Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturens grundämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det är lätt att inse, att ibland samtliga elementen de
framför andra positiva och negativa med deras särdeles kraftiga
och tydligt framträdande kemiska verksamhet tidigast måste
ådraga sig kemisternas uppmärksamhet såsom närmare
beslägtade med hvarandra. De metalliska beståndsdelarna i de af
gammalt bekanta starkt basiska alkalierna särskildes sålunda
som alkaliska metaller. Syret däremot och öfriga, liksom detta,
syre-bildande element sammanstäldes på samma sätt under
det gemensamma namnet kombustorer eller förbrännare, emedan
de, äfvenledes liksom syret, hvilket, såsom väl är bekant, i
vanliga fall är förbränningens vilkor, kunna så lifligt förena
sig med andra ämnen, att eldfenomen däraf föranledes. Vid
närmare aktgifvande på sammansättningen af de olika syrorna
såväl som af salterna, hvilka vid deras förening med baser
uppkomma, fann man emellertid snart så väsentliga
skiljaktigheter, i öfverensstämmelse med hvad i det hufvudsakliga redan
förut (s. 11) vid frågan om de allmänna elektrokemiska
egenskaperna är meddeladt, att en ytterligare fördelning af
kombustorerna i 2 lägre grupper blef oundgänglig. Kloren och de
därmed analoga betecknades sålunda som saltbildare eller haloider
(af ett grekiskt ord, som betyder salt), emedan de redan vid
omedelbar förening med en positiv metall ge neutrala salter,
t. ex. det ofta nämnda klornatrium, hvars gamla namn, salt,
blifvit det gemensamma uttrycket för hela den stora klass af
ämnen, som i kemiska egenskaper därmed öfverensstämma.
Syret, svaflet o. s. v. särskildes däremot som amfider (af det
grekiska ordet amfis 2 och 2), emedan syresalterna (eller i
allmänhet amfidsalterna till skilnad från haloidsalterna) för sin
bildning fordra 2 olika föreningar med syre eller öfver hufvud
taget med amfiden, under det den omedelbara föreningen
därmed är alt efter ämnets beskaffenhet och amfidens mängd
antingen basisk eller sur. T. ex. natriumoxid är en bas, det
behörigen syrsatta kväfvet är en syra, saltet, salpetersyradt natron
eller natronsalpeter, föreningen mellan båda. På samma sätt,
om också af helt andra skäl, fann man sig föranlåten att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
