Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
civilisationen halvt fördärvade indianer, som hade velat begå ett
mord, som »vildarna» ej ville vara med om.
Kanske ha vi Onásh, så hette den man, som talat emot
överfallet på oss, att tacka för att vi ej fått dela Crevaux’s,
Ibaretas och Boggianis öde.
Följande dag voro vi åter i mataco-guisnays land. Vi
hade inte en matbit och regnet öste ned, så att vi voro både
frusna och hungriga. Tält hade vi ej sedan länge med oss;
det hade vi måst lämna för att skydda samlingarna. Vi redo
in i en by och blevo högst ovänligt mottagna. Ingenting
fingo vi byta oss till, icke det minsta, och bestämt vägrade
de att låta oss söka skydd i hyddorna undan regnet. Ehuru
inga vita bo, där vi nu voro, så gå alla dessa
matacoindianer och söka arbete hos de vita och känna mycket av
civilisationens »välsignelser».
När vi sedan på natten sutto hungriga och fröso vid en
eld, som det hällande regnet icke tillät oss att få fart på,
då tänkte och sade vi fula saker, om de vitas inflytande
på urskogens vildar och vi jämförde den ogästvänlighet, som
vi mött hos mataco, med den vänlighet vi åtnjutit långt
borta i skogarna hos indianer, som förut aldrig besökts av
vita.
Efter tvenne dagar voro vi vid en av de bolivianska
militärposteringarna. Jag var den enda, som kom fram beriden.
De andras djur hade tröttnat eller stupat på vägen.
De indianer, särskilt ashluslay och choroti, som jag under
dessa strövtåg i Chaco lärt känna, skall jag här i de följande
kapitlen söka skildra. Då deras kultur är mycket likartad,
anser jag mig kunna behandla dem i ett sammanhang.
Det är ej många författare, som förut skildrat choroti och
ashluslay-indianernas seder och bruk. Bidrag till kännedomen om den sistnämnda
stammen har lämnats av Herrmann[1], vilken liksom toba kallar den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
