- Project Runeberg -  Inför nedräkningen /
210

(1993) [MARC] Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En anständig man kommer fram ur vårt femtiotal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

läderfåtöljen med fönsterkupan bakom sig. Det är
eftermiddag. Sten häller upp mer gin. Han har just talat om
Bilderlexikon (det första bandet, det om sexualitetens
kulturhistoria) det var på tal om vad Sprengel skrivit
om Landquist. Han ler sitt sneda leende mot mig.

Tydligt skarpt som ett polisprotokoll alltså. Och vart
ord hörbart. Men ju mer jag nu ser närmare på bilden
och lyssnar på vad Sten säger ju mer undrar jag. Inte är
det Anders som står där! Det ser mer ut som Folke
Isaksson. När jag nu tittar på bilden en gång till är jag
helt övertygad om att det är Folke Isaksson. Skarpt som
i ett domstolsvittnesmål. Jag ser helt tydligt ginglaset i
hans hand. Det är kväll redan. Men Sten står kvar med
flaskan i hand och någonstans i bakgrunden finns
Dagny. Jag hör henne.

Då byter bilden. Rummet är otydligare men
fortfarande finns där Sten och Dagny och det är i november
1953 och jag har just kommit från Östeuropa. Åter bor
jag i ryggsäck i Stockholm, fast nu är jag omgift. Åter är
jag i Uppsala.

Men nu har osäkerheten blivit påtaglig.

Kanske var det inte ens 1953 jag mötte Anders
Ehnmark. Kanske var det 1954. Men det var i Uppsala och
det var då vid den tiden och i den kretsen. Fast det är
något märkligt med bilden. Den är inte oskarp; snarare
mångdubbelexponerad. Jag ser honom gång på gång
därborta för snart fyrtiofem år sedan men får inte in
sammanhanget ordentligt. Som om han kommit in då
och då framför kameran i ett mörkt rum och blivit
belyst under det att bländaren stått öppen.

Nå, vi har alltså känt varandra fyra decennier eller så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:17:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nedrakn/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free