Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunnat vara Babylon. Havet hade redan gjort
sitt inflytande gällande. Medan det orientaliska
världsväldet upplöstes i småstycken, kom snart
från väster den nye pretendenten till
världsmakten: Rom.
Övergången skedde förvånande lätt; det
romerska imperiets karaktär av ekumeniskt rike
var inom kort given. Orsaken till att det så lätt
lyckades genomföra sina anspråk var nog till ej
ringa del den, att de andliga förutsättningarna
för världens enande redan förefunnos. Det
grekiska tänkandet hade efter Platon alltmer
antagit en kosmopolitisk prägel; denna blev än
mer uppenbar, sedan Alexander banat väg för
hellenismens sammansmältande av Öster- och
Västerland. Det inpräntades i skolorna, att
världen var e n, människosläktet e 11, och en enda
sedelag var normerande för alla. Gränserna
mellan nationerna föllo, det fanns ej mer några
motsatser mellan grek och barbar. Världen
levde i en grundstämning av längtan mot enhet
och sammanslutning, och enheten blev också
förverkligad. I än högre grad än det persiska var
det romerska imperiet ett ”nationernas förbund”
— och den karaktären fortfor det att behålla
ännu långt efter den tid, då det enligt vad våra
läroböcker förmäla borde ha upphört att vara till.
Ty detta rike var en så mäktig skapelse, var
så djupt rotat i folkens medvetande, att det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
