- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
609-610

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bjäre - Bjäreshög, socken i Malmöhus län, Bara härad. Se Bjershög - Bjäresjö, socken i Malmöhus län, Herrestads härad. Se Bjeresjö - Bjärke - Bjärköa-rätten - Björck, Jakob - Björck, Gustaf Daniel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kristianstads län. 17,991 innev. (1875). Det
består af följande 5 pastorat: Vestra Karup med
Torekov, Förslöf med Grefvie, Barkåkra med
Rebbelberga, Hjernarp med Tostarp, Hof med
Båstad.

Bjäreshög, socken i Malmöhus län, Bara
liärad. Se Bjershög.

Bjäresjö, socken i Malmöhus län, Herrestads
härad. Se Bjeresjö.

Bjärke, härad i Vestergötland, Elfsborgs län.
Arealen 22,048 hekt. (44,663 tnld). 95 15/16 ofm.,
82 9/10 fm. mtl. 5,972 innev. (1875). Häradet
består af följande socknar: Mellby med
annexen Magra, Erska och Lagmansered.

Bjärköa-rätten (Fornsv. biaerköa raetter, der
ordet biaerk anses betyda handelsvara, handel; jfr
Birkarlar) är den äldste lag, som gällt för
någon svensk stad. Den kan icke vara affattad förr
än i slutet 1200-talet eller början af 1300-talet,
och dess framträdande anses, med all
sannolikhet, hafva föranledts af revisionen af
Uplandslagen, efter hvilken den lämpades för
stadssamhällets behof. Bjärköarätten utarbetades
endast för Stockholm och med afseende på de
sedvänjor, som gjort sig gällande inom denne
stad, men begagnades äfven i Ljodhus
(Lödöse) och antagligen i några få andra städer.
Ingen stad fick antaga bjärköarätten utan
konungens särskilda tillåtelse. Den skulle tör hända
hafva fått en vidsträcktare användning, om den
icke så snart undanträngts af Magnus
Erikssons stadslag, hvilken utfärdades på 1350-talet;
orden bjärkörätt och björkölag användes dock
på sina ställen länge nog för att beteckna
denne nye stadslag. – Äldre svenska forskare
tillerkänna bjärköarätten en betydligt hög ålder;
Hadorph uppgifver, att den stiftades redan 832
af konung Björn och var afsedd för Björkö
(Birka), hvaraf lagen skulle fått sitt namn. –
Den enda nu befintliga fullständiga
handskriften af bjärköarätten är från omkr. 1345. Denne
lag har i tryck utgifvits tvänne gånger,
nämligen 1687 af J. Hadorph och 1844 (tills. med
Helsingelagen och en del af Smålandslagen) af
C. J. Schlyter. J. Th. W.

Bjärköa-rätt (Bjarkö-ret) var jämväl i
Norge namnet på en för köpstäderna gällande lag,
som i allmänhet gällde äfven för hvarje annan
ort med varuomsättning, såsom fisklägen och
marknadsplatser. Man har en äldre och en
yngre norsk bjärköarätt. Af den äldre finnas
endast fragment i behåll, nämligen af den
redaktion, som gällde för Frostatingslagen, således
närmast för den der liggande köpstaden
Nidaros (Trondhjem). Äfven bjärköarätten följde
med vid Magnus Lagabötes stora lagrevision.
Af den yngre bjärköarätten finner man, att
förhållandena i Bergen, såsom Norges vigtigaste
handelsstad, lagts till grund och att endast de
allra nödvändigaste förändringar företogos för
de öfrige köpstäderna. De handskrifter, som
ännu finnas i behåll, äro derför i det
väsentligaste öfverensstämmande, t. o. m. om de
uttryckligen uppgifvas hafva varit bestämda
endast för en särskild stad. Hvad Bergen
vidkommer, antogs denne lag på ett derstädes
1276 hållet ting. Den yngre bjärköarätten

afdelades i nio balkar, af hvilka den siste,
"Farmannalög", innehåller ett slags sjörätt. Y. N.

Björck, Jakob, porträttmålare, f. 1726,
bildade sig först efter Scheffel, men började sedan
kopiera Lundbergs pastellmålningar och
lyckades i ganska hög grad att i olja återgifva
kritornas egendomliga teknik. Han
efterlemnade en stor mängd kopior efter nyssnämnde
mästare äfvensom åtskilliga originalporträtt af
högt stående personer. B. hade titel af
hofmålare. Död i Stockholm 1793. -rn.

1. Björck, Gustaf Daniel, biskop, föddes i
Göteborg d. 30 Maj 1806. Efter att hafva
åtnjutit undervisning först af sin fader, den
såsom framstående gymnasiilärare bekante lektorn
och professorn Elias Daniel B., och sedan
vid stadens gymnasium, aflade han 1822
studentexamen och promoverades 1833 till filosofie
doktor. Redan året förut hade han blifvit
anställd som kollega vid Göteborgs lärdomsskola
och tjenstgjorde efter 1834, då han prestvigdes,
derjämte som pastorsadjunkt vid domkyrkan.
I sin födelsestad stannade han till 1842,
mestadels förenande presterlig och lärare-verksamhet,
i det han från 1837 skötte undervisningen i
hebreiska språket på gymnasium och från 1840
stadskatekets-sysslan. 1842 blef han
kyrkoherde i Uddevalla, 1847 prost och 1849
kontraktsprost. Enär pastorsgöromålen inverkade
menligt på hans helsa och han dessutom önskade
mera odeladt egna sig åt teologiska studier,
sökte han 1853 adjunkturen i pastoralteologi i
Upsala, till hvilken befattning han utnämndes
s. å. 1854–55 uppehöll han den professuren
i detta ämne åliggande föreläsningsskyldigheten.
1856 utnämndes han till biskop i Göteborg och
1860 till teologie doktor. Såsom sjelfskrifven
ledamot af presteståndet bivistade han de siste
ståndsriksdagarna (1856–66), valdes 1866 till
representant för Göteborgs och Bohus län i
förste kammaren, men deltog endast i 1867
års riksmöte. Vid kyrkomötena 1868 och 1873
var han närvarande såsom sjelfskrifven ledamot
och deltog verksamt i arbetena. Vid det
sistnämnda bifölls en af honom väckt motion om
befrielse för prest att förnya trohetseden vid
förflyttning från en ordinarie presterlig
befattning till en annan. B., som i sin uppfattning
af det religiösa lifvet är en varm anhängare af
den s. k. schartauismen och såsom sådan en
starkt utpräglad kyrklig personlighet, har verkat
för att lekmän skulle få större inflytande vid
kyrkliga frågors behandling, i det han vid olika
tillfällen (riksdagen 1856–57, kyrkomötet 1873)
väckt förslag om deras rätt till deltagande i
prestmötena. Han har ock yrkat derpå att
prestkandidater skola fritagas från examen i
s. k. profana språk och vetenskaper. Som
författare är B. känd företrädesvis genom sin
1854–56 utgifna Pastoral-tidning,
månadsblad
och genom Bibliskt-lutherskt
veckoblad
(1861). Af hans predikningar och
tal äro flere (bl. a. Om folkskolans syftning och
mål samt hvad som till detta mål bör anses
ledande,
1859) till trycket befordrade. I Öfversigt
af lilla katekesens innehåll
(1855), ett arbete af
högt värde, möter oss på hvarje rad den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:11 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free