- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
1081-1082

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Breccia, petrogr. - Brèche, Fr., krigsv. Se Bresch - Brèche de Roland, ett 12 m. bredt bergpass i Pyrenéerna - Breckenridge, John - Brecknock l. Brecon, engelskt grefskap, stad i nämnda grefskap - Brecon, namn på ett grefskap och stad i England. Se Brecknock - Bred, socken i Vestmanlands och Upsala län - Breda, starkt befäst stad i nederländska prov. Nord-Brabant - Breda, Lukas von, d. ä. - Breda, Lukas von, d. y. - Breda, Karl Fredrik von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eller annan berg- eller mineralart, fast förenade
med hvarandra genom något lerigt, kalkigt eller
kiselartadt bindemedel, hvilket ofta utgör
hufvudmassan. Efter brottstyckenas petrografiska
beskaffenhet skiljer man emellan qvartsbreccia,
kalkstensbreccia o. s. v. Det finnes ett slags
breccia, som är nära beslägtad med
konglomerat och som bildats af genom vatten eller
på annat sätt (t. ex. i sprickor i andra
bergarter) hopförda stenfragment, hvilka hafva
sammankittats med hvarandra genom något ur vatten
kemiskt utfäldt eller mekaniskt afsatt ämne.
Ett annat slags breccia anser man vara af
delvis eruptivt ursprung och hafva uppkommit
antingen derigenom att en eruptiv bergart vid
sitt uppträngande mot jordytan fört med sig
stycken af andra bergarter, genom hvilka den
banat sig väg – brottstyckena äro då vanligen
helt olika den inneslutande massan (t. ex. vissa
slag af s. k. Stockholmsgranit) – eller
derigenom att den stelnade ytskorpan af en eruptiv
bergart söndersprängts af den påträngande
smälta massan, hvilken i sig upptagit styckena;
i detta fall äro brottstyckena och bindemedlet
hvarandra lika eller endast i afseende på gryets
groflek skiljaktiga. Jfr Benbreccia. E. E.

Brèche [bräsch], Fr., krigsv. Se Bresch.

Brèche de Roland [bräsch dö råla’ng], ett 12
m. (40,4 f.) bredt bergpass i Pyrenéerna,
depart. Hautes-Pyrénées. Utsigten derifrån är
vild, men storartad.

Breckenridge [-ridsch], John, amerikansk
advokat, f. 1821 i Lexington (Kentucky), blef
sakförare i sin födelsestad, drog 1847, som major
vid ett regemente frivilliga, med i kriget mot
Mejico samt blef vid sin hemkomst medlem
af lagstiftande församlingen i Kentucky och
1851 af representanternas hus, der han såsom
demokrat tog liflig del i förhandlingarna om
Nebraskas och Kansas’ ställning. 1856 valdes
han till vice-president, och 1860 var han
sydstaternas kandidat till presidentvärdigheten.
När sydstaterna 1861 reste sig, utvecklade B.
i kongressen hela sin förmåga för att
åstadkomma en för dem gynsam förlikning, men då
detta ej lyckades och han ej häller kunde få
sin fädernestat att affalla från unionen, gick
han sjelf in i sydstaternas armé och deltog i
flere drabbningar. 1865 utnämndes han till
krigsminister. Vid inbördeskrigets slut flydde
han till Cuba och England, men återvände
sedermera till Lexington, der han fortsatte sin
verksamhet som advokat.

Brecknock l. Brecon. 1) Engelskt grefskap
i södre delen af Wales. Arealen 1,8620
qv.-kilom. (31,3 qv.-mil). 59,501 innev. (1871).
Åkerbruk, boskapsskötsel och bergsbruk äro
hufvudnäringarna. – 2) Stad i nämnda grefskap,
i en vacker dal vid floden Usk. 5,845 innev.
(1871). Nära B. finnas romerska fornlemningar.

