Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bruzelius, Emanuel - Bruzelius, Arvid Sture - Bruzelius, Nils Gustaf - Bruzelius, Magnus Ragnar - Bruzius, Petrus, fransk prest, stiftare af brusianernas sekt. Se Bruys - Brücke, Ernst Wilhelm - Brückenau, stad i bajerska regeringsområdet Unterfranken - Brügge, Fr. Bruges, hufvudstad i belgiska prov. Vest-Flandern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omfattande förläggareverksamhet och uppträdde äfven
som skriftