- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 1. A - Barograf /
197-198

(1876) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Affinitet - Affirmera - Affisch - Affix - Afflikativa straff - Afforma - Affre - Affånga - Affär - Affärsbyrå - Afförande medel - Afganistan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Affinitet (Lat. affinitas, af affinis, gränsande
till) l. Kemisk frändskap, fys. och kem.,
kallas den attraktionskraft, som verkar mellan
atomerna hos olika ämnen. Affiniteten är orsaken
dertill, att två eller flere ämnen förenas med
hvarandra till en sammansatt kropp, såsom t. ex. när
syrgas och vätgas förenas till vatten. Den sålunda
uppkomna föreningen eger bestånd, endast så länge
affiniteten ej undergår någon förändring och
ej motverkas af främmande kroppars närhet, till
hvilka någon eller några af beståndsdelarne hafva
större frändskap än till hvarandra. (Jfr Molekylär-
krafter.
) R. R.

2) Affinitet och analogi inom zoologien och
botaniken äro af E. Fries sålunda bestämda:
"Med affinitet förstås öfverensstämmelse i
grundform, eller de väsentligaste delarne, med
analogien tillfällig öfverensstämmelse, förenad
med väsentliga olikheter och uppkommen derigenom
att motsvarande bildningar vanligen återkomma i
andra serier. Hvalfisken är sålunda affin med
däggdjuren, men analog med fiskarne". Jfr Frändskap.
A-n.

Affirmera (Lat. affirmare, af firmus, fast),
jaka, bestyrka, stadfästa, sanna. – Affirmation,
stadfästelse, bekräftelse.– Affirmativ, jakande,
bekräftande.

Affisch l. Affiche, Fr. (af Lat. affigere,
fästa vid), anslag eller tillkännagifvande om
konstföreställningar o. dyl. De uppslås vanligen på
offentliga ställen (deraf namnet). – Affischera,
l. affisjera, anslå, tillkännagifva genom anslag
l. kungörelse; pråla med, låta påskina. – Affischör
l. affisjör, kringbärare, uppklistrare af affischer.

Affix (Lat. affixum, någonting vidfäst, af
affigere, fästa vid), gramm., betyder i sin allmänna,
och egentliga bemärkelse hvarje tillsats i början
eller slutet af en ordstam, vare sig han består
af en eller flere bokstäfver eller en eller flere
stafvelser. Ofta betecknar dock ordet affix en
tillsats i slutet, postfix, till skilnad från prefix,
men har äfven då en allmännare betydelse, oinfattande
böjningsändelser (t. ex. bord-s, tigg-de) och
afledningsändelser (t. ex. dyg-d, af dug-a), hvilka
senare inom den allmänna språkforskningen ofta kallas
suffix, samt de pronominalformer, som inom flere
språkfamiljer: den semitiska, turanska m. fl., fogas
till verb för att uttrycka objektet eller till nomen
för att uttrycka pronomen possessivum. Sådana
pronominalformer kallas inom den semitiska
språkforskningen alltid suffix, inom den turanska
än affix än suffix. H. A.

Affliktiva straff (Fr. peines afflictives, af
Lat. affligere, slå till), benämning på vissa slags
straff, i synnerhet s. k. kroppsstraff.

Afforma. Se under Afgjutning.

Affre [affr], Denis Auguste, f. 1793, ärkebiskop
af Paris 1840–48. När sistnämnda år Junirevolutionen
utbröt, uppsteg han (d. 25 Juni) på en barrikad
för att uppmana insurgenterna att nedlägga vapen,
men träffades af ett skott, som två dagar derefter
slutade hans lif. Han är författare till flere
teologiska skrifter äfvensom till ett arbete öfver
de egyptiska hieroglyferna.

Affånga (T. abfangen), jagtt., uppskära
halspulsådern på under jagt fäldt högdjur. Ett
onödigt tysklån, i hvars ställe nu vanligen brukas
det svenska ordet sticka. J. W. L.

Affär (Fr. affaire, af à faire, att göra),
handelsföretag, uppgörelse om köp eller försäljning;
göromål, angelägenhet; tilldragelse, händelse; tvist;
i plur. förmögenhetsvilkor, ekonomisk ställning. –
Krigst., mindre drabbning.

Affärsbyrå, inrättning för ombesörjande af åtskilliga
angelägenheter, såsom köp, försäljningar, rättegångars
utförande, uppsättande af bref. kontrakt och andra
handlingar o. s. v.

Afförande medel, med., kallar man de läkemedel, hvilka
förorsaka ett förökande af tarmkanalens peristaltiska
(ormlikt slingrande) rörelse samt af de vätskor,
som afsöndras dels af tarmkanalen sjelf, dels af
körtlar (lefvern och magspottkörteln), hvilka
utgjuta sina afsöndringar i tarmkanalen. Derigenom
åstadkommas ökade och tunnflytande uttömningar
genom stolgången. Dessa afförande medel kunna
skarpt reta tarmkanalen och sålunda framkalla
en mycket häftig verkan (drastiska medel), såsom
krotonolja, gummigutta, koloqvint, jalappa o. s. v.,
eller ock verka mildare, måhända genom ett slags
förslappning af tarmkanalen, t. ex. de feta oljorna,
förnämligast ricinolja. Andra afförande medel
utöfva tillika en kylande verkan, såsom åtskilliga
salter af kali, natron och magnesia (glaubersalt,
engelskt salt o. s. v.). De afförande oljorna och
salterna benämnas ofta laxermedel (Lat. laxantia,
af laxare, göra rymlig, slapp; lossa, lösa).
O. T. S.

Afganistan är den persiska, nu allmänt antagna,
benämningen på afganernas land, 29°–36° n. br. och
78°–91° ö. lgd. Genom läge, historia och språk
bildar detta högland öfvergången mellan Indien
och vestra Asien och gränsar i ö. till Pendsjab,
i s. till Belutsjistan. i v. till persiska Korasan,
i n. till Turkistan. Längs norra gränsen framstryker
Hindu-kuhs väldiga bergskedja med toppar af ända
till 20,000 fots höjd. Koh-i-baba och Gur-bergen, af
de gamle geograferna benämnda Paropamisus, utgöra
en fortsättning af denna kedja. Norra och nordöstra
delarne af landet ligga på 6,000 fots höjd. Åt sydvest
sänker sig dess yta mot Belutsjistans öcken och
öfvergår mot vester i den stora persiska saltöcknen.
I öster framstryka Sulejman-bergen, utgörande gränsen
mellan det djupt nedsänkta och fruktbara Induslandet
och de höga platåländerna. Kejber- och Gomal-passen,
båda trånga och utsatta för röfvarstammar,
leda genom Sulejman-kedjan. Mellersta delen af
landet utgöres af stora, fruktbara högslätter; de
förnämsta äro Kabuls och Kandahars. A. kan indelas
i två flodområden, af hvilka det enas vatten har
sitt aflopp genom Indus, det andras samlar sig till
öckensjön Hamun. Fyra femtedelar af landet, som i
sin helhet är betydligt större än Spanien, utgöras
af fjällbygder med väl vattnade dalar af storartad
skönhet samt vidsträckta högslätter; kalla och torra
betesland. Ytan är mera sönderbruten och har långt
ansenligare höjder än Schweiz. – Landets klimat är
lika omvexlande som dess yta. Fastän

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 18:39:27 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaa/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free