Brecon [brä’kön], namn på ett grefskap och
en stad i England. Se Brecknock.

Bred, socken i Vestmanlands och Upsala län,
Åsunda härad. Arealen 2,856 hekt. (5,786 tnld).
36 1/4 ofm., 32 1/2 fm. mtl. 731 innev. (1876).
Annex till Sparrsätra, Upsala stift, Åsunda
kontrakt.

Breda, starkt befäst stad i nederländska prov.
Nord-Brabant, vid Merk. 15,265 innev. (1870).
Tillverkning af yllevaror. – Den 16 Febr. 1566
undertecknades i B. den s. k.
Breda-kompromissen, genom hvilken 16 nederländska
adelsmän anhöllo om inkvisitionens upphäfvande, ock
d. 31 Juli 1667 slöts der en vigtig fred mellan
Holland och England.

1) Breda, Lukas von, d. ä., målare, f. i
Stockholm d. 18 April 1676, tillhörde en gammal
brabantsk slägt. Fadern hade från Hamburg
inflyttat till Sverige. Sedan modern blifvit enka,
satte hon sonen i lära hos Martinus Mijtens,
med hvilken han 1697 fick företaga sin första
utländska studieresa. 1704 reste han öfver
Tyskland och Nederländerna till Frankrike, der han
någon tid uppehöll sig hos Largilière i Paris
och med framgång studerade dennes manér.
1712 kom han hem och blef derefter af flere
högt stående personer flitigt anlitad som
porträttör. Hans porträtt utmärka sig genom en
kraftig och riktig teckning, en liflig, stundom
något grof karakteristik och en stark, i
lackrödt och violett hållen karnation, alldeles olika
hans svenska samtidas. Sedan han i sitt gifte
(1718) fått en sidenfabrik och ett färgeri, tog
skötandet af dessa småningom hans tid så mycket
i anspråk, att penseln fick hvila. Efter omkr.
1725 eger man derför nästan inga arbeten af
honom. Död i Stockholm 1752. Alster af hans
pensel förvaras i flere offentliga och enskilda
samlingar. -rn.

2) Breda, Lukas von, d. y., den förres son,
dispachör vid Sjöassuranskompaniet,
konstsamlare, föddes i Stockholm d. 22 Sept. 1726. Man
känner om honom endast, att han egde en
förträfflig samling af berömda mästares, särdeles
nederländares, taflor, till en del förmodligen,
ärfda efter fadern, samt att han, bredvid sin
borgerliga syssla, idkade konststudier och i
synnerhet utbildade sig till en framstående
tafvelkännare, i hvilken egenskap han
efterlemnade strödda uppsatser i sin tids tidningar.
Död i Stockholm 1799. -rn.

3) Breda, Karl Fredrik von, den förres
son, porträttmålare, föddes i Stockholm d. 16
Aug. 1759. Redan i sin späda ålder visade
han håg för målarekonsten. I Jan. 1778 var
han en bland dem, som vunno pris i Målare-
och bildhuggare-akademien, och han handleddes
dessutom enskildt af den utmärkte Lorens Pasch.
År från år tilltogo hans arbeten i antal och
värde, såsom det visade sig på akademiens
elevutställningar. Så vidt man vet, täflade han
aldrig om den kongl. medaljen. Troligen drog
han sig tillbaka för att ej gå obemedlade
kamrater i vägen. Visst är, att berättelsen om en
täflan som 1786 skulle egt rum mellan honom,
Åkerström och Ahlberg, är fullkomligt
ogrundad. Hans vidare utbildning kräfde emellertid
en utländsk resa; en sådan företog han ock i
Juni 1787. I olikhet med hvad unga
konstnärer förut hade gjort, riktade han sin kosa
ej till Italien, utan till England. Der blef han
lärjunge hos den berömde Joshua Reynolds,
hvars djerfva konst tilltalade honom, i
synnerhet genom sin koloristiska styrka. Han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:11 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0549.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free