- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
601-602

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bjarmaland - Bjarmer. Se Bjarmaland - Bjarne Erlingsson. Se Bjarkö-ätten - Bjarne Herjulfsson - Bjelaja (Belaja) - Bjelbo, socken i Östergötlands län. Se Bjälbo - Bjelbog, Slav. mytol., hos nordslaverna namnet på den hvite eller gode guden - Bjelev (Belev) - Bjelgorod (Belgorod) - Bjelinski, Vissarion Grigorjevitsch

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

namnet permer (permjaker) för att beteckna andra
stammar än dessa tvänne. Under sådana
förhållanden synes det sällsamt, att bjarmernas
namn kunnat blifva så ryktbart i nordlanden.
Förklaringen dertill är att söka i den
omständigheten att benämningen bjarmer af
nordmännen fattades i vidsträcktare bemärkelse än den
hos ryssarna öfliga samt inbegrep jämväl den
finska, d. v. s. karelska, befolkningen vid Dvina.
Måhända hafva alla dessa befryndade stammar
någon tid verkligen varit förenade till ett enda
rike, omfattande Dvinas, Vytsjegdas, Petsjoras och
Kamas flodområden och styrdt af några ansedda
stamhöfdingar. Att de bjarmer, med hvilka
nordmännen sammanträffade, i sjelfva verket voro
kareler, framgår deraf att en mängd namn vid
Dvinas nedre lopp äro till sitt ursprung
omisskänneligt finska, liksom också deraf att det i
sagorna bevarade namnet för bjarmernas
gudabild, jomali, som icke kan förklaras ur de
nuv. permiska språken, nästan oförändradt ännu
i dag återfinnes i finskan (jumala). Bekant är
också, att, ännu långt senare, Hvita hafvets södra
kust af ryssarna kallades karelernas strand.

De gamle bjarmerna voro för sin handel och
sin rikedom mycket bekanta i norden.
Österlandets varor sökte sig väg till norden längs
Volga, Kama, Dvina och Petsjora, och det fans,
efter hvad man vet, några betydande
nederlagsplatser vid denne handelsväg. Vigtigast bland
dessa voro Bolgari vid Volga, Tsjerdyn vid
Kolva (en af Kamas bifloder), samt Kolmogori
eller Holmogori. Detta namn företer påtaglig
likhet med nordmännens Holmgård, hvilket ofta
antagits vara det ryktbara Novgorod; men läget
af ryska krönikornas Cholmogor kan med full
säkerhet bestämmas till Dvinas mynning, något
ofvan om Archangel. För öfrigt saknas närmare
underrättelser om denne handel. På senaste
tiden i guvern. Penn gjorda fynd visa, att
omsättningen varit betydlig. Den äldsta ur
skandinavisk källa härrörande underrättelsen om
bjarmerna finnes i norrmannen Ottars bekanta
reseberättelse (från 9:de årh.), i hvilken det
förtäljes, att man, efter flere dagars seglats längs
kusten, från Hålogaland slutligen öfver Hvita
hafvet (som nordboarna kallade Gandvik) kom
till en stor flod (uppenbarligen Dvina, Fornn.
Vina, finnarnas Viena), vid hvilken bjarmerna
(beormerna) bodde i ett väl bebygdt och odladt
land. Ottar tyckte, att deras språk liknade
lapskan, men hvad de berättade om sitt land
kunde han ej sjelf granska, då han ej vågade
färdas uppför den stora floden. Ryktet om
Bjarmalands rikedomar spridde sig vida i Norden,
gång på gång lockande stridslystna kämpar till
härnadståg. Ryktbarast är det anfall tre
norrmän, Tore Hund, Karle och Gunsten, företogo
1026. De plundrade bjarmernas
begrafningsplats och deras der uppreste, guldsmyckade
jumala-bild. Det sista kända härnadståget från
Norge till Bjarmaland gjordes 1222.

Bjarmernas makt aftog, när under 13:de årh.
de stora skakningarna i Central-Asien inträffade
och handelsvägen drog sig mera åt vester.
Novgorod började sedan att småningom lägga de
finske stammarna under sig. Utan svåra

strider lyckades detta dock ej; grundläggningen
vid Suhona af staden Ustjug Veliki (i början
af 13:de årh.) antyder endast begynnelsen af
den afgörande striden. Den ena landsträckan
efter den andra eröfrades af ryssarna.
Emellertid lyckades bjarmerna vid Hvita hafvets strand
försvara sin sjelfständighet i mer än ett
århundrade. Slutligen sökte ryssarna på fredlig väg
(genom köp) ernå herraväldet öfver dessa
trakter, men de hårdnackade karelerna gjorde flere
gånger uppror och lyckades ännu 1364 att i
grund nedgöra en betydande rysk här.
Emellertid uppstodo kloster allt nordligare i dessa
nejder, och man kan deraf sluta till de framsteg,
som det ryska öfverväldet och kristendomen
efter hand lyckades göra. Mot begynnelsen af
15:de årh. var om sider ryssarnas seger
fullständig, och dermed hade äfven bjarmernas gamla
ärorika namn försvunnit ur historien. E. G. P.

Bjarmer. Se Bjarmaland.

Bjarne Erlingsson. Se Bjarkö-ätten.

Bjarne Herjulfsson, islänning, var, så vidt
man vet, den förste europé, som såg Amerika.
Isländska urkunder berätta om upptäckten
hufvudsakligen följande. På en resa (omkr. år 1000)
från sin fäderneö till Grönland blef han efter
tre dagars segling drifven ur sin kosa af ett
nordanväder, åtföljdt af tjocka. Sedan han och
hans följesmän under flere dagar förts söderut
af vind och våg, fingo de land i sigte till höger
om sig. De seglade nära intill, sågo att
landet var utan fjäll och skogbevuxet samt att det
hade små höjder; men de landstego icke. De reste
derpå vidare, tills de efter två dygn varsnade
ett annat land, slätt och skogbevuxet, men
lemnade icke häller nu skeppet, utan vände om och
hunno för förlig sydvest-vind, som på slutet
växte till storm, efter sex dygns färd Grönland.
B. omtalade efter hemkomsten hvad som skett,
men fick mottaga förebråelser för att han icke
hade något att säga om de land han sett.
Andras upptäcktsbegär hade emellertid väckts, och
Leif den lycklige (se d. o.) var den förste,
som, följande B:s anvisning, tog landfäste på
Amerikas jord. Det land. B. såg, när han var
sydligast, har man efter all sannolikhet att söka
på den del af Nord-Amerikas östra kust, som
ligger mellan 40–50 breddgraden. J. Th. W.

Bjelaja (Belaja), segelbar flod i ryska
guvern. Orenburg. Hon rinner upp på Ural och
faller ut i Kama.

Bjelbo, socken i Östergötlands lan. Se Bjälbo.

Bjelbog, Slav. mytol., hos nordslaverna
namnet på den hvite eller gode guden.

Bjelev (Belev), kretsstad i ryska guvern.
Tula, vid floden Oka. 8,123 innev. (1869).
Betydlig handel och industri.

Bjelgorod (Belgorod), kretsstad i ryska
guvern. Kursk, vid floden Donetz. 15,200 innev.
(1869). Betydliga fabriker.

Bjelinski, Vissarion Grigorjevitsch, rysk
skriftställare, f. 1812, gjorde sig vid
universitetet i Moskva, der han studerade tillsammans
med A. Herzen, förtrogen med Schellings och
Hegels filosofi samt verkade 1834–40 inom
pressen i nämnde stad. 1840 flyttade han till
Petersburg, blef medarbetare i det mycket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:41:06 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0309.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free