Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
få dem från en mig okänd stam av ashluslay kallad manslé
(möjligen = lengua), som synes bo nära Rio Paraguay och
även ha god tillgång på järn, särskilt grytor och vagnsaxlar.
Manslé lära gå på vägar genom norra Chaco, som ej följa
Rio Pilcomayo, ända till chorotiområdet. De föra med sig
järn och snäckskalsskivor och byta till sig djur och mantlar
av skinn och ull. Man ser choroti, som ha halsband av dessa
små snäckskalsskivor, som äro ända till tio à tjugu meter
långa (se bild 25).
Gör man för övrigt en samling av föremål, t. ex. hos
choroti, så skall man visst inte tro, att allt, man får, är
tillverkat på stället. Redskap, vävnader, väskor av caraguatá
o. s. v. bytas i stor skala stammarna emellan. Från
Chiriguano få choroti den röda färgen, urucu. För ett litet stycke
av denna betala choroti en varm och stor mantel av ull. Av
choroti byta i sin tur ashluslay till sig denna eftersökta färg.
Även i paraguayska Chaco är urucu en handelsvara.
Enligt Boggiani[1] erhålla chamacoco-indianerna den dyrbara
färgen från caduvei. Domenico del Campana[2] omtalar, huru
chiriguano tillverka urucu, för avsalu till trakter, där denna
buske ej växer.
I Eric von Rosens vackra samling från de choroti, som
bodde nära Caiza ej långt från Andernas sista bergkam mot
Chaco, finnes en ornamenterad vävnad, som bör vara
erhållen genom handel från de långt därifrån boende ashluslay.
Järnet har länge varit en viktig handelsvara i Chaco.
Såväl ashluslay som choroti ha enligt egen uppgift först fått
detsamma från öster, d. v. s. från Paraguay. Den stam,
som vid Rio Pilcomayo sannolikt längst levat, utan någon
kännedom om järnet, har varit choroti, fastän de nu mera ha
mycket mera verktyg av detta material än ashluslay.
Jag har en gång sett en handelsresande i järn. Det var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
