Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Studenter och arbetare i språklig belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han »läser som en häst», men, hästen i all ära,
så är detta en förkortning af det fullare uttrycket
»läsa (så flinkt) som en häst (trafvar)».
Sedan studenter börjat så ifrigt på lediga
stunder idka slöjd — det är uttydt »slughet, klyftighet»,
sedan »sysselsättning som kräfver denna egenskap»
— så torde vi med tiden äfven bland dem kunna
träffa en och annan icke föraktlig snickare, om ock
flertalet förblir bönhasar, d. v. s. fuskare, äldst
»skräddare i smyg» (alltså utan att tillhöra skrået).
Snickare åter hette förr snidkare och är alltså en som
»snidar» eller rättare en som »skär», ty ordet
kommer från tyskan, der »snida» betyder »skära».
Däremot är »skära» tyskans benämning för »klippa»,
såsom ock framgår af flera från tyskan lånade uttryck.
»Skära öfver en kam» anspelar på frisörens bekanta
metod för att få hufvudets hår lika långa vid
afklippningen. Tillskärare är ju den, som »klipper
till» klädesplagget. Och fältskär(ar)en var fordom
en »klippare i fält», d. v. s. den som under fälttåg
ansade soldatens hår och med tiden äfven hans sår.
Sedan dessa och icke längre håret är en hufvudsak
för fältskären, har dettas vård öfvertagits af
barberaren »skäggputsaren» (af latinskt ursprung) eller
den något gentilare frisören (af fransk börd) för att
icke tala om den allra modernaste företeelsen:
hårkonstnären.
Likaså är skäran enligt tyskt språkbruk icke
namn på ett verktyg att skära, utan att klippa med,
kort sagt »saxen». Häraf förklaras vårt från tyskan
komna skärslipare, ursprungligen en som slipar saxar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
