Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ausserrhoden - Aussig - Austen, Jane - Auster - Austerlitz - Austin - Austral - Austral-Asien. Se Asien - Australien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ausser-rhoden, halfkanton i Appenzell.
Aussig, stad i norra Böhmen, der Bila flyter ut i
Elbe. 13,280 innev. (1875). A. är Rafael Mengs’
födelseort och eger en utmärkt madonnabild af
denne konstnärs hand. Staden förstördes 1426 af
husiterna. Åter uppbyggd, eröfrades han 1639 af
svenskarna under Banér.
Austen [å’sten], Jane, engelsk romanförfattarinna,
f. 1775, d. 1817. Hon skildrade på ett
utmärkt sätt den högre engelska medelklassens
hvardagslif. Bl. a. skref hon Sense and sensibility,
Emma (öfvers. på svenska 1857) och Persuasion
(utgifven efter hennes död).
Auster, Lat., romarnas benämning på sunnanvinden. Han
kallades af grekerna Notos och framställdes på
vindarnas torn i Athen såsom en yngling med en
kullstörtad urna och med på ena sidan uppviken mantel.
Austerlitz, stad i Mähren, ö. om Brünn. Omkr. 3,800
innev. Den 2 Dec. 1805 stod der det namnkunniga
"trekejsareslaget", som utkämpades mellan å
ena sidan fransmännen under Napoleon och å den
andra österrikarna och ryssarna under den ryske
generalen Kutusov, i närvaro af kejsarna Frans och
Alexander. Kutusovs plan var att afskära fransmännens
förbindelse med Wien, som de nyss intagit, och kasta
dem in i Böhmen. Efter en häftig strid vann Napoleon
en lysande seger. De förbundne, som vid stridens
början hade 83,000 man, förlorade omkr. 30,000 man
och 180 kanoner. Napoleon hade omkr, 70,000 man,
af hvilka han förlorade omkr. 10,000. Efter striden
slöts först ett stillestånd i Austerlitz d. 6 Dec. och
derefter freden i Pressburg d. 26 Dec. 1805.
Austin [å´stin], hufvudstad i nord-amerikanske staten
Texas, vid floden Colorado. 4,428 innev. (1870).
Austral l. Australisk (Lat. australis], sydlig. Jfr
Auster.
Austral-Asien. Se Asien.
Australien ("sydland", af Lat. australis, sydlig) var
intill senare tider namnet på den femte verldsdelen:
den samling af större och mindre öar, som äro belägna
mellan Asien och Indiska hafvet i v. och Amerika i
ö. Numera har man (närmast efter engelska geografers
föredöme) börjat kalla denne verldsdel Oceanien och
indela densamma i följande fyra hufvud-delar: 1)
Australien eller det stora oceaniska fastlandet,
förut kalladt Nya Holland, hvartill äfven räknas
Tasmanien (Van Diemens land); 2) Melanesien, den
krans af öar, som omgifver fastlandet i n. ö. och
ö., näml. Nya Guinea, Amiralitetsöarna, Nya Irland,
Nya Britannien, Nya Kaledonien och Rojalitetsöarna
mellan eqvatorn och södre vändkretsen, samt Norfolk,
Kermadec-öarna, Nya Zeeland, Chatham-, Auckland-
och Macquariöarna s. om samme vändkrets; 3)
Mikronesien, ögrupperna i n. v., ungefär mellan
eqvatorn och den norre vändkretsen, utgörande
Marianerna (Ladronerna), Pelew-öarna, Karolinerna,
Marshalls- och Gilberts-öarna, och 4) Polynesien
eller de egentliga Söderhafsöarna österut mellan
båda vändkretsarna, näml. Viti- eller Fidsji-,
Samoa-, Tonga- eller Vänskaps-, Cooks- eller Hervey-,
Sällskaps-,
Paumotu-, Mendanjas- eller Marquesas-öarna
m. fl. ögrupper s. om eqvatorn och Sandwichs-öarna
uppe vid norre vändkretsen. - I det följande meddelas
en öfversigt af Australien i ordets ofvan angifna
inskränktare betydelse.
Läge och gränser. Det australiska fastlandet
kringflytes af Stilla och Indiska hafven, samt
skiljes i n. från Nya Guinea genom Torres sund och i
s. från Tasmanien genom Bass’ sund. Ytinnehållet är
7,627,829 qv.-kilom. (138,529 qv.-mil). Afståndet från
vestligaste punkten (Steep-point) till den östligaste
(Kap Byron) är 40 längdgrader, från den nordligaste
(Kap York) till den sydligaste (Kap Wilson) 28Va
breddgrader. Läget är mellan 113° 8’ och 153° 40’
ö. lgd samt 10° 43’ och 39° 9’ s. br. I n. inskjuter
den stora Carpentariaviken, i s. Spencer-, S:t
Vincent- och Encountervi-karna. Kusterna, som för
öfrigt äro tämligen jämna, ega rikedom på goda hamnar.
Berg och floder. Australien består hufvudsakligen
af vidsträckta, frodiga grässlätter, glest be
växta med resliga gummiträd. Bergsträckningarna äro
hvarken många eller af någon betydligare höjd. Den
vigtigaste löper längs östkusten, från stranden
af Carpentariaviken ner till Kap Wilson. I södra
Queensland kallas denne bergsrygg "the great dividing
range" (den store vattendelaren) och skiljer Stilla
hafvets flodsystem från Indiska hafvets. Vid gränsen
mot Nya Syd-Wales uppskjuta flere höga toppar,
såsom Mount Warning och Mount Lindsay (5,700,
f.). Något längre söderut bilda dessa berg en rik
och bördig högplatå. Liverpool-bergen, som utgöra
deras fortsättning, uppnå en höjd af 4-6 tusen
fot. Blå bergen ega en topp, Mount Kosciusko, som är
7,000 f. hög. De Blå bergens fortsättning åt s. v.,
Austral-alperna, hafva sina högste toppar (Latrobe
7,600 f. och Hotham 7,800 f.) snöbe-täckta större
delen af året. Stuarts centralberg i det inre af
landet höjer sig till 3,000 f. De öfriga bergen äro
mindre betydande. Bland floder må nämnas Murray, med
bifloden Darling, hvilken genomflyter Nya Syd-Wales’
vestra slätter. Delvis segelbara äro äfven Hunter
och Hawkesbury. För öfrigt är östra Australien rikt
på smärre vattendrag, s. k. "creeks", som flyta fram
öfver slätterna och genom skogssnåren.
Klimatet i Australien är mildt. Febrar och smittosamma
sjukdomar äro der okända och anses i icke ringa mån
förekommas af gummiskogarnas friska doft. Sommaren är
varm, men hettan kännes aldrig tryckande, ty luften
är hög, torr och ren. Äfven i det inre landet kan
en europé uthärda klimatet, ehuru det är vida sämre
der. Om vinternätterna inträffa der skarpa, bitande
froster, hvilka kännas så mycket mera genomträngande,
som dagarna äro varma, och om sommaren är solhettan
ännu mera tryckande än vid kustsidan. Till det
inre landet når aldrig någon svalkande hafsvind;
blåser det en sommardag, så är det den hete, osunde
nord-vestvinden, hvilken förhärjar all vegetation.
Växtriket och inhemska djur. De store skogar, som
betäcka Australiens slätter, bestå hufvudsakligen af
gummiträd, Eucalyptus. Dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
