Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bostad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förbättrades i enlighet med ett mera forfinadt lifs
fordringar, och rummen blefvo ljusare
derigenom att man begagnade hvitt glas och stora
fönsteröppningar. Dessutom började man att
rikt dekorera det inre. I Norden försiggick
emellertid bostadens utveckling mycket
långsammare. Här voro t. ex. fönsterglas ännu på
Gustaf Vasas tid så godt som okända, och
äfven de förmögnare byggde allmänt trähus,
hvilkas inre dekorering hufvudsakligen utgjordes af
mer eller mindre rika mattor, uthängda på
timmerväggarna.
Det moderna boningshuset i städerna
inrymmer ofta i nedre våningen ämbetslokaler,
kontor, butiker med dertill hörande rum m. m.
samt hvar och en af de öfre våningarna en
eller flere lägenheter, i hvilka alla rummen som
ett helt gruppera sig omkring förstugan och
tamburen. Dylika våningar äro i de store
städerna vanligen försedda med gas- och
vattenledning. – Det engelska, liksom det holländska,
boningshuset skiljer sig från andra europeiska
lands derigenom att det i regeln är inredt för
en enda familj. Hvarje våning innehåller
vanligen endast ett eller två rum. – Vår tids
arbetarebostäder byggas ganska ofta så, att
endast 2–4 familjer kunna bo der. Fordom
inhystes arbetarna stundom i kasernlika
byggnader, hvilka ej voro synnerligen egnade att
främja deras trefnad eller sedlighet. I
England bygger man fortfarande tämligen allmänt
kaserner åt arbetare, men man tager derunder
alla möjliga försigtighetsmått i hygieniskt
hänseende. B. F. O.
Med civilisationens framsteg har bostaden
blifvit af allt större betydelse för dess
innevånare, och det i allmänhet dess mera, ju
hårdare klimatet är. Våra dagars menniskor
tillbringa större delen af sin tid inomhus, och det
är derför af allra största vigt, att bostaden så
bygges och inrättas samt att förhållandena i
dess närmaste omgifning så ordnas, att
vistelsen derstädes må blifva så litet skadlig som
möjligt. Hvad som i detta afseende gäller om
den egentlige bostaden, gäller ofta i ännu
högre grad om skolor, kyrkor, teatrar, fabriker,
verkstäder, sjukhus, barnhus, fängelser och
dylika byggnader.
De vigtigaste vilkoren för en bostads sundhet
äro: att den har riklig tillgång på ljus, solsken
och ren luft samt att den är fri från fukt och har
en efter klimat och årstid afpassad värmegrad.
Dessa vilkor förefinnas vanligen i vida högre
grad på landet, der bostaden kan erhålla ett
för olika klimat passande läge, än i städerna,
der jordens höga värde och andra
omständigheter tvinga innevånarna att sammantränga sig
på en mindre yta. I synnerhet i trånga gator
och gårdar, dit solen sällan skickar en stråle
och dit sällan en vindfläkt kommer, förstöres
lätt äfven den af naturen bästa helsa, och der
fostras ett slägte, som sällan utvecklar sig
normalt till kropp och själ.
Bostadens sundhet beror i väsentlig mån på
byggnadens grund och konstruktion. En bostad
bör aldrig läggas på ett sumpigt ställe, utan hafva
en såvidt möjligt torr grund. Då den måste
uppföras på en fuktig mark, bör underdikning
ske till ett sådant djup, eller i nödfall
byggnaden så höjas, att äfven vid högsta
vattenstånd grundvattnets yta ligger minst 0,3–0,6 m.
(1–2 f.) lägre än byggnadens underjordiske
del. Grundmurarna böra vara tillräckligt djupa
och åtminstone på sin öfver jorden varande yta
beläggas med ett murbruk (t. ex. cement),
hvilket ej alls eller i mycket ringa grad
genomsläpper vatten. De till bostad afsedda rummen
böra ej läggas på sjelfva marken, emedan denna
alltid är mer eller mindre fuktig och emedan
för helsan skadliga gaser ofta utveckla sig från
densamma, utan öfver ett väl luftadt källarerum,
hvars väggar och golf äfvenledes böra erhålla
ett öfverdrag, som väl motstår fukt.
Byggnadsmaterialierna böra vara af god
beskaffenhet och så torra som möjligt. Då det vanliga
murteglet, som mest brukas till byggnader, i
allmänhet vid användandet innehåller vatten i
betydlig mängd och det vanliga kalkbruket
endast långsamt och i den mån den kaustika
kalken öfvergår i kolsyrad kalk aflemnar det
deruti ingående vattnet, bör den uppförda
byggnaden – på det att väggarna må hinna torka så
mycket som möjligt – stå en längre tid, hälst
en sommar öfver, innan den erhåller sin yttre och
inre putsning. I motsatt fall blir bostaden kall,
emedan den vattendränkta väggen lättare leder
värmen än den, hvars hålrum äro fyllda med
luft, och väggen kan ej, såsom hon bör, bidraga
till luftvexlingen inom bostaden. I somliga
land påbjudes derför i lag, att det under tak
komna huset skall stå en viss tid, innan det
fullbordas. Fönstren, genom hvilka ljus och
solsken strömmar in i bostaden och genom hvilka
luftvexlingen i väsentlig mån eger rum, böra
vara tillräckligt stora i förhållande till rummen;
så äfven dörrar och trappgångar. Likaså bör all
uppmärksamhet egnas åt eldstädernas storlek och
konstruktion. Källarerummen äro olämpliga till
bostäder, emedan de i allmänhet äro fuktiga
samt få för litet ljus och luft. Också visar
erfarenheten, att dödligheten derstädes är vida
större än i de öfriga våningarna, ända till den
fjerde eller derutöfver, ty i dessa senare är
dödligheten ännu betydligare. Orsakerna till
detta sistnämnda förhållande, som först i senare
tider blifvit kändt, äro bl. a. den betydliga
ansträngning, hvarmed passerandet af de många
trapporna är förenadt, den deraf härflytande
benägenheten att inom bostaden verkställa så
mycket arbete som möjligt, affallsämnenas
qvarstannande under en längre tid i bostadens
omedelbara närhet, de mindre barnens ständiga
internering och slutligen hettan under
sommaren.
Luften inom bostaden förskämmes ständigt,
synnerligast till följd af innevånarnas
utdunstning och respiration, hvarigenom flyktiga
organiska ämnen, kolsyra och vattengas
utvecklas, och den blir snart för deras helsa skadlig,
om ej ständig och tillräcklig luftvexling eger
rum. En sådan kan efter olika principer
anordnas på artificiel väg; men i allmänhet
förmedlas luftvexlingen af öppnade fönster,
eldstäder, dörrar och trappgångar samt af de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
