Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brihaspati l. Vrihaspati, indisk gud - Brikoll, Fr. bricole, biljardt. - Brikolleri, ordenshemligheterna i sällskapet Par Bricole - Brikollist (bricolist), medlem af nämnda sällskap. Se Par Bricole - Bril l. Brill, Mathäus - Bril, Paul - Briljant, ädelsten - Brill, namn på tvänne nederländska landskapsmålare. Se Bril - Brillantine, Fr., polerpulver för metaller och glas - Brillat-Savarin, Anthelme - Brillor, glasögon utan skalmar - Brillon, stad i preussiska regeringsområdet Arnsberg - Brime, Nord. mytol., en af urjättarna - Brinckman, Karl Gustaf von, skriftställare. Se Brinkman - Brindisi, romarnas Brundisium l. Brundusium, befäst stad i italienska prov. Taranto - Brindisi, Ital., skål; dryckessång - Brindley, James - Bring, Sven, häfdatecknare. Se Lagerbring - Bring, Erland Samuel - Bring, Ebbe Samuel - Bring, Ebbe Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Brihaspati l. Vrihaspati, indisk gud, i
hvilken froinlieten är personifierad. B. är äfven
planeten Jupiters indiska namn.
Brikoll, Fr. bricole (af Med.-Lat. bricola,
kastpjes, livarmed man under belägringar
slungade stenar mot murarna), biljardt., bållens
återstudsning. – Göra en brikollstöt, spela
bållen så, att den vid återstudsningen från
vallen träffar motspelarens båll. – Brikolleri,
ordenshemligheterna i sällskapet Par bricole. –
Brikollist (bricolist), medlem af nämnda
sällskap. Se Par bricole.
Bril l. Brill. 1) Mathäus B., nederländsk
landskapsmålare, f. 1550, d. 1584, begaf sig
redan som yngling till Rom, der han för
Gregorius XIII:s räkning prydde åtskilliga salar
i Vatikanen med freskomålningar
(landskapsutsigter och fria kompositioner). – 2) Paul
B., den förres broder och lärjunge,
landskapsmålare, f. 1556, kom äfvenledes tidigt till Rom,
der han dog 1626. Han utöfvade ett
märkbart inflytande på A. Carracci och Claude
Lorrain. Uti Italien voro hans landskaps- och
jagtstycken, oaktadt deras kyliga, blå-gröna ton,
särdeles omtyckta. I Stockholms nationalmuseum
är han representerad med 2 (3?) landskap.
Briljant (Fr. brillant, af briller, glänsa,
skimra), ädelsten, som är slipad i form af två
stympade pyramider med förenade grundytor
och en mängd facetter på sidorna. Endast de
renaste diamanterna slipas till briljanter. –
Briljant, adj. strålande, lysande; utmärkt. –
Briljera, glänsa; prunka, pråla,
Brill, namn på tvänne nederländska
landskapsmålare. Se Bril.
Brillantine [brijangtin], Fr., polérpulver för
metaller och glas. Det består af urkokt guano,
kalcinerad trippel, hvetemjöl och salt.
Brillantine är äfven namn på ett slags
hårförsköningsmedel.
Brillat-Savarin [brija-savarä’ng] Anthelme,
fransk skriftställare, f. 1755, var maire i Belley,
då han 1792 såsom federalist måste emigrera.
Derefter vistades han i Schweiz och
Nord-Amerika till 1796, då han återvände till
Frankrike. Död 1826 såsom medlem af den allmänna
kassationsdomstolen. B. är särskildt bekant som
författare till det snillrika arbetet Physiologie
du goût (1825, nyaste uppl. 1875).
Brillor (af Grek. beryllos, ädelsten, Lat.
beryllus, hvilket ord under medeltiden brukades
i betydelsen af glas i allmänhet), glasögon utan
skälmar.
Brillon, stad i preussiska regeringsområdet
Arnsberg, vid Möhne, ö. om Arnsberg. 4,517
innev. (1871). B., som är en af Tysklands
äldste städer, tillhörde fordom hanseförbundet
och var då i blomstrande välstånd. Karl den
store brukade ofta uppehålla sig der.
