- Project Runeberg -  Pieter Maritz. Boersonen från Transvaal /
76

(1890) [MARC] Author: August Wilhelm Otto Niemann Translator: Richard Bergström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kom blodet att stelna i ådrorna på honom, och i nästa sekund
kände sig gossen gripen af starka näfvar och såg en mängd mörka
gestalter dyka upp omkring sig. De måste hafva kommit alldeles
ljudlöst; liksom växande upp ur marken, fylde de platsen rundt
omkring.

Bestört blickade Pieter Maritz åt alla sidor, men var så hårdt
fasthållen, att han ej kunde röra sig. En af de svarte hade gripit
rappen vid tygeln, en annan höll i Jagers rem, och i en hast togo
de af honom bössan, patronremmen och hirschfängaren. De svarte
sågo vilda ut, voro alla beväpnade, somliga med bågar, pilar,
stridsyxor, kastspjut och aflånga sköldar, andra med bössor. Dessa
buro äfven, enligt bruket hos boerna, en patronrem öfver axeln.
Flere hade benkläder och blusar eller också jackor eller
ylleskjortor, andra buro en panter- eller tigerhud öfver de nakna
skuldrorna, och några få hade endast en lifgördel. Alla gemensamt
buro de en krigisk hufvudprydnad: struts- eller örnfjädrar, som
voro fästa i deras krusiga, med fett hopklibbade, hår. Midt bland
dem sågs en äldre man, med herskarmin, som bar ett halsband
af stora, hvita tänder, en glänsande kopparring om armen och
en lejonhud kastad omkring sig.

Denne vände sig nu till Pieter Maritz och frågade honom
på flytande holländska, hvarifrån han kom och hvad uppträdet
med ynglingen i den röda rocken hade att betyda.

Pieter Maritz förstod, att de svarte redan länge måtte hafva
iakttagit kapplöpningen, och höll för rådligast att omtala hela
sanningen. Han berättade, att han kom från Botschabelo, att de
engelska ryttarne med våld velat taga honom med sig, och att
han flytt från dem.

Befälhafvaren rigtade derpå några ord till sina män, hvarpå
dessa beredde sig genast att bära bort den ännu medvetslöse
engelsmannen. De afhöggo starka grenar och samlade vidjor och
med dem åstadkommo de helt skickligt en bår. Under tiden
plundrade några andra lorden fullständigt. De togo hans vapen,
skuro knapparna ur hans rock, drogo hans börs med guineer och
silfvermynt ur fickan, och bemägtigade sig hans juvelbesatta ur
och förgylda cigarretui.

Kläderna läto de honom hafva qvar. Sedan lade de honom
på båren, och två starka kaffer buro den med raska steg derifrån.
Ingenting fanns nu qvar af den sprättige officerns förra glans.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:07:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/napieter/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free