- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 1. A - Barograf /
503-504

(1876) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Almanach de Gotha - Almanack

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kalif i Bagdad, 813. Såsom främjare af konster
och vetenskaper gjorde han sitt namn frejdadt,
och hans regering var i detta afseende en värdig
fortsättning af hans faders. Han lät på arabiska
öfversätta många värdefulla grekiska, kaldeiska,
persiska och koptiska böcker, studerade sjelf
ifrigt matematik och astronomi, författade arbeten
öfver koranen m. m., kallade lärda män till Bagdad
samt byggde observatorier i Bagdad och Kassiun,
upprättade astronomiska tabeller o. s. v. Slutet af
hans regering stördes, liksom dess början, af uppror
och inre oroligheter, och flere delar af det arabiska
riket, såsom Korasan, Marokko och Jemen, gjorde sig
oberoende. A. dog 833 nära Tarsus.

Almanach de Gotha. År 1763 utgaf statsministern
Rotberg en kalender, under titeln Almanach
nécessaire.
Följande år ändrades titeln till
Almanach de Gotha. Arbetet fick då äfven ny redaktör,
vicepresidenten Klüpfel (d. i Gotha 1776), som deri
lät införa en förteckning öfver Europas regenter
samt åtskilliga genealogiska tabeller. Sedan 1765 har
nämnde almanack utgifvits äfven på tyska under titeln
Gothaischer Hofkalender. Sistnämnda år började man
jämväl intaga namnen på alla lefvande medlemmar af
furstliga familjer samt en mängd allmännyttiga och
nöjsamma meddelanden; men dessa senare fingo mot
slutet af 1700-talet lemna rum för historiska och
statistiska underrättelser. 1794 intogs första gången
en årskrönika ("Chronique"), 1802 förteckning på
ambassadörer och sändebud, 1824 uppgift om ministrar
(statsråd) och högre myndigheter samt kort derefter om
konsuler m. fl. 1768 började man illustrera texten
– till en början med afbildningar af olikartade
föremål, men från slutet af förra årh. endast med
porträtt af furstliga personer, statsmän o. s. v. De
tvänne editionerna äro nästan fullkomligt lika till
innehållet. – Förlagsrätten tillhör sedan 1816 firman
Justus Perthes i Gotha.

A. de G. anses numera som de regerande furstarnes
och högadelns officiella almanack och åtnjuter
ett välförtjent anseende för sina statistiska
meddelanden, som äro hemtade ur officiella källor
och oftast tillförlitliga. I 1875 års årgång blefvo
vigtiga tillägg gjorda, företrädesvis med hänsyn
till uppgifter rörande den financiella statistiken,
kommunikationsväsendet m. m.

Almanack, mindre riktigt Almanacka,
Fr. almanac. (Ordet är till sin härledning okändt. På
grund af första stafvelsen, al, har man trott det
vara af arabiskt ursprung (jfr alambik). Vanligen
härledes det från verbet manaha, "gifva", som då äfven
skulle betyda "räkna" (jfr Hebr. mana, räkna), eller
från subst. al-minha, "gåfva", under det likaledes
grundlösa antagandet, att araberna brukade gifva
almanacker som skänker. Arabernas namn på almanack
är takvim, "ordning", eller det persiska låneordet
rus-name, "dagbok". H. A.)

Med almanack förstås en bok eller tafla (tabell),
som årligen offentliggöres och innehåller en kalender
öfver årets dagar, veckor och månader, uppgifter
om kyrkliga högtidsdagar och fester, dagarnes namn,
vissa astronomiska företeelser, såsom
solens upp- och nedgång, månskiften, sol- och
månförmörkelser, vissa planeters rörelser m. m.

Den ifver, med hvilken österlandets folk egnade
sig åt astronomi och stjernspådomskonst, måste
tidigt hafva ledt till upprättandet af tabeller,
motsvarande nutidens almanacker. Underrättelserna om
de äldsta kalendariska hjelpmedlen äro dock ytterst
torftiga. Deremot eger man noggrann kännedom
om den romerska kalendern och sättet för dess
offentliggörande. Man har nämligen funnit en mängd
fasti eller calendaria (Nylat.), ett slags tideböcker
eller almanacker, som voro uthuggna i marmor
o. s. v., men äfven skrifna i bokform.

De egentliga almanackerna kommo genom araberna i bruk
i vesterlandet mot slutet af medeltiden. De voro till
en början handskrifna. Det första tryckta exemplar
man känner utgafs under titeln Pro annis pluribus af
Georg v. Peurbach, som lefde i Wien omkr. 1460. Något
senare utgaf Johannes Regiomontanus, på uppdrag af
den ungerske konungen Mattias Corvinus, en tryckt
almanack på tyska och latin. Derefter utgåfvos
almanacker af Bernard de Granolachs i Barcelona
(1487), af boktryckaren Engel i Wien (1491), af
Richard Pynson i England, den s. k. Kalendar of
Shepardes
(öfversatt från franskan 1497), af Stöffler
i Tübingen (1524) och af Rabelais i Lyon (1533). Under
loppet af 16:de årh. synas de flerestädes hafva börjat
utkomma årligen. Vid samma tid började man äfven att,
utom de vanliga kalenderuppgifterna, i dem upptaga en
mängd astrologiska underrättelser och förutsägelser,
s. k. prognostica, samt andra upplysningar af
olikartadt innehåll. Sålunda innehöll en af John
Thybault år 1533 utgifven engelsk almanack prognostica
"om månens inflytande, om fred och krig, om detta års
sjukdomar ("of the sykenesses of this yere") jämte
konstellationerna för de personer, som äro under de
VII planeterna, konungars och furstars revolutioner
samt om förmörkelser och kometer". Såsom ett annat
exempel på dylika profetiska almanacker må nämnas den
från 1636 årligen utgifna beryktade franska Almanach
Liégeois
, hvars popularitet först i våra dagar börjat
i betydligare mån aftaga, Almanach royal, som utkom
i Paris 1679, innehöll underrättelser om postgång,
hoffester, marknader m. m., hvartill sedermera, 1699,
kommo meddelanden om det kungliga husets genealogi,
en förteckning öfver de högre andlige m. m. Denna
anordning vann snart efterföljd i Preussen,
Sachsen och flere andra land. Sedermera insatte
man stundom i vissa almanacker, utom kalendariska
underrättelser och officiella meddelanden, små
berättelser, anekdoter, dikter o. s. v. Slutligen
betraktades ofta de kalendariska underrättelserna som
bisaker, och almanackerna blefvo ett slags periodiskt
utkommande böcker, hvilkas innehåll var afsedt för
nöje och undervisning. Man fick sålunda historiska,
diplomatiska, statistiska, nautiska m. fl. slags
almanacker, almanacker för damer, för cavalierer
o. s. v. – Bland utlandets många alster af detta slag
må nämnas: Connaissance des temps, Almanach de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:08 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaa/0503.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free