- Project Runeberg -  Nattens barn och andra berättelser /
50

(1920) Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skulle prassla och att han skulle bli förföljd. En
gång tog han fram sin revolver, men ångrade sig.
Han hade återfått sitt lugn och hoppades komma
undan utan att göra väsen av sig. Flera gånger hörde
han mannen ströva omkring i snåren för att få tag
i honom, och ibland stod han också stilla och lyssnade.
Det ingav honom en idé. Hans ena hand stödde
sig mot ett murket trästycke. Han famlade först
omkring sig i mörkret för att övertyga sig om att hans
arm hade svängrum, lyfte sedan upp trästycket och
kastade det. Det var icke stort, och det flög långt,
hamnade med en stark smäll i en buske. Han hörde
varelsen rusa in bland buskarna, och under tiden
kravlade han sig undan. På händer och fötter,
långsamt och försiktigt, kröp han framåt, tills hans knän
blevo våta i fuktig mylla. Då han lyssnade hörde
han ingenting annat än den stönande vinden och
dimmans dropp från grenarna. Lika försiktigt som
förut reste han sig, gick till stenmuren, klättrade över
den och stod nu på vägen där ute.

Han trevade sig in i ett buskage, drog fram en
cykel och beredde sig att sitta upp på den. Han
höll på att svänga om den i rätta läget, då han
hörde dunsen av en tung kropp som hoppade och
tydligen kom ner på fotterna. Han väntade ej på
något mera, utan sprang med händerna på cykelns
handtag, tills han kunde svinga sig upp i sadeln, få
fatt i pedalerna och sätta i gång. Bakom sig hörde
han de snabba dunsarna av fötter i vägdammet, men
han avlägsnade sig och hörde sedan ingenting mera.

Olyckligtvis hade han vändt staden ryggen och
styrde nu kosan allt högre upp i bergstrakten. Han

50

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:10:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nattenbarn/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free