Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Baden - Baden, vanligen kalladt Baden-Baden - Baden - Baden - Baden, Jakob - Baden, Gustaf Ludvig - Badenweiler - Bader, Karl Adam - Badia Calavena - Badia y Leblich, Domingo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konkordat, som betecknade hierarkiens fullständiga
seger. Men då detta konkordat framlades för näste
landtdag, förkastades det enhälligt. Följden blef,
att den förra ministéren afträdde och att den liberala
oppositionens ledare trädde i spetsen för en ny. De
kyrkliga förhållandena blefvo nu ordnade på ett
förträffligt sätt, och äfven på andra områden af det
offentliga lifvet vidtogos genomgripande reformer
i frisinnad anda. Under ledning af utrikesministern
friherre von Koggenbach sökte Baden äfven arbeta för
åstadkommande af ett enadt Tyskland under Preussens
ledning. Men Bismarcks missaktning mot de smärre tyske
staterna retade folkets frihetskänsla. 1865 måste
Eoggenbach afgå, och i 1866 års krig ställde sig Baden
på Österrikes sida. Det tog dock ingen betydligare
del i kriget och slöt snart (Aug. 1866) fred samt
anfalls- och försvarsförbund med Preussen. Under de
följande åren visade sig i B. stor böjelse för en ännu
närmare anslutning till Preussen, och landet skilde
sig derutinnari bestämdt från de båda andre sydtyske
staternas, Wurtembergs och Bajerns, par-tikularistiska
syften. Vid utbrottet af 1870 års krig gick B. genast
öfver till Preussen och inträdde Nov. 1870 i Nordtyska
förbundet, hvilket kort derefter ersattes af det nya
Tyska riket.
Baden, vanligen kalladt Både n-Baden, hufvudort i
den liknämnde kretsen i storhertig-dömet Baden, är
beläget i en härlig dal vid foten af Sclrwarzwald,
några mil s. v. från Karlsruhe, och är ändstation
för en bibana till den badiske jernvägen. 10,958
innev. (1875). Baden-Baden är Tysklands och kanske
hela verldens mest glänsande badort. Det sköna
läget, det milda klimatet, som. tillåter badkurens
fortsättande till sent på hösten, präktiga hotell,
villor och privathus ditlocka hvarje år omkr. 50,000
främlingar af alla nationer, synnerligen ur de
högre och högste samhällsklasserna. Den beryktade
spelbanken, som stängdes 1872, bidrog utan tvifvel
i sin mån att ditföra besökande. De utomordentligt
rika källorna, närmare 30 till antalet, med en
värmegrad af 46-67° C., äro koksaltkällor af mycket
svag salthalt. De nyttjas såväl till bruns- som
till badkur, hufvudsakligen mot gikt, reumatism och
skrofler. - Berömd som badort redan under romare tiden
(Civilas aquen-sis), hade B. sin högsta blomstring på
kejsar Caracallas tid och fick af honom tillnamnet
Aurelia. Det s. k. Nya slottet, storhertigens af
Baden sommarresidens, är uppfördt på grundvalarna af
de gamle romerske thermerna.
Baden, stad i Nedre Österrike, vid Schwe-chat,
22 kilom. (3 mil) s. om Wien, i en dal på östra
sluttningen af "\Viener-wald. Det är en gammal badort
- under romaretiden Aquce pannonicce - med varma
svafvelkällor, 27-35° C., hvilka användas på samma
sätt som källorna i Aachen och årligen besökas af
8-10 tusen badgäster. 7,590 innev. (1870).
Baden, i Schweiz, kantonen Aargau, vid
Limmat. 22 kilom. (3 mil) n. v. om Zurich. 3,410
innev. (1871). B. är en badort af förste rangen,
årligen besökt af 20-30 tusen främlingar. De varma
källorna, 46-50° C., inne-
hålla företrädesvis salter af alkaliska jordarter. -
B. är historiskt namnkunnigt genom den derstädes
1714 (d. 7 Sept.) slutne freden mellan Frankrike och
tyska riket. 1526 hölls der den bekanta teologiska
disputationen emellan Oeko-larnpadius och Zwingli å
den ena samt Eck å den andra sidan.
1. Baden, Jakob, dansk filolog, f. 1735, d. 1804
som professor vid universitetet i Köpenhamn. Hans
latinska graininatika, ett för sin tid utmärkt
arbete, nyttjades under många år i de danska
skolorna, 1768-1769 utgaf B. "Kritisk journal",
ett aktningsvärdt försök i estetisk
kritik. Hans öfversättningar af Tacitus
och Suetonius äro ganska väl gjorda; deremot har
hans öfversättning af Horatius genom en stor mängd
befängda smaklösheter blifvit ryktbar som en bland
den danska literaturens klassiska löjligheter.
c. R.
2. Baden, Gustaf Ludvig, den förres son, dansk
häfdatecknare, f. 1764, d. 1840, var en flitig
historisk samlare och författare samt behandlade
i synnerhet den inre utvecklingen; men hans stora
ensidighet och starka hat till adel och presterskap
göra hans arbeten partiska och delvis opålitliga.
Hans förnämsta arbeten äro Danmarks riges historie
(5 bd, 1829-32), Dansk-norsk Mst. bibliothek
(1815) och AfhandMngeri f (Bär eländets cultur-,
stats-, kirke- og Uterair-historie (3 bd, 1820-22).
E. Eg.
Badenweiler, by och badort i den badiske kretsen
Lörrach, s. om Freiburg och vid foten af det 1,110
m. (3,700 f.) höga berget Blauen. B. är märkligt
genom år 1784 upptäckta ruiner efter gamla romerska
thermer, som voro helgade åt den schwarz\valdska Diana
(Diana abnoba).
Bader, Karl Adam, tysk operasångare, f. 1789
i Bamberg, der han af sin äldre broder fick
undervisning i musik och efterträdde sin fader såsom
dom-organist. På v. Holbeins uppmaning utbytte
han kyrkan mot teatern, njöt E. T. A. HofFmanns
undervisning, till-bragte 4 läroår i Mtinchen,
gasterade i Bremen, Hamburg och Braunschweig,
engagerades i Berlin 1820 och verkade der med
lysande framgång till 1849, då han fick pension
och blef ledare af den musikaliske delen af
guds-tjensten i den katolska S. Hedvigs-kyrkan. Död
1870. Berlinarna räkna B:s produktioner bland
sina oförgätligaste teaterminnen. Han glänste
framför allt i hjelteroler, särskildt i Spontinis
operor, men visste äfven att gifva form åt det
veka och själfulla, ja t. o. m. åt det komiska.
A. L.
BadTa Calavéna, köping i italienska prov. Verona,
vid Adige. 2,303 innev. (1871). Det är hufvudort i
distriktet Tredicicommuni (de 13 kommunerna), hvars
innevånare, af tysk härkomst, under det venezianska
väldets tid bildade ett slags republik med stora
privilegier.
BadTa y Leblich [i lebli’tsch], Domingo, märkvärdig
spansk resande, föddes 1766 i Barcelona. Han egnade
sig med ifver åt studiet af naturvetenskaperna och de
Österländska språken samt beslöt att, förklädd till
muhammedan, göra en vetenskaplig resa i Afrika. Efter
att i London, der han anlade arabisk drägt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
