- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 1. A - Barograf /
715-716

(1876) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andersson, Johan - Andersson, Nils Johan - Andersson, Karl Johan (Charles)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

715 Andersson. 716

universitet 1845-46. Han utnämndes 1846 till
lärare i lefvande språk vid Vexiö gymnasium,
1849 till lektor i filosofi och 1853 till rektor
derstädes. A. studerade 1861, på statens uppdrag,
undervisningsväsendet i Danmark och Tyskland. 1862
blef han kyrkoherde i Grenna. Allt ifrån 1865 har
han varit censor vid mogenhetspröfningarna. Vid
kyrkomötena 1868 och 1873 var han presterligt
ombud för sitt stift. Han blef kontraktsprost 1873
och presiderade vid prestmötet i Vexiö 1874. -
A. gjorde sig tidigt känd som tillfällighetsdiktare
och har sedan författat flere broschyrer och smärre
uppsatser. 1853 framträdde han med en öfversättning
af Goethes "Faust", som, den första i sitt slag på
svenska och förrådande en mer än vanlig talang, väckte
stort uppseende och mottogs med högljudt bifall. "En
novus homo, hvars lärospån är ett mästerstycke",
yttrade Atterbom. Öfversättningen utgafs å nyo 1854,
då i en illustrerad praktupplaga. "Faust" följdes
1854 af "Götz von Berlichingen" och "Stella", 1855 af
"Egmont" och "Clavigo".

Andersson, Nils Johan, botanist, professor,
föddes d. 20 Febr. 1821 i Gärdserums socken af
Kalmar län. Af sin fader, hvilken 1828 var ledamot
af bondeståndet och lifligt intresserade sig för
inrättandet af Nya elementarskolan, insattes han i
detta läroverk, som han lemnade 1840, då han blef
student i Upsala. Filos. doktor 1845. Docent i
botanik 1846. År 1847 blef han lärare (1852 lektor)
i naturalhistoria vid den ofvannämnda skolan och
lemnade denna befattning först 1874. - Redan tidigt
(1843) började han sina ovanligt vidsträckta resor,
under hvilka han icke blott genomvandrat hela
Sverige och Lappland - på Sulitelma har han varit
tvänne gånger: 1843 och 1864, det sistnämnda året
åtföljd af sin fru, A. E. A. Tigerhjelm, känd som
målarinna - utan äfven besökt de flesta andra land
i Europa. Såsom botaniker medföljde han fregatten
Eugenie på "verldsomseglingen" 1851-53, hvilken
han skildrade i bref till tidningen Aftonbladet,
sedermera omredigerade och utgifna under titel En
verldsomsegling, skildrad i bref (1853, 54). Från
denna resa hemförde han rika botaniska samlingar. -
Sedan 1848 har han varit Svenska trädgårdsföreningens
sekreterare. 1855 blef han botanices demonstrator
vid Lunds universitet och 1856 intendent vid
Naturhistoriska riksmusei botan. afdelning
samt lärare vid Bergianska trädgårdsskolan
i Stockholm. Ledamot af Vetenskaps-akademien
1859. Vid de flesta skandinaviska naturforskaremöten
har han fungerat dels som sekreterare, dels som
ordförande i den botan. sektionen. Såsom Sveriges
kommissarie öfvervar han de internationella
trädgårdsutställningarna och botan. kongresserna
i London, Paris, Amsterdam, Wien, Florens,
Köpenhamn och Köln, hvarjämte han 1868 anordnade
trädgårdsutställningen i Stockholm.
Under sin 27-åriga verksamhet som lärare gjorde
A. gagn särskildt genom en lärokurs, som infört en
mindre speciel och stel terminologi och lagt större
vigt vid det morfologiska, åskådliggjordt genom en
mängd i texten införda illustrationer, och genom
flere planschverk,
hvilka sedermera blifvit hos oss allmänt nyttjade
hjelpmedel vid undervisningen. Bland dithörande
arbeten må nämnas Lärobok i botanik (I-III. 1851-53);
Inledning till botaniken (1859; flere uppl.); Atlas
öfver den skandinav. florans naturl. familjer
(1849); Väggtaflor för åskådningsundervisningen i
botanik (20 pl, 1861, 62) samt det af A. och lektor
K. F. Thedenius utgifna verket Svensk skolbotanik
(1851-53). - Bland hans floristiska arbeten må
nämnas Salices Lapponiæ (1845), Monographia salicum
(1867) och Plantæ Scandinaviæ (1849, 52; utgifna
äfven på svenska 1850, 52). - På den beskrifvande
botanikens och växtgeografiens områden har A. i en
stor mängd uppsatser och afhandlingar beskrifvit
Lapplands, Skandinaviens och åtskilliga under
jordomseglingen besökta trakters vegetation (t. ex.
Om Galapagos-öarnas vegetation, 1854, i hvilken han
sökte fullständigt belysa dessa öars växtlighet ur
den s. k. Darwinska synpunkten). Dessutom har A. till
vetenskapliga tidskrifter lemnat en mängd bidrag af
större eller mindre omfattning.

Andersson, Karl Johan (Charles), Afrikaresande och
naturforskare, son till den engelske björnjägaren
Lloyd, föddes 1827 i Elfdalen i Värmland. Han
genomgick Vänersborgs läroverk och blef student i
Lund 1847. År 1849 begaf han sig till England för
att genom försäljandet af en naturalie-samling,
"frukten af mången munter jagtutflykt till hans
fäderneslands berg, skogar och sjöar", förskaffa
sig medel att tillfredsställa sin reslust. I London
sammanträffade han med Francis Galton, som vid
denna tid stod i begrepp att begifva sig till södra
Afrika. I dennes sällskap begaf sig A. till Kap,
dit de båda resande anlände midsommardagen 1850,
och inträngde derpå från Walwisch bay in i Damara-
och Ovambolanden. Det utsatta målet, Ngami-sjön,
uppnåddes emellertid ej på denna färd, utan besöktes
af Andersson ensam 1853. Derefter återvände
han till Europa och utgaf i London sin första
resebeskrifning, Lake Ngami (1855, öfv. på svenska
1856 under titeln Sjön Ngami). Samma år återvände
han till Afrika och anställdes som förvaltare vid
några grufvor i Damara- och Namaqua-landen, men
öfvergaf snart denna befattning för att fortsätta
sina upptäcktsresor. Under stora faror uppnådde han
derefter floden Okavango (1859). Denna färd skildras
i The Okavango river (Lond. 1861, öfv. på svenska
s. å. under titeln Floden Okavango). Vid sin återkomst
till Kap gifte A. sig och bosatte sig derefter i
Otjembinque i Damaralandet. I kriget mellan stammarne
från detta land och Namaqua understödde han de förre,
hvarvid han i en fäktning svårt sårades. Af fattigdom
tvungen att å nyo börja sitt mödosamma jägarelif, drog
han sig 1866 längre norrut. Det var nu Anderssons
mening att gå öfver Cunenefloden och försöka att
från de portugisiska besittningarna norr om floden få
en lättare kommunikation med Europa än på den förut
kända vägen öfver Walwisch bay och Kap. Till följd
af brist på medel kunde han ej komma öfver Cunene,
utan måste vända om, men dog på vägen till Ondonga,
en dagsresa från konung-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 18:39:27 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaa/0715.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free