Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Livets ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
visa, hos många gröna växter är ett förstadium,
som kolet och kvävet passera på vägen fram till
äggvitebildningen. Utan kännedom om dessa
sistnämnda förhållanden har fysiologen Pflüger redan
på sjuttiotalet hänvisat på den möjligheten, att
cyan, kolväten och andra föreningar, som ingå i
äggviteämnena, till att börja med bildats i glödhettan
och sedan under den fortgående avsvalningen följt
sin naturliga böjelse att förtäta sig till mera
sammansatta föreningar, så att slutligen, sedan även
vatten och salter kunnat deltaga i omsättningarna,
äggviteämnen uppstått. I denna spontana
äggvitebildning ser Pflüger livets begynnelse.
Man kan mot denna uppfattning med skäl
invända, att bildning av äggvita är en sak,
uppkomsten av liv en annan. Det är ju blott en tidsfråga,
när det skall lyckas Emil Fischer i Berlin att med
konst framställa äggviteämnen, men därifrån och
till skapandet av levande organismer är det ju
ännu ett långt steg. Den djupa klyfta, som skiljer
levande materie från livlös, komme ju att efter en
sådan upptäckt kvarstå lika oöverstiglig som förut,
och pessimisterna, som proklamera kemiens och
fysikens maktlöshet gent emot livets gåtor, skulle
ånyo få vatten på sin kvarn.
Och dock torde man redan nu med fog kunna
ifrågasätta, om klyftan mellan levande och livlös
materie verkligen är så oöverstiglig, som man på
många håll vill låta påskina. Ty på samma gång
man kommit under fund med, att även de lägsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
