- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 1. A - Barograf /
1427-1428

(1876) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Badia y Leblich, Domingo - Badile, Antonio - Badin - Badinage - Badinera - Badin, Adolf Ludvig Gustaf Albrekt - Badinguet - Badong, holländsk ö i Ostindien. Se Bali - Badrinat - Badstuga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.


under ett flitigt umgänge med der boende turkar och
araber hafva förskaffat sig en noggrann kännedom om
alla muhammedanska bruk, begaf han sig 1803 öfver
till Tanger. Der uppträdde han, under namnet Ali b
ej, såsom en af. abbassidernas afkomlingar, och hela
hans uppförande var sådant, att man icke hyste det
ringaste misstroende till hans uppgifter. Tvärtom
blef han med utmärkt aktning mottagen af sultan Muley
Soliman i Marocko, och under sin fortsatta färd öfver
Alger, Tunis, Tripoli, Cypern och Egypten rönte han
såsom en lärd, högättad och rättroende muhammedan
den mest smickrande uppmärksamhet. I Mekka beträdde
han templets inre, dit ingen kristen förut satt sin
fot. Öfver Palestina, Syrien, Konstantino-pel, Ungern,
Tyskland och Frankrike återvände han till Spanien. Der
trädde han i den nye herskarens. Josef Bonapartes,
tjenst och blef prefekt, först i Segovia och sedan
i Cordova. Vid bourbonernas återkomst utvandrade
B. till Frankrike och utgaf der sina reseminnen
under titeln Voyaye d’Ali bei en Afriqiie et en Aste
(Paris 1814). Ett par år derefter företog han en ny
resa till österlandet, men angreps derunder af en
sjukdom och dog i Aleppo 1818.

BadTle, Antonio eller Giovanni, f. i Ye-rona 1480,
d. 1560, Paolo Veroneses lärare, morbroder och
svärfader, var en af de förste konstnärer, som
öfvergåfvo den gamle stilen och i det veronesiska
måleriet införde ett friare och uttrycksfullare
framställningssätt.

Badin [badä’ng]. Fr., lekfull, lustig; skämtare,
gyckelmakare. - Badinage [-äsch] 1. Badi-neri, skämt,
tokeri. - Badinera, skämta, gyckla.

Badin [badäng], Adolf Ludvig Gustaf Albrekt,
med tillnamnet Couschi, var en neger och kunglig
favorit, som genom Grusen-stolpes "Morianen",
i hvilken roman han skall anses utgöra den
sammanhållande tråden, fått ett rykte, långt större
än hans personlighet förtjenar. Han uppgifves vara
född på dansk-vest-indiska ön S:t Croix (enligt
andra i Afrika) omkr. 1747, fördes till Europa af
ostindiefararen kapten Ekeberg och skänktes i slutet
af 1750-talet af sin dåv. egare, danska ctatsrådet
Keiser, till drottning Lovisa Ulrika. Man berättar,
att denna hans egarinna beslutit med honom anställa
ett uppfostringsförsök och för den skull låtit honom
uppväxa i fullkomlig frihet och utan något slags
aga, förmodligen ock utan någon nämnvärd boklig
undervisning. Emellertid gick sjelfsvåldet snart så
långt, att försöket måste öfvergifvas. I stället fick
Badin, såsom han för sina upptågs skull kallades,
någon underrättelse i kristna läran och döptes 1768,
hvarvid han erhöll de ofvan uppräknade namnen.

B. var alltid med orubblig tillgifvenhet fäst vid
sin välgörarinna och hennes barn, särdeles de båda,
som under hennes senare år voro henne kärast. "Han
var", säger den samtida hofman-nen von Hausswolff, "i
hög grad diskret, och ehuru han noga kände den tidens
händelser och det, som intill 1782 kunnat passera inom
hofvet, hörde man honom aldrig nämna något derom." Af
Lovisa Ulrika fick han för sin lifstid två

hemman på Svartsjölandet. - B. hade äfven en annan
egenskap, som gör honom till tidsbild: han var
ordensvurin i hög grad, ej blott inom frimureriet,
der han lär hafva innehaft höga värdigheter, utan inom
nästan alla den tidens mer eller mindre mystiska
samfund. Detta kom honom vid framskriden ålder
till pass, så till vida som det underlättade hans
naiva tiggeri hos alla slags ordensbröder. Flere
bref i denna syftning förvara minnet af Badins
barnsliga öppenhet och kuriösa behandling af
svenska språket. Till sitt yttre lär han hafva varit
liten och hjulbent, hvarför han gerna gick klädd
i frimurareuniform. Hans bild finnes af Lundbergs
mästarehand förvarad åt efterverlden. B, dog d. 16
Mars 1822. -m.

Badinguet [badänge], namnet på den murare, hvars
kläder Napoleon III begagnade vid sin flykt från
Ham. Ordet nyttjades sedermera som öknamn på kejsaren
sjelf.

Badong, holländsk ö i Ostindien. Se B a IL

Badrinat, bergsby i Himalaja-bergen, i den öfverste
Gangesdalen, 3,133 m. (10,360 f.) öfver hafvet. B. har
ett berömdt indiskt vallfärdstempel och varma källor.

Badstuga, Bad s tu, de gamle nordboarnas-badstofva,
har numera nästan förlorat sin egentliga
och ursprungliga betydelse af lokal för bad,
företrädesvis ang- och svettbad, och i stället kommit
att beteckna ett af landtgårdens obetydligaste uthus,
som förnämligast är afsedt för linberedning. Med finsk
badstu förstår man dock hos oss ännu ett egendomligt,
konstlöst svettbad i upphettad luft, med utveckling
af heta vattenångor, hvilka uppkomma derigenom att
vatten allt emellanåt kastas på den af råa fältstenar
uppförde och starkt upphettade ugn eller stenhög,
som upptager ett af badstugans hörn. Denna badstuga
utgöres blott af ett groft hoptimradt, aflångt rum
utan fönster, med jordgolf, och en yttre, öppen svale,
der kläderna afläggas. De badande sitta eller ligga på
öfver hvarandra uppförda hyllor eller bänkar, lafvar,
gnidande och piskande hvarandra med i varmt vatten
uppmjukade björklöfsqvi-star, badqvastar (deraf
"risbastu"), och öfver-ösande hvarandra med varmt
eller kallt vatten samt gång på gång afkylande sig
i en närbelägen sjö, flod eller bäck eller ock genom
att vintertiden rulla sig i snödrifvorna. Det finska,
badstugubadet öfverensstämmer i grunden med de antika
folkens svettbad. Den lakoniska badstugan, romarnas
lacmiciim, var äfvenledes ett hett varmluftsbad, efter
hvilket man af kylde sig genom kalla öfversköljningar
eller bassängbad. Äfven de orientaliska baden äro med
dessa beslägtade, i synnerhet de verkliga turkiska
och ryska svettbaden, hvaremot andra muhammedanska
bad äro mera fullständiga ångbad. Den verkliga
finsk-ryska badstugan är, såväl till sin anordning
som till sina verkningar, helt olika nyare tiders
s. k. ryska eller finska ångbad, hvilka icke äro
annat än vanliga ang- eller imbad, der man icke kan
uthärda högre värme än 50-55°, under det att de förra,
med sin glödhete stenugn och sin strålande värme,
äro torra varmluftsbad af betydande hetta, ända till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 06:06:00 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaa/1427.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free