Brime (Fornn. brimir, den stormande), Nord.
mytol., en af urjättarna, vanligen kallad Yme
(Ymir). – Brimes sal, en af de saliges
boningar, på Okolne.
Brinckman, Karl Gustaf von, skriftställare.
Se Brinkman.
Brindisi, romarnas Brundismm l.
Brundusium, befäst stad i italienska prov. Taranto,
vid Adriatiska hafvet. Omkr. 14,000 innev.
Biskopssäte. B., som 244 f. Kr. blef romersk
koloni, var af stor betydelse som slutpunkt
för Appiska vägen och som öfverfartsort till
Grekland. Det spelade en betydande rol under
krigen mellan Pompejus och Caesar, och år 40
f. Kr. slöts der en fred mellan Octavianus och
Antonius. Ännu i 13:de årh. räknade B. 60,000
innev., men det förföll, sedan venezianerna i
15:de årh. förstört dess hamn.
Brindisi, Ital. (troligen af T. Bring dir’s,
jag öiverlemnar det till dig), skål; dryckessång.
Brindley [-le], James, engelsk
vattenbyggare, f. 1716 i Thornsett (Derbyshire), anlade
bl. a. Bridgewater-kanalen och förvärfvade
sig derigenom ett sådant anseende, att han
sedermera till sin död, 1772, städse anlitades vid
alla vigtigare vattenbyggnadsarbeten i England.
1. Bring, Sven, häfdatecknare. Se
Lagerbring.
2. Bring, Erland Samuel, den förres
brorson, universitetslärare, f. i Ausås socken i Skåne
1736, blef student i Lund 1750, tog 1757
juridisk ämbetsexamen och var derefter sysselsatt
såsom praktisk jurist. 1762 blef han docent i
den juridiska fakulteten och 1765 den förste
innehafvaren af notariesysslan vid universitetet.
1766 blef han filos. magister och 1770 e. o.
adjunkt, hvarefter han i nio år, under
Lagerbrings tjenstledighet, uppehöll den historiska
professuren, till hvars ordinarie innehafvare han
utnämndes 1779. Död 1798. – På det
historiska området förvärfvade sig B. icke något
namn af betydenhet. Det egentliga fältet för
hans vetenskapliga verksamhet var matematiken,
och de arbeten, som han inom denne
vetenskap efterlemnat i handskrift (7 vol. på Lunds
univ.-bibliotek), anses visa, att han i åtskilliga
fall höjde sig öfver sina samtidas ståndpunkt.
Bl. a. författade han Minne öfver And.
Rydelius (1782, utgifvet af Gjönvell 1802).
3. Bring, Ebbe Samuel, den förres brorson,
universitetslärare, f. i Össjö i Skåne 1785, blef
student i Lund 1798, filos. magister 1808 och
docent i lärdomshistorien 1809. År 1815
aflade han juris kandidatexamen, blef 1819 juris
adjunkt och 1821 Fremlings efterträdare som
professor i teoretisk filosofi. 1828 utnämndes
han till professor i historia, erhöll 1841
presterlig ordination och blef 1842 kyrkoherde i
Bjershögs och Oxie prebendepastorat. Död 1855.
– "B. var en af den polyhistoriska lärdomens
siste representanter och förrådde måhända äfven
de brister, af hvilka denna åtföljdes". Hans
tryckta skrifter utgöras hufvudsakligen af
akademiska disputationer samt politiska broschyrer.
Bland hans särskildt utgifna arbeten förtjena
nämnas Grunderna till svenska
civillagfarenheten, uti systematisk ordning (1819).
4. Bring, Ebbe Gustaf, son till en af den
föregåendes sysslingar, biskop, teologisk
författare, föddes i Askersund d. 4 Juli 1814.
Han blef student i Upsala 1829 och i Lund
1832, filos. doktor vid sistnämnda universitet
1835, förordnades till docent i dogmatik och
moralteologi 1837 och prestvigdes s. å. 1844
utnämndes han till teologie adjunkt och s. å.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
