- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 1. A - Barograf /
1103-1104

(1876) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arneth - Arnfast - Arngrim Jónsson, isländsk lärd. Se Jónsson - Arnheim. Se Arnim - Arnheim - Arnica - Arni Helgasson, isländsk prest. Se Helgason - Arnim

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skrifter af arkeologiskt, numismatiskt och
konsthistoriskt innehåll. - Alfred von A., den
förres son, österrikisk historieskrifvare, föddes
1819 i Wien. Efter afslutade juridiska studier
vid universitetet i denne stad blef han anställd
vid österrikiska riksarkivet, för hvilket han
1868 såsom direktor fick högsta ledningen. Först
genom hans åtgöranden har detta arkiv blifvit fullt
tillgängligt för den historiska forskningen. Arneths
första arbete var en biografi öfver fältmarskalken
Guido af Starhemberg (1853); derpå följde det på
noggranna källstudier byggda arbetet Prinz Eugen
von Savoyen
(3 bd, Wien 1858-59). Resultaten af sina
omfattande forskningar öfver Maria Teresias historia
offentliggjorde A. i sin Geschichte Maria Theresias,
hvars första band utkom 1863; 1875 utkommo 5:te
och 6:te banden, som behandla början af sjuåriga
kriget. Dessutom har A. utgifvit stora samlingar af
för forskningen synnerligen värderika bref från och
till medlemmar af den österrikiska kejsarefamiljen
under senare hälften af 1700-talet. Dessa
brefsamlingar äro följande: bref-vexlingen mellan
Maria Teresia och Marie Antoinette 1770-80
(utk. 1865), mellan Marie Antoinette, Josef II och
Leopold II (1866), Maria Teresia och Josef II (1867),
Josef II och Katarina af Ryssland (1869), Josef
II och Leopold af Toscana (1872). Tillsammans med
fransmannen Geffroy har A. utgifvit Marie Antoinette,
correspondance secrète entre Marie Therèse et le
comte de Mercy-Argenteau
&c. (Paris 1874).

Arnfast, abbot i Ry kloster i Slesvig, anses hafva
förgiftat Kristoffer I, då han gaf denne konung
nattvarden, 1259. Året derpå vigdes han till biskop
i Arhus af ärkebiskopen Jakob Erlandsson, men kom
aldrig i besittning af stiftet, emedan påfven utnämnt
en annan.
C.R.

Arngrim Jónsson, isländsk lärd. Se Jónsson.

Arnheim. Se Arnim.

Arnheim l. Arnhem, hufvudstad i nederländska
prov. Geldern, på högra stranden af Rhen, i en
härlig trakt. 32,325 innev. (1869). Fordom fästning
af första klassen (utvidgad af Coehorn), numera
raserad. God hamn. Bland byggnader märkas "Groote
kerk", med en präktig grafvård öfver hertig Karl af
Egmont, samt rådhuset, för sina prydnader kalladt
"Duivelshuis". A. har många fabriker och drifver
liflig handel med säd, boskap, tobak m. m. -. A. anses
vara romarnas Arenacum, först nämndt 996. Var länge
residens för hertigarna och grefvarna af Geldern.

Arnica L., bot. farmak., ett växtslägte inom
nat. fam. Synanthereæ Juss., kl. Syngenesia L. Den
i Europas bergstrakter äfvensom i södra och vestra
Skandinavien förekommande A. montana L., hästfibel,
är en flerårig ört med vågrät rotstock, en samling
blad vid stjelkens bas och ett eller två par motsatta
blad å stjelken, som antingen är enkel eller delar sig
i två grenar, hvardera med en stor guldgulblomstrig
blomkorg. - Af denna art fås två officinella droger:
radix arnicæ och flores arnicæ. Den förra utgöres
af den ojämnt småknöliga, utvändigt mörkbruna och
inuti hvitaktiga rotstocken jämte dess
åt en sida riktade rottrådar. Den senare drogen
består af de torkade enskilda blommorna jämte
en del vidhängande fruktfjun, befriade från
blomholkarna. Lukten af roten och blommorna
är aromatisk och medelmåttigt stark, men
smaken skarpt kryddartad. - Andra gulblommiga
synantherers blomkorgar kunna vara inblandade,
men urskiljas antingen genom sin blekare gula
färg eller genom saknaden af fruktfjun. Både
roten och blommorna innehålla flyktig olja,
arnicin, skarpt harts och garfämne. Pulvret af
blommorna väcker nysning, sannolikt genom den
retning, som fragmenten af det styfva fruktfjunet
åstadkomma. Arnica kallades af Stahl "de fattigas
kina", emedan drogen ansågs ega feberfördrifvande
egenskaper. Den användes nu hufvudsakligen såsom
ett stimulerande medel under vissa stadier
och former af nervsjukdomar. Arnica-tinktur
är ett af allmänheten ofta an-litadt yttre
medel mot följderna af kontusioner ("panacea
lapsorum
", universalmedel mot stötar),
O. T. S.

Arni Helgason, isländsk prest. Se Helgason.

Arnim, gammal tysk adlig slägt, hvilken berättas
hafva redan på 900-talet invandrat från Nederländerna
till Brandenburg. Med historisk visshet äro dess
medlemmar kända sedan 1280, och slägten har egt många
framstående medlemmar.

1) Johan (Hans) Georg von A., fältherre
och statsman under trettioåriga kriget, föddes 1581
på slottet Boitzenburg i Brandenburg och dog 1641.
Liksom flere af denne tids ryktbare krigare hade
han mycket vexlande öden. Sitt rykte grundlade
han dels i svensk tjenst under Gustaf Adolfs
ryska krig, dels under Polens krig emot Turkiet.
Fastän protestant gick han 1626 i kejserlig tjenst,
der han tillvann sig Wallensteins synnerliga
förtroende, utnämndes till fältmarskalk och fick,
bland andra vigtiga uppdrag, befälet öfver de
trupper, som 1629 sändes till Polens understöd mot
Gustaf Adolf. Då restitutions-ediktet tycktes hota
protestantismens tillvaro, om ock ej endast derför,
lemnade han s. å. kejsarens fanor och gick 1631
i tjenst hos en af de protestantiske kurfurstarna,
Johan Georg af Sachsen; och som han insåg, att nämnde
furstar ej kunde intaga en sjelfständig ställning
emellan kejsaren och den svenske konungen, arbetade
han för Sachsens anslutning till Gustaf Adolf.
Fastän A. uttalade sitt ogillande af freden i Prag
1635 och efter densamma trädde ur Sachsens tjenst,
blef han af svenskarna misstänkt för att vara ledaren
af den tvetydiga politik, som Sachsen följde från
år 1632. Oxenstjerna fann sig t. o. m. föranlåten
att 1637 låta häkta honom och föra honom fången
till Sverige. Året derpå lyckades han emellertid
fly och uppträdde sedan till sin död såsom Sveriges
hätske motståndare. Utnämnd till kejserlig-sachsisk
generallöjtnant, dog han 1641 under förberedelserna
till ett fälttåg emot svenskarna.
O. A.

2) Karl Otto Ludvig von A., tysk skriftställare, f.
1779, d. 1861, var någon tid anställd vid den
preussiska beskickningen i Stockholm och flere
gånger intendent för den k.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:09 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaa/1103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free