Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och så många svarta andaktsfullt böjde knä inför Gud, kände
gossen under predikantens tal så som aldrig förr kraften i den
lära, af hvilken intet ord skall förgås, om ock himmel och jord
förginges.
Vid aftonmåltiden talade man gemensamt, om livart den
gamle missionären med största nytta skulle vända sig. Han var
en eldig ande och föredrog att draga ut till de aflägsnaste
gränserna och de svåraste förhållanden mot att egna sig åt en
be-qvämare tjenst. En yngre broder hade nyligen anländt från Natal
och berättade, att den politiska ställningen mellan engelsmän, boer
och zuluer vore mycket osäker.
»England har förklarat sitt herravälde öfver Transvaal-boerna
och tänker äfven trygga det», sade han. »Men engelsmännen
inse, att de på samma gång äro förpligtade att skydda boerna
mot zuluernas angrepp. Jag har hört en fogel sjunga:
engelsmännen rusta sig till ett fälttåg mot den öfvermodige Tschetschwajo.»
Pieter Maritz blef alldeles röd. Boerna äro nog karlar att
skydda sig sjelfva, tänkte han. Han hade all möda att hålla sin
tunga i styr; men fann det icke tillbörligt att tala bland så
vördnadsvärde och lärde män, utan teg.
»Vi här i Botschabelo blifva föga berörda deraf», sade en
annan broder. »Vi ligga långt från krigsskådeplatsen. Om blott
icke matabeles och bapedis blifva upproriska, då de få höra
krigs-ryktet! Visserligen hafva Sekukuni och Mapoch blifvit qvästa,
men likväl fiiines öfverallt här omkring oroligt folk, som traktar
efter byte och längtar efter något nytt. I norr är det nu lugnt,
men i öster är det icke bra.»
»Hvad pågår i öster?» frågade den gamle missionären.
»I Drakbergen lefva ett par förskräckliga röfvare med ett
stort anhang», svarade den andre. »Så länge de höllo sig der
borta, voro de icke farliga för oss; men de hafva helt fräckt vågat
sig in i Nya Skottlands territorium för att stjäla kreatur. Ja
de hafva till och med blifvit sedda i de stora skogar, som utbreda
sig blott två mil öster om oss.»
»Hvad är det för röfvare och af hvilken stam äro de?»
»Det är en lång historia», fortsatte den andre. »Det är två
bröder af Basuto-stammen, hvilka förr varit furstar. Hvad de hade
för namn bland sitt eget folk, vet jag icke, men boerna hafva
kallat den äldre Titus Afrikanen, den yngre Fledermaus, och under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
