- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
321-322

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berlin - Berlin, Nils Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

B. hufvudsakligen riktad åt krigsvetenskap samt
stats- och rättsvetenskap; hon är i dessa
grenar särdeles betydande.

B:s förvaltning har hittills varit betydligt
invecklad, mest till följd af maktens delning
mellan statens och kommunens myndigheter,
hvarjämte, vid senare tiders ofantliga
utveckling, den starka centralisationen vållat betydande
svårigheter. Förslag föreligga nu om de nämnda
olägenheternas undanrödjande. För närvarande
bestå, vid sidan af magistraten, ej mindre än
48 särskilda "deputationer" (utskott) med
tillsammans 541 ledamöter (t. ex. för fattigvården
36, för skolväsendet 29, för skatteväsendet 36
o. s. v.). Stadens utgifter beräknades för år
1875 till omkr. 33 mill. riksmark (29 1/3 mill.
kr.). – I den provinsialordning, som
nyssnämnda år infördes för Preussens östra
provinser, skildes B. från provinsen Brandenburg.
Men då man ansett önskvärdt att låta
hufvudstaden bibehålla sitt nära samband med den
närmast omgifvande nejden, hvilken i många
hänseenden eger samma intressen, har man
beslutit upprätta en "provins Berlin", hvilken skall
ega särskild provinsial-landtdag o. s. v. och
fördelas i en landtkrets samt stadskretsarna
Charlottenburg och Berlin.

Historia. Det ligger onekligen något
konstladt i B:s storhet. I fråga om denne stad har
icke, såsom vid så många andra storstäder,
naturen sjelf anvisat ett gynsamt, framtida
storhet bebådande läge. B. leder sitt ursprung från
tvänne obetydliga fiskarebyar: Berlin på den
högra, Köln på den venstra sidan af Spree,
som vid denne punkt af sitt lopp hoptränges,
så att brobyggnad kunde företagas till
samfärdselns underlättande. Derigenom kom
platsen tidigt nog att blifva en jämförelsevis liflig
genomfärdsort. Lägger man dertill närheten
till den punkt, der vattenlederna Spree samt
öfre och nedre Havel sammanstöta, så har man
nämnt allt det hufvudsakliga, som naturen gjort
för B. Men sådan har utvecklingsgången af
Brandenburgs, Preussens och Tysklands senare
historia varit, att denne stad nu utgör en rätt
naturlig medelpunkt för den vide kretsen af
eröfringar och annexioner. Det ligger nästan
midt emellan Oder och Elbe, Tysklands båda
stora utfartsvägar till Östersjön och Nordsjön;
redan tidigt blef dess centrala läge – i
förhållande till å ena sidan de store
hamnplatserna Hamburg och Stettin och å andra sidan
de store städerna inuti landet: Breslau,
Leipzig och Dresden – ett medel till utveckling.
Men det har också icke utan skäl blifvit yttradt,
att "Berlin haft lika många byggmästare, som
Brandenburg och Preussen haft kurfurstar och
konungar". För sin storhet har denne stad i
främsta rummet att tacka sina furstar, och detta
alltifrån den tid, då kurfursten Fredrik II, till
kufvande af fiskarebyarnas oafhängighetslust, i
Kölln anlade den första befästningen (1442),
och hans brorson, Johan Cicero (d. 1499), dit
förlade sitt residens. "Den store kurfursten",
Fredrik Vilhelm (1640–88), och hans son,
Fredrik I (d. 1713), fullföljde med framgång det
påbörjade verket, och redan år 1709 räknade

det nya konungarikets hufvudstad 55,000
innevånare. Fredrik Vilhelm I (1713–40) tvang
under sin regeringstid berlinarna att uppföra
mer än 1,000 nya hus. "Utvecklingsgången,
tidtals störd af krig, brandskattningar och
fientliga ockupationer, åskådliggöres af följande
folkmängdssilfror:
1751:116,483.1861:545,247.
1800:172,122.1864:632,379.
1819:201,138.1867:702,437.
1840:328,692.1871:826,341.
1846:404,451.1/21875:966,858.


Man finner lätt, att det egentligen är under
de senast förflutna årtiondena, som tillväxten
varit verkligen kolossal. Hvad som ännu år 1869
yttrades endast såsom en stolt förhoppning:
"Berlin blir verldsstad", har redan gått i
uppfyllelse, och sannolikt räknar B. i denna stund
1 mill. innevånare. – Storheten är dock ej
köpt utan offer. Ehuru, till följd af
inflyttningarna, de lifskraftigaste åldersklasserna blifva
allt talrikare representerade, är likväl
dödligheten stadd i starkt tilltagande och har på de
senaste tio åren relativt fördubblats i de
fattigare stadsdelarna. Särskildt är barnens
dödlighet stor: öfver 29 % – i enskilda stadsdelar
öfver 50 %! – dö, innan de hunnit ett års
ålder (Stockholm 27 %!), och detta ehuru
fallen af oäkta börd relativt hafva minskats till
antalet. Vidare har man konstaterat, att
farsoterna på senare tider uppträdt både tätare
och i mera härjande former än förr. I detta
hänseende hoppas man dock förbättring, såsom
följd af systematiska dräneringsarbeten, hvilkas
totalkostnad anslås till mer än 38 mill.
riksmark (33 2/3 mill. kr.). Tillfällena till
undervisning äro rikligare än någonsin, men antalet
af unga förbrytare tillväxer det oaktadt på ett
i ögonen fallande sätt. En del yrken, som afse
det andliga lifvets höjande (t. ex. lärareyrket,
bokhandeln m. fl.), visa ett relativt
tillbakagående, i motsats till bryggare- och
destillatörsyrkena, hvilkas utöfvare blifvit allt flere.
Intresset för de kommunala angelägenheterna är
svagt och tyckes vara i aftagande, såsom man
kunde vänta på en ort, vid hvilken vida mer
än hälften (bortåt 60 %) af befolkningen ej är
fäst med starkare band än invandrarnas.
Ändtligen vittna ock mångfaldiga företeelser i
Berlin-lifvet, att den offentliga sedligheten står på
en ganska låg ståndpunkt, och äfven det
religiösa intresset, särskildt sådant det visar sig
genom deltagande i de yttre kyrkliga
handlingarna, är ovanligt slappt. Inför alla dessa
förenade omständigheter kan man svårligen värja
sig för tanken på framtida hotande faror. J. H.

Berlin, Nils Johan, ämbetsman, kemist,
föddes i Hernösand d. 18 Febr. 1812. Redan
i barndomen väcktes hans håg för
naturvetenskapliga studier genom en del
naturaliesamlingar, fysiska apparater och naturvetenskapliga
böcker, som sedan forna tider förvarades på en
vind i föräldrahemmet. Under sitt sista
gymnasiiår lyckades han komma öfver Berzelii
lärobok i kemien och genomläste henne flere
gånger, hvarigenom hans håg företrädesvis drogs
till denne vetenskap. Han blef student i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:11 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free