Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växternas känsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sin yta; men sticka vi ner handen i en vätska, t. ex.
vatten eller kvicksilver, så känna vi beröringen med
vätskan endast vid själva vätskeytan, där en
tryckdifferens äger rum. Denna okänslighet för
vätsketryck förefinnes, som vi redan sett, ännu starkare
utpräglad hos växterna, och även hos dem beror
denna okänslighet därpå, att vätskan ej förmår att
på närliggande delar av överhuden utöva det olika
starka tryck, som kräves för att en retning med ty
åtföljande krökningsrörelse skall äga rum.
Ännu en betingelse måste vara uppfylld för att
vårt känselsinne skall påverkas: beröringen får icke
vara oföränderlig, utan måste ske i små, tätt på
varandra följande stötar. Detta tyckes stå i strid
med den dagliga erfarenheten, då vi ju mycket väl
med känseln förnimma en kropp, som vi, efter vad
vi tycka, hålla orörlig mellan fingrarna, men vi måste
härvidlag komma ihåg, dels att vi alltid darra om
än helt litet, dels att blodets lopp genom ådrorna
framkallar en viss, om än ytterst svag dallring i
hudlagren. Fullkomligt samma förhållande finna vi
hos växterna. Placerar man t. ex. en gurkväxt (odlad
i kruka) på ett bord, som är fullkomligt skyddat
även mot de obetydligaste stötar, och stjälper man
för att hindra luftströmningar en glasklocka över
växten, så visar det sig att även en grov garntråd,
försiktigt lagd på klänget, ej frambringar den minsta
retning. Lyfter man av glasklockan, så att luftdraget
kan komma tråden att dallra, så kröker sig klänget
ganska snart.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
