- Project Runeberg -  Svenskt nautiskt lexikon /
55-56

(1920) [MARC] Author: Gustaf Stenfelt - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bogankare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

55

ryggen. ~ -ankare, de stora ankarna
ombord, som hava sin plats ett på var bog.
~ band, starka knäformade trästycken,
som äro fastbultade innanför bogen
tvärs för förstäven för att förstärka
fartyget förut. ~ -fender, en dyna, gjord av
gammalt drev och omflätad av tåg. Den
hänges över bogen på ett fartyg eller en
båt för att skydda denna vid
sammanstötning. ~ -förtimring, de timmer, som
utgöra ett fartygs bog. ~ förtöjning,
tåg eller kätting, som fasthåller
fartygets för, då det ligger förtöjt. ~ in,
kommandoord vid tilläggning med båt
åt främsta roddaren (plikthuggaren) att
lyfta sin åra ur klykan med en knyck
och slänga den in i båten med årbladet
för över för att ej väta ned sina
kamrater. ~ -kanon, den kanon, som har
sin plats i bogen på ett fartyg. ~
-knä, knä i bogen på ett fartyg. ~
-plåt, plåt i bogen på ett järnfartyg
~port, lastningsport för timmer i
bogen på ett fartyg. ~ -sera, medelst ett
fartyg eller båt framsläpa ett föremål
genom vattnet. ~ -serbåt, vanlig
benämning på ångbåt, som huvudsakligast är
avsedd att bogsera fartyg. ~ serkabel,
grov kabel, vanligtvis av gräs, som
användes vid bogsering. Den skall vara
från 50 till 90 famnar lång och från 6
till 14 tum i omkrets, beroende på ett
fartygs storlek. Dimensionerna finnas i
klassificeringssällskapens tabeller för
utrustning (equipment numerals). ~
ser-krok, krok fastgjord vid aktermasten
eller i pollare akterom skorstenen och
vari bogserkabelns ögla lägges. Kroken
är inrättad fällbar, så att man ej
behöver sakta farten för att kasta loss
kabeln. ~ -skärm, skärm av plåt förut
över bogen att avleda vatten. ~ -spant,
spanten, till vilka bogplankorna eller
bogplåtarna äro fastsatta. ~ -spröt, en
kraftig från ett fartygs förstäv
utspringande trästam eller stålcylinder,
som tjänar att jämte sin rigg såväl föra
förseglen på, som stötta den övriga
riggen och masterna föröver. Bogspröt är

56

även i många fall det gemensamma
namnet för dess förlängningar,
klyvar-och jagarbom, som även numera ofta
göras i en enda längd. ~ -sprötets
resning, är dess vinkel emot horisonten,
när fartyget ligger på jämn köl (lika
djupt för- som akterut). ~ -sprötsdyna,
den stötta eller grova planka, mot
vilken den inre delen av bogsprötet vilar.
~-sprötseselhuvud, ett starkt
järnbeslaget trästycke eller järnbygel, fastsatt
runtom bogsprötets yttre ända och
varigenom klyvarbommen stickes, då den
halas (riggas) ut. Det tjänar till att
hålla mittelpartiet av klyvarbommen till
bogsprötet. Den inre delen fasthålles
medelst en järnbygel. ~ -sprötsklots,
klamp emot vilken bogsprötssurrningen
vilar. ~ sprötsknektar, starka
upprättstående timmer förut, som äro
fastbultade till däcksbjälkarna. De äro
sammanfogade med ett tvärstycke och
bogsprötets inre del vilar emellan dem och
hålles sålunda på sin plats. ~ sprötsnät,
ett nät, som är fastsatt ovanför
bogsprötet, och vari förstängsstagsegel
lägges, då det är nerhalat. ~
-sprötssurr-ning, sju à åtta slag (varv) av kätting
eller tåg, hårt lagt om bogsprötets inre
ända och stäven. ~ -stag, kättingar eller
tåg, som stötta bogsprötet sidovägen. ~
-våg, svallvåg, som uppstår vid bogen
på ett fartyg, då det gör fart genom
vattnet. Ju hårdare fart och fylligare
bog desto större bogvåg. ~ -åra eller
pliktåra, främsta årån i en båt.

Boj, en flytbar anordning av trä eller
järnplåt, som användes för att utmärka
läget, dår något föremål ligger sjunket,
ett grund, ett ankare, eller varuti man
förtöjer fartyg. Bojar få sitt namn dels
efter sin form, dels efter ändamålet,
vartill de användas, såsom konboj,
tunnboj, klockboj, lysboj, vrakboj, grundboj,
förtöjningsboj o. s. v.

Bol, understa delen av ett segel.

Bolin (eller med äldre benämning
boglina), ett tåg, varmed lovartsdelen
av ett råsegel (vanligast undersegel) un-

Bogankare—Bolin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:15:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nautiskt/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free