Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fackelblommans gåta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
redan från första ögonblicket av sin existens
fullkomligt konstanta; de uppträda vanligen samtidigt
i ett betydade antal individer. De nya egenskaperna
sträcka sig till alla organ, och gå i alla
möjliga riktningar, så att fördelaktiga, indifferenta och
skadliga karaktärer uppstå; följaktligen uppstå jämte
livsdugliga arter även sådana, som av inre orsaker
dö unga eller också äro ur stånd att uthärda kampen
för tillvaron i det fria. Det naturliga urvalet
kan icke frambringa nya arter, utan förmår endast
utrota mindre livsdugliga arter. Förmågan att
frambringa nya arter uppträder av allt att döma
periodiskt, så att för närvarande endast en viss procent
av djur och växter äro i stånd att mutera.
Detta är i största korthet huvudpunkterna i de
Vries’ artbildningslära, vilken i ett par biologiskt
viktiga punkter skiljer sig från Darwins
utvecklingslära, men från filosofisk synpunkt nära nog
sammanfaller med denna. En dunkel punkt i den av de
Vries framställda teorien var naturligtvis orsaken
till dessa periodiska explosioner, genom vilka nya
arter uppstå; de Vries betecknade också utforskandet
av dessa orsaker som vetenskapens närmaste
mål, och framhöll särskilt vikten av att lära känna
dessa faktorer, så att man en gång i framtiden med
konst skulle kunna försätta en växt- eller djurart
i det muterande tillståndet och på detta sätt
erhålla nya arter, vilkas teoretiska och praktiska
betydelse kunde bli oskattbar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
