf, nu 20 år
gammal, att mot egen och kungaparets önskan trolofva sig med den
danska prinsessan Sofia Magdalena (april 1766).
Det såg mörkt ut för Sverge på denna tid, då striderna
mellan partierna voro lika ödesdigra som Polens inre strider. De
förbundna utländska makterna ville nu upprätthålla den bristfälliga
författningen, orsaken till Sverges vanmakt. Rysslands och Danmarks
öfverenskommelse blef snart känd och väckte den djupaste
förtry-lelse i Sverge, icke minst hos Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika,
som af gammalt voro Danmarks fiender. De såväl som kronprins
Gustaf närmade sig nu allt mera Hattarne, framhållande huru lifligt
de kände förödmjukelsen af att ställas under ryskt förmynderskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
