Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Assa, konung i Juda rike. Se Asa - Assab-baj - Assai - Assam - Assamar - Assanerna, tatarisk folkstam. Se Asanerna - Assasiner - Assche, Henry van - Ass dur - Assekurans - Assekurera - Asselyn, Jan - Assemani, Guiseppe Simon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Assa, konung i Juda rike. Se Asa.
Assab-baj, en vik af Röda hafvet, vid Danakil-kusten
i Afrika. Den köptes från infödingarna år 1869 af
ett italienskt ångbåtsbolag, som följ. år der anlade
en ångbåtsstation.
Assai (Lat. ad satis, Fr. assez), Ital., musikt.,
ganska, tämligen.
Assam, prov. i eng. presidentskapet Bengalen,
ligger mellan 25° och 28° n. br., samt 108°
och 114° ö. lgd. Det gränsar i n. till Butan och
Tibet, i ö till Birma, i s. till eng. distriktet
Munneepoor, i v. till Bengalen. Omkr. 92,250
qv.-kilom. (omkr. 1,000 qv.-mil.). A. utgör ett af
Himalaja-bergen och deras utgreningar omgifvet
lågland, som till hela sin längd genomströmmas
af Bramaputra, medan denna flods 24 bifloder från
s. och 36 från n. rikeligen vattna sidodalarna. De
norra, från Himalaja kommande floderna öfversvämma
regelbundet om vårarna. Klimatet är mera tempereradt
än i Bengalen; jordmånen är fruktbar, men det
egentliga åkerbruket försummadt. Silkesodlingen
är högt uppdrifven. I A. odlas sockerrör, tobak,
betelnötter, opium, peppar, ingefära, ris, bomull
och te, hvilket sistnämnda der är inhemskt och
hvars odling raskt tilltagit under nyare tider. I
Bramaputras bifloder vaskas guld; vidare träffas
i stor mängd stenkol, salt och bergolja. Stora
skogar, mest af tropisk växtlighet, upptaga de
norra gränssluttningarna. Äfven förekomma många
värdefulla färgväxter. Skogarna äro rika på vilda
djur, såsom bufflar, vildsvin, noshörningar, tigrar,
leoparder m. fl., särskildt på elefanter, af hvilka
minst 500 årligen fångas och tämjas samt dessutom
många dödas för elfenbenets skull. Innevånarna, som
vid 1871 års folkräkning uppgingo till 2,207,453, äro
hufvudsakligen hinduer, som till störste delen bekänna
sig till brahmaismen; 1/6 är muhammedaner. Landet
indelas i Nedre A. och Öfre A., hvilka bägge hvar
för sig delas i 3 distrikt. - A. utgjorde förr ett
sjelfständigt konungarike, som 1823 eröfrades af
birmanerna och 1825 kom i engelsmännens våld, först
såsom skyddsland och sedan, 1839, såsom omedelbar
besittning.
Assamar (af Lat. assare, grädda, rosta, och amarus,
bitter), kem., kallas de i kemiskt hänseende högst
obetydligt kända, bruna och bittert smakande ämnen,
som uppstå vid röstning af bröd, stärkelse, socker,
kött o. s. v.
P. T. C.
Assanerna, tatarisk folkstam. Se Asanerna.
Assasiner (Arab. hasjisjin, af hasjisch, ört,
indisk hampa), en fanatisk muhammedansk sekt,
hvilken stiftades i slutet af 11 årh. af Hassan
Ibn Sabah (d. 1124). Denne, som till börden var
perser, samlade, efter ett omvexlande lif, omkring
sig en skara kraftfulla ynglingar, s. k. "fedavi",
hvilka blindt utförde alla hans befallningar. Sekten
sönderföll i flere grader. I spetsen för dem stod "den
gamle från berget" (sjeich ul djebal). Sektens lagbok
(i 7 kapitel) var författad af Hassan. Den högste
lagen var dock sjeich ul djebal sjelf. De medel,
genom hvilka man hos medlemmarna framkallade den
lydnad och den fanatism, som i nära två århundraden
utgjorde Asiens skräck och fasa, voro följande.
Ynglingarna döfvades med en dryck, beredd af
indisk hampa, och fördes i medvetslöst tillstånd
till en särskildt för detta ändamål inrättad
trädgård, der alla slag af de mest raffinerade
njutningar stodo dem till buds. Under en å nyo
företagen bedöfning fördes de bort från denna
vällust. Troende sig hafva varit i paradiset, gåfvo de
gerna sin jordiska tillvaro till pris för att genom
lydnad och dödsförakt för evigt vinna detta paradis
med alla dess fröjder. I sjelfva verket torde denna
sekt hafva varit en af de fruktansvärdaste makter, som
någonsin funnits, och ingen af hennes motståndare var
säker för sektmedlemmarnas dolkar. Hon bemäktigade sig
flere borgar i Persien, och först genom detta lands
eröfring af mongolerna blef hennes makt derstädes
bruten (1256). De bibehöllo sig deremot längre
i Syrien, hvarest deras sista fäste fråntogs dem
(1272) af den egyptiske sultanen Bibars. Under namn
af islamiter ega assasinerna såsom religiös sekt
ännu bestånd på Libanon. Deras antal uppgår endast
till 5 l. 6 hundra familjer. - Af denne sekts namn
härleder man de franska orden assassin, lönmördare,
assassiner, lönmörda, m. fl.
Assche, Henry van, belgisk landskapsmålare, föddes
i Bruxelles 1775 och dog derstädes 1841. På en
tid, då ett konventionelt maner var förherskande i
landskapsmåleriet, sträfvade han till ett troget
återgifvande af naturen, och såsom målare af
vattenfall torde han vara öfverträffad af få. Hans
arbeten finnas företrädesvis i engelska, holländska
och belgiska samlingar.
Ass dur, musikt., kallas den tonart, som har ass till
grundton; förtecknas med fyra "b". Jfr Dur.
Assekurans [-ans l. -angs] 1. Assekuration (af
Med.-Lat. assecurare, försäkra mot fara), försäkring
mot fara eller skada. - Assekurans-kompani,
försäkringsbolag. - Assekurans-polis,
försäkringsbref. - Assekurans-premie,
försäkringsafgift. Jfr Assurans. Se Försäkring.
Assekurera (jfr Assekurans), försäkra mot fara
eller skada, ställa säkerhet för. Jfr Assurera.
Asselyn (Asselin), Jan, holländsk landskaps-,
djur- och batalj-målare, f. i början af 1600-talet,
antagligen i Diepenheim, d. 1660 i Amsterdam. Han kom
tidigt till Rom, der Pieter v. Laer blef hans förebild
i figurstaffaget och Claude Lorrain i landskapet;
det oaktadt visar A. äfven i sina italienska landskap
en äkta holländsk uppfattning af naturen. Arbeten af
honom finnas i många större samlingar, särskildt i
konstakademien i Wien. Köpenhamns museum har Gustaf
Adolf i slaget vid Lützen (måladt redan 1634), och
i Stockholms Nationalmuseum finnes ett Landskap med
byggnader och figurer.
Assemani. 1) Giuseppe Simon A., italiensk lärd,
maronit, föddes i Tripolis i Syrien 1687. Han
studerade i Rom - dit han från tvänne resor i
österlandet (1715-17 och 1735-38) bragte en mängd
handskrifter, mynt och fornsaker -, utnämndes till
föreståndare för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
