Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis / 755-756 (1878) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blötdjur - B. m. - B moll - Bo - Bo l. Boo - Boa - Boa, ett slags ormlik pelskrage, tillhörande fruntimmerstoaletten - Boa, titel på Birmas regent - Boabab l. Apebrödsträdet, bot. Se Adansonia - Boardinghouse - Boas - Boas, Eduard - Boas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

molluskerna kan uppskattas till ungefår 21,000 arter,
som efter förekomstsättet fördela sig sålunda:

	lefvande	fossila
hafsmollusker	10,002	3,300
landmollusker	4,626	490
sötvattensmoll.	1,504	800
nakna mollusker	600
(Summa)	16,732	4,590.

A. sg.

B. m., vanligen förkortning af beatae
memoriae) Lat., "i salig åminnelse"; på läkare-recept
förkortning af bene misceatur, Lat., "må det
blandas väl!" – B. m. kan äfven beteckna brevi
manu, Lat., kortligen, utan vidare
omständigheter, genast.

B moll, musikt. (Fr. si bémol mineur, Eng.
b flat minor), den molltonart, som har b till
grundton, dess-dur till paralleltonart och 5 b till
för-teckning (nämligen för h, e, a, d och g). A. L.

Bo, jur., en enhet af förmögenhetsdelar,
tillhörande en och samme person eller flere
personer gemensamt. Särskilda arter af bo
äro: död mans bo (dödsbo), makars bo och
konkursbo. E. V. N.

Bo l. Boo. 1) Socken i Sköllersta härad i
Örebro län, äfven kallad Öfre Svennevad. Den
s. k. "Regna skate", som är belägen inom det
s. k. Finspånga län af Östergötlands höfdingdöme,
men hittills varit en del af B., kommer
hädanefter (från 1/5 1877) att såväl i ecklesiastikt
som (från 1878 års ingång) i judicielt och
administrativt hänseende räknas till Regna socken
och Risinge tingslag i Östergötlands län.
Arealen (beräknad för Bo och moderförsamlingen)
34,709 hekt. (70,310 tnld). Omkr, 27 fm.
mtl. 2,703 innev. (1875). Annex till Svennevad,
Strengnäs stift, Örebro kontrakt. Bo och
Svennevads församlingar skola, enl. kongl. resol.
d. 16 Mars 1869, efter nuv. pastors och komministers
afgång, delas i två pastorat. – 2)
Bo, kapellförsamling i Stockholms län, Värmdö
skeppslag, belägen på Värmdön. Arealen 3,627
hekt. (7,348 tnld). 11 1/4 fm. mtl. 506 innev.
(1875). Annex till Värmdö, Upsala stift, Roslags
Östra kontrakt.

Boa, zool., ett slägte af giftlösa ormar i
Södra Amerika, på Antillerna och i Mejico, typ
för en särskild familj, Boidae, som
karakteriseras genom frånvaron af tänder på
mellankäksbenen (framtänder i öfverkäken). Liksom
python har boa på sidorna om anal-öppningen
utskjutande sporrar (starkast på hannen), märken
efter de ej helt och hållet försvunne
bak-lemmarna. Liksom python-ormarna och många
andra, utmärker sig denne orm dessutom genom
sin förmåga att krypa i träd. Med sin starkt
utvecklade rullstjert håller han sig fast i
trädens stammar och grenar, hvarigenom hela den
öfrige kroppen erhåller full frihet i sina
rörelser. Sina rof fångar han genom att
omslingra dem, hvarefter han antingen ihjelkramar
dem eller pressar dem till döds mot den stam,
kring hvilken han slingrar sig. De fleste
ormar af denna familj skilja sig från
pythonormarna genom sina hela (ej, såsom annars
är vanligt, tvådelade) plåtar på undersidan af
stjerten. Slägtet Boa igenkännes genom sina
släta kroppsfjäll och genom hufvudets

beklädnad, som endast vid näsborrarna, hvilka ligga
på nosens sidor, och vid munnens ränder
består af plåtar, men eljest är sammansatt af
småfjäll. Den egentlige och störste boa-ormen, Boa
constrictor, som når en längd af omkr. 5,9 m.
(20 f.), lefver i de norre och östlige delarna af



södra Amerika, ned till Buenos-Ayres-trakten.
Indianerna kalla honom jiboya. Hans
färgteckning har gult eller purpur-rödt eller grå-violett
till sin grundfärg och utgöres för öfrigt af ett
nät bruna och svarta fläckar, fördelade i
tvärband och sidofläckar – de fleste med en
ljusare midtflack af kroppens grundfärg –,
samanbundna på ryggens sidor. Längs öfver
hufvudets sidor och snedt öfver underkäken gå
likaledes band af en mörkare färg. Boans
lefnadssätt liknar anacondans, med den
skilnaden likväl, att den förra saknar den senares
förmåga att lefva i vatten och i stället söker
sin uppehållsort i de innerste, torraste delarna
af skogen, der hon kryper i träden eller tager
sin tillflykt in i bergspringor och hålor. Om
dagen är hon trög. För menniskan är hon i
allmänhet ofarlig. Fångad, vänjer hon sig snart
vid sin väktare och blir ganska tam. I
menagerierna förekommer hon rätt ofta och visas under
namnen kungs-orm och jätte-orm. F. A. S.

Boa, ett slags ormlik pelskrage, tillhörande
fruntimmerstoaletten.

Boa, titel på Birmas regent.

Boabab l. Apebrödsträdet, bot. Se
Adansonia.

Boardinghouse [bårding-haus], Eng., ett
härberge, der främlingar erhålla bostad och föda. –
Boarding-school [-skoul], skola, der
lärjungarna få, utom undervisning, äfven bostad och
föda.

<b>Boas,</b< en rik man i Betlehem. Han gifte sig
med den fattiga Rut, hvilken samlade ax på
hans åker, och blef derigenom en af
stamfäderna för Davids slägt. (Jfr Ruts b. 2; 3; 4: 21
och Matt. 1: 5.)

Boas, Eduard, tysk författare, f. 1815, d.
1853, var köpman, innan han uteslutande egnade
sig åt författareskap. Bland hans poetiska alster
må nämnas den täcka reseskildringen In
Skandinavien. Nordlichter (1845). Af större
betydelse äro B:s literaturhistoriska forskningar
angående Schiller och Göthe. Hans Schriften
utkommo 1846–48.

Boas, en af de två kopparstoder, som prydde
förhuset till Salomos tempel (se Kon. b. 7: 15);
utgör en betydelsefull sinnebild i frimureriet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>