Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII. Finlands eröfring. Röfvarpolitik. Alexander I och Napoleon I vid freden i Tilsit 1807. Kriget i Finland och Sverge 1808—09; förrädarnes hjälp. Finland ställes under ryske tsaren. Landtdagen i Borgå. - Finland ställes under ryska tsaren. Landtdagen i Åbo 1809.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och våra vapens lyckliga framgång Storfurstendömet Finland blifvit
för alltid förenadt med Vårt käjsardöme“, och att han vore
öfver-tygad, att alla Finlands Ständer «ej lära underlåta bemöda sig gå
Våra Höga afsikter till mötes“, hvarför han befalde, att en allmän
landtdag skulle hållas i Borgå den 10 mars.
Generalguvernören utfärdade påbud till vederbörande
ämbets-värk att föranstalta de förestående valen, och Sprengtporten, som
naturligtvis fruktade, att vid ständernas förhandlingar
omständigheter skulle inträffa, hvilka kunde rubba den vunna ställningen,
påminde därvid om nödvändigheten att sända «förståndige och sansade
representanter!" "Hufvudändamålet var att gifva Finlands invånare
det säkraste bevis, att man i alla afseenden ämnade iakttaga deras
lagliga rättigheter«; men då dessa ännu saknade den slutliga
bekräftelsen, blef därför särskildt adeln, på grund af oppositionsandan,
erinrad om, att «äfven den minsta af rättigheterna var en nådegåfva af
en huldrik käjsare, som efter krigslagens bruk alltid äger makt att
göra hvad han behagar(!)u. Själfva benämningen "landtdag", såsom
det förestående ständermötet officielt kallades, under det att de
svenska ständermötena • ständigt blifvit kallade «riksdagar«, afsåg redan
att utgöra en påminnelse om en ödmjukare ställning och
nödvändigheten af ett ödmjukare uppträdande.
Till landtmarskalk förordnades friherre R. V. De Geer, hvilken
1788 var ämnad till själfständighetspartiets landtmarskalk vid den
påtänkta riksdagen i St. Michel. Vid samma tid återinsattes de
landsflyktige Anjala-förbundsmännen: Sprengtporten, Jägerhorn,
Glan-senstjerna, Ladau och major Klicks son, Karl Klick, åter i sina
adels- och nationela rättigheter, och 1790 års dom rörande dem
upphäfdes genom ett käjserligt dekret.
Landtdagens representanter voro ej talrika, eller blott 127, däraf
70 tillhörde adeln.
Det för landtdagens öppnande af tsaren faststälda ceremonielet
föreskref bl. a., att två härolder till häst, åtföljda af ett detachement
kavalleri, skulle «under pukor och trumpeter« å alla torg och större
platser sammankalla ständerna, och att landtmarskalken skulle göra
sitt intåg i staden i en käjserlig vagn o. s. v. Därpå förklarades,
karaktäristiskt för ställningen, att H. Maj:t “tillåter, att en deputation
af ständerna, anförda af landtmarskalken och talmännen, hos H.
Käjs. Maj:t aflägga deras underdåniga tacksägelse för kallelse till
landtdagen, hvarvid generalguvernören, i H. Käjs. Maj:ts namn,
för-ständigar ständerna att påföljande dagen kl. 10 f. m. bevista
landt-dagspredikan“, samt vidare att vid gudstjänsten «predikan hålles efter
den af H. Maj:t föreskrifna text“, hvarpå afsjunges psalmen: O
Gud, vi lofve Dig! «under pukor och trumpeter samt kanoners los-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
