Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borregaard, norskt säteri i Smålenenes amt vid Sarpsborg - Borre-koll, fjäll i Dalsland - Borri (Borro, Burrhus), Giovanni Francesco - Borrie l. Borrige, socken i Malmöhus län - Borries, Wilhelm Otto Friedrich - Borrige, socken i Malmöhus län. Se Borrie - Borrlunda, socken i Malmöhus län - Borrmaskiner, bergsv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Till B. höra många sågverk, hvilka, liksom det
ofvanför belägna Hafslunds sågverk, drifvas af
Sarpfossen. Y. N.
Borre-koll, fjäll i Dalsland, Örs socken,
utgör en del af Kroppe-fjället. Vidsträckt utsigt.
Nedanför ligger den s. k. Örsjön. I B. finnes
en djup grotta, om hvilken mångfaldiga sägner
äro i omlopp. I granskapet har man påträffat
åtskilliga fornlemningar.
Borri (Borro, Burrhus), Giovanni
Francesco, beryktad italiensk spåman, alkemist och
bedragare, f. i Milano 1625 (l. 1627),
uppfostrades till jesuit, egnade sig åt alkemistiska
forskningar och påstod sig vara kallad att upprätta
Guds rike på jorden (1654). Hotad af
inqvisitionen, flydde han till Tyskland och brändes
"in effigie" i Rom. Sedermera plundrade han
i Hamburg drottning Kristina af Sverige, flydde
derefter till Danmark och lockade stora summor
af den svage Fredrik III. På väg till
Konstantinopel häktades han 1670 i Mähren, och
1695 dog han i inkvisitionens fängelse i Rom.
Borrie l. Borrige, socken i Malmöhus län,
Herrestads härad. Arealen 408 hekt. (826 tnld).
163 innev. (1876). Annex till Stora Herrestad,
Lunds stift, Ljunits och Herrestads kontrakt.
Borries, Wilhelm Otto Friedrich, grefve
von B., tysk statsman, f. 1802, blef 1851
hannoveransk inrikesminister, men utträdde 1852
ur kabinettet. 1855 öfvertog han åter
inrikesportföljen och började tillämpa en hänsynslös
reaktionspolitik. Särskildt uppträdde han på
det häftigaste mot de tyska enhetssträfvandena.
Han åtnjöt konung Georgs ynnest och blef derför
grefve, men måste 1862. tillföljd af adelspartiets
påtryckning, åter utgå ur ministèren. Emellertid
utnämnde konungen honom 1865 till president
i statsrådet. Efter Hannovers förening med
Preussen (1866) invaldes B. i preussiska
herrehuset och har der uppträdt som en afgjord
motståndare till Bismarcks politik.
Borrige, socken i Malmöhus län. Se Borrie.
Borrlunda, socken i Malmöhus län, Frosta
härad. Arealen 1,515 hekt. (3,069 tnld). 12 1/4
fm. mtl. 662 innev. (1876). Jämte Skeglinge
utgör det ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl.,
Lunds stift, Frosta kontrakt.
Borrmaskiner, bergsv. Den enklaste
borrmaskinen är den vanlige bergborren eller
bergnafvaren (se d. o.), som användes att
borra hål för sprängning af såväl lösa stenar
som fast berg i grufvor o. s. v. Sådana borrar
gjordes fordom af jern, men då, till följd af
detta materials mjukhet, hvässning mycket ofta
behöfdes, började man i stället göra dem af
stål. Med stigande arbetspris har man på
senare tider sökt konstruera borrmaskiner, som
drifvas antingen af ånga eller af komprimerad
luft. Den senare motorn är bättre, i synnerhet
i grufvor, emedan genom honom frisk luft
ständigt tillföres grufvans inre, så att skadliga
ångor och dunster ej kunna uppstå.
Principen för bergborrningsmaskinerna är en
cylinder, hvari rörer sig en kolf, vid hvilken
borren eller nafvaren är fäst. Derigenom att
komprimerad luft insläppes och får verka än på
den ene och än på den andre änden af kolfven,
sättes denne i fram- och återgående rörelse.
De olika maskin-konstruktionerna (se figurerna)
 |
| Borrmaskin. |
|
| Borrmaskin. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
