7-8
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
| Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 1. A - Barograf 7-8 Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >> | ||
| Project Runeberg | Catalog | RSS | Forum | Recent Changes | Comments? | |||
PDF (B/W) - On this page / på denna sida - Aalborg (Ålborg) - Aalborgs (Ål-) amt - Aalborgs (Ål-) stift - Aalesund (Ålesund) - Aalholm (Ålholm) - 1. Aall, Niels - 2. Aall, Jakob - 3. Aall, Hans Jörgen Kristian - Aallotar - Aalst l. Aelst, Fr. Alost - Aar l. Aare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the
raw OCR text
from the scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns den
maskintolkade texten
från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread
at least once.
(diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs
minst en gång.
(skillnad) (historik)
Aalborg (Ålborg), stad i norra Jylland vid Liimfjorden. 11,721 innev. (1870), säte för amtmannen och stiftets biskop. Staden ligger lågt, genomkorsas af flere vattendrag samt är gammalmodigt och oregelbundet byggd. Han har en utmärkt navigationsskola och ett bibliotek af omkr. 30,000 band. Handeln på England, Norge och Sverige är liflig, och industrien under senaste tid betydligt ökad. Fordom utfördes årligen från Aalborg ända till 200,000 tunnor sill, men alltsedan Agger-kanalens genombrytning, 1825, är sillfångsten obetydlig. Ehuru Aalborg ej kan räknas bland Danmarks äldste städer, omtalas det dock redan i slutet af 11:te årh. af Adam af Bremen. Det erhöll stadsrättighet af Valdemar Atterdag 1342, men var långt dessförinnan kändt såsom en betydande handelsplats. Befäst af Vendelboarne under uppresningen 1534, stormades det af Rantzau d. 18 Dec. s. å. Då Wallenstein 1627 ödelade Jylland, plundrades också Aalborg af de flyende danskarna sjelfva, liksom det led mycket under krigen med Sverige 1644 och 1657. Staden hörde under medeltiden till Viborgs biskopsdöme, men skildes derifrån 1554 af Kristian III, som gjorde honom till hufvudstad för Borglöms, eller såsom det sedermera kallades, Aalborgs stift. Aalborgs (Ål-) amt, på halfön Jylland, mellan Mariagerfjorden och Liimfjorden. 52,6 qv.-mil med 87,087 innev. (1870). Omkring 1/6 af arealinnehållet består af ängar och mossar, bl. a. "den store Vildmose" och Lindenborg- Vildmose. Befolkningen drifver stark häst- och biskötsel, fiske och handel, men jämförelsevis obetydligt åkerbruk. Amtet innefattar häradena Kjær, Fleskum, Hornum, Hellum, Hinsted, Slet, Aars och Gislum. Aalborgs (Ål-) stift innefattar i kyrkligt hänseende Hjörrings och Tisteds amt samt af Aalborgs amt Kjærs härad och staden Aalborg; det öfriga af Aalborgs amt hör under Viborgs stift. I administrativt hänseende omfattar det deremot Hjörrings, Tisteds och Aalborgs amt. Aalesund (Ålesund), stad i Norge, Romsdals amt. 4,022 innev. (1870). Är bygdt på tre öar och har en god hamn. Liflig handel, skeppsfart och utförsel af fisk. Hette fordom Borgesund. Aalholm (Ålholm), hufvudort i grefskapet Kristiansholm på danska ön Laaland, nära Nysted. Var under medeltiden en starkt befäst borg, hvarest flere märkliga fredsslut egde rum, såsom traktaten mellan Valdemar Atterdag och de mecklenburgske hertigarna d. 28 Juli 1366. Intill 1725 var A. kungligt slott, men utgör numera tillsammans med flere andra gods grefskapet Kristiansholm, tillhörigt grefliga familjen Raben. 1. Aall [ål], Niels, norsk statsman, föddes 1770 i Porsgrund. Han var köpman i Skien, då den nyutnämnde ståthållaren i Norge, Kristian Fredrik, 1814 kallade honom till chef för handels- och tulldepartementet. Han arbetade ifrigt för Norges sjelfständighet och var en af de tre, som riksförsamlingen i Eidsvold förgäfves afsände till London för att utverka det nya konungadömets erkännande. Några månader derefter afslutade han jämte Jonas Collett konventionen i Moss (15 Aug. 1814). Sedan han [rättelse nf:aa0005] 1815 varit stortingsman, deltog han icke vidare i det politiska lifvet. Död 1855. 2. Aall [ål], Jakob, norsk statsman, författare och industriidkare, den förres broder, föddes 1773 i Porsgrund. Studerade först teologi i Köpenhamn och sedermera bergsvetenskap i Freiburg och vid flere andra tyska universitet. Från 1799, då han köpte Næs' jernbruk, och allt framgent var han en ifrig och duglig industriidkare. Hans kunskaper i bergsväsendet anlitades ofta af regeringen, hvilken flere gånger kallade honom till medlem af komitéer för dettas ordnande. Som medlem af riksförsamlingen i Eidsvold 1814 slöt han sig till den Wedel-Jarlsbergska minoriteten, hvilken ifrade för föreningen med Sverige. Ända till 1830 spelade han sedan en framstående rol i det norska stortinget. -- Utom statsekonomiska och politiska afhandlingar, samlade i Nutid og Fortid (1833-36), författade Aall flere arbeten i sitt fäderneslands historia. Det värderikaste af dessa är hans Erindringer som Bidrag til Norges Historie fra 1800-1815 (1844-45). hvari författaren ådagalagt stor sakkännedom, oveld och kritisk skärpa. Dessutom intresserade sig Aall lifligt för Nordens fornspråk. Han understödde utgifningen af Björn Haldorssons isländska lexikon, hvars tryckning ombesörjdes af Rask. På sin ålderdom verkställde han en mycket god öfversättning af Snorre Sturlassons Heimskringla, hvars utgifning 1838-39 i en praktfull upplaga -- med värdefulla geografiska anmärkningar jämte en karta af G. Munthe -- han sjelf ombesörjde. Död 1844. 3. Aall [ål], Hans Jörgen Kristian, norsk amtman, son till Jakob Aall, föddes 1806. Han valde ämbetsmannabanan och utnämndes 1840 till "Overretsassessor" i Bergen samt 1846 till amtman i Bratsberg. I stortinget representerade A. tvänne gånger Bergen, och från 1851 till 1869 var han sitt amts ständige representant. Hans arbetsamhet, mångsidighet och oberoende ekonomiska ställning gjorde honom till en af stortingets mest inflytelserike medlemmar; från 1851 till 1869 blef han städse vald till president. Aallotar [al-], finsk mytol., böljornas mö, en af vattnets gudomligheter. Aalst l. Aelst [al-], Fr. Alost, stad i belgiska provinsen Östflandern, vid floden Dender. 18,330 innev. (1866). Linne- och bomullsmanufakturer. I S:t Martinskyrkan finnes Europas äldsta klockspel samt en grafvård öfver Dirk (Thierry) Martens, som 1473 förde boktryckerikonsten till Belgien. Aar [ar] l. Aare, en af de mest betydande floderna i Schweiz; kommer från Öfre Aar-jökeln vid Finsteraarhorn, genomflyter Hasli-dalen samt Brienzer- och Thuner-sjöarne, upptager Neuchâtel-sjöns aflopp och utfaller i Rhen. Längd 36 mil, fallhöjd 5,987 fot; segelbar från Thunersjön. Bifloder från höger: Emmen, Reuss och Limmat; från venster: Saane och Zihl. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
