- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
925-926

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borregaard, norskt säteri i Smålenenes amt vid Sarpsborg - Borre-koll, fjäll i Dalsland - Borri (Borro, Burrhus), Giovanni Francesco - Borrie l. Borrige, socken i Malmöhus län - Borries, Wilhelm Otto Friedrich - Borrige, socken i Malmöhus län. Se Borrie - Borrlunda, socken i Malmöhus län - Borrmaskiner, bergsv.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Till B. höra många sågverk, hvilka, liksom det
ofvanför belägna Hafslunds sågverk, drifvas af
Sarpfossen. Y. N.

Borre-koll, fjäll i Dalsland, Örs socken,
utgör en del af Kroppe-fjället. Vidsträckt utsigt.
Nedanför ligger den s. k. Örsjön. I B. finnes
en djup grotta, om hvilken mångfaldiga sägner
äro i omlopp. I granskapet har man påträffat
åtskilliga fornlemningar.

Borri (Borro, Burrhus), Giovanni
Francesco,
beryktad italiensk spåman, alkemist och
bedragare, f. i Milano 1625 (l. 1627),
uppfostrades till jesuit, egnade sig åt alkemistiska
forskningar och påstod sig vara kallad att upprätta
Guds rike på jorden (1654). Hotad af
inqvisitionen, flydde han till Tyskland och brändes
"in effigie" i Rom. Sedermera plundrade han
i Hamburg drottning Kristina af Sverige, flydde
derefter till Danmark och lockade stora summor
af den svage Fredrik III. På väg till
Konstantinopel häktades han 1670 i Mähren, och
1695 dog han i inkvisitionens fängelse i Rom.

Borrie l. Borrige, socken i Malmöhus län,
Herrestads härad. Arealen 408 hekt. (826 tnld).
163 innev. (1876). Annex till Stora Herrestad,
Lunds stift, Ljunits och Herrestads kontrakt.

Borries, Wilhelm Otto Friedrich, grefve
von B., tysk statsman, f. 1802, blef 1851
hannoveransk inrikesminister, men utträdde 1852
ur kabinettet. 1855 öfvertog han åter
inrikesportföljen och började tillämpa en hänsynslös
reaktionspolitik. Särskildt uppträdde han på
det häftigaste mot de tyska enhetssträfvandena.
Han åtnjöt konung Georgs ynnest och blef derför
grefve, men måste 1862. tillföljd af adelspartiets
påtryckning, åter utgå ur ministèren. Emellertid
utnämnde konungen honom 1865 till president
i statsrådet. Efter Hannovers förening med
Preussen (1866) invaldes B. i preussiska
herrehuset och har der uppträdt som en afgjord
motståndare till Bismarcks politik.

Borrige, socken i Malmöhus län. Se Borrie.

Borrlunda, socken i Malmöhus län, Frosta
härad. Arealen 1,515 hekt. (3,069 tnld). 12 1/4
fm. mtl. 662 innev. (1876). Jämte Skeglinge
utgör det ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl.,
Lunds stift, Frosta kontrakt.

Borrmaskiner, bergsv. Den enklaste
borrmaskinen är den vanlige bergborren eller
bergnafvaren (se d. o.), som användes att
borra hål för sprängning af såväl lösa stenar
som fast berg i grufvor o. s. v. Sådana borrar
gjordes fordom af jern, men då, till följd af
detta materials mjukhet, hvässning mycket ofta
behöfdes, började man i stället göra dem af
stål. Med stigande arbetspris har man på
senare tider sökt konstruera borrmaskiner, som
drifvas antingen af ånga eller af komprimerad
luft. Den senare motorn är bättre, i synnerhet
i grufvor, emedan genom honom frisk luft
ständigt tillföres grufvans inre, så att skadliga
ångor och dunster ej kunna uppstå.

Principen för bergborrningsmaskinerna är en
cylinder, hvari rörer sig en kolf, vid hvilken
borren eller nafvaren är fäst. Derigenom att
komprimerad luft insläppes och får verka än på
den ene och än på den andre änden af kolfven,

sättes denne i fram- och återgående rörelse.
De olika maskin-konstruktionerna (se figurerna)

illustration placeholder
Borrmaskin.

illustration placeholder
Borrmaskin.


skilja sig från
hvarandra
förnämligast genom
det sätt, hvarpå
denna luftens
inpressning
regleras. Ett
hufvudspörsmål för alla
konstruktioner är
att erhålla så få
rörliga delar som
möjligt och att
undvika sådana
maskindelar, som
lätt gå sönder
och derför kräfva
reparation.

I Sverige hafva
hittills
bergborrmaskiner föga
varit använda,
men i utlandet,
särdeles
Amerika, äro de
mycket i bruk, och der anses en maskin kunna i
tämligen hårdt berg utföra i medeltal tio mans
arbete, när 3 man användas att sköta 2
maskiner.

Ett annat slag af borrmaskiner äro
djupborrningsmaskiner, d. v. s. maskiner för
undersökning af kolfält, petroleum-källors
upptagande, artesiska brunnars borrande m. m.
Sådana maskiner finnas af flere slag. Den
enklaste är den kinesiske linborren, eller en vid en
lina hängande, mejselformigt tillspetsad
jernstång, hvilken omvexlande hissas upp och får
falla ned, hvarigenom småningom ett hål
bildas. Med denne apparat har man i Kina
borrat hål af ända till 1,000 m. (3,360 f.) djup.
I Europa brukas den numera ej. För
stenkolsborrningar nyttjar man i England
stångborrar, eller med hvarandra hopkopplade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:11 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0471.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free