Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 105 —
»Vet du hvad du har kommit hit för?»
»När tjänstepersonalen från två förnäma hus ej tala om något annat,
och då halfva Rom berättar nyheten, är det ej svårt att veta,» svarade
Chilo. »Natten till i förrgår blef en jungfru röfvad, som kallas Lygia,
men egentligen heter Callina, och som är uppfostrad i Aulus Plautius’
hus. Dina slafvar, herre, förde henne från palatset till ditt hus, och
jag skall taga reda på henne i staden eller, om hon har lämnat Rom
— hvilket är föga troligt — skall jag visa dig, ädle tribun, hvart hon
har flytt och livar hon är dold.»
»Det är bra,» sade Vinicius, nöjd med den redighet, hvarmed svaret
afgafs. »Hvilka medel har du till att utföra det?»
Chilo smålog listigt. »Du har medlen, herre. Jag har endast
skarpsinnet.»
Petronius smålog äfven. Han var fullkomligt nöjd med sin gäst.
Men Vinicius rynkade sina sammanvuxna ögonbryn och sade:
»Eländige, skulle du bedraga mig för lusten efter egen vinst, skall
jag låta slå dig med klubbor.»
»Jag är filosof, herre, och en filosof kan ej vara lysten efter vinst,
isynnerhet efter en sådan som du så storsint har utlofvat.»
»A, är du filosof?» frågade Petronius. »Eunice sade mig, att du
var läkare och spåman. Hur känner du Eunice?»
»Hon kom till mig för att få hjälp, ty mitt rykte hade nått
hennes öron.»
»Hvad slags hjälp begärde hon?»
»Hjälp i kärlek, herre. Hon ville bli botad för obesvarad kärlek.»
»Rotade du henne?»
»Jag gjorde mer än så, herre. Jag gaf henne en amulett, som
tillförsäkrar henne motsvarighet i hennes känslor. I Paphos, på Cypern,
är ett tempel, herre, hvarest Venus’ gördel finnes förvarad. Jag gaf
henne två trådar från denna gördel, inneslutna i ett mandelskal.»
»Och du lät henne betala väl för dem?»
»Man kan aldrig betala nog för en sådan ömsesidighet i känslor,
och jag, som saknar två fingrar på höger hand, samlar pengar för att
köpa mig en skrifvarslaf till att uppteckna mina tankar och bevisa min
visdom för mänskligheten.»
»Af hvilken skola är du, store lärde?»
»Jag är cyniker, herre, emedan jag bär en trasig mantel. Jag är
stoiker, emedan jag tålmodig uthärdar fattigdomen. Och jag är
peri-patetiker, emedan jag, då jag ej äger en bärstol, går till fots från det
ena vinståndet till det andra och under vägen undervisar dem, som
lofva att betala ett mått vin.»
»Och vid bägaren blir du rhetor?»
»Heraclitus förklarar att allt är flytande, och kan du neka för,
herre, att vin är flytande.»
»Och ban säger, att elden är en gudomlighet. Således blossar
gudomlighet på din näsa.»
»Men den store Diogenes från Apollonia säger, att luften är tingens
grund, och ju varmare luften är, desto fullkomligare äro varelserna
skapade, och från det varmaste komma de vises själar. Och då hösten
är kall, bör en verklig lärd värma sin själ med vin, och skulle du vilja
hindra, o herre, ett mått af till och med materia från Capua eller
14. — Från Neros dagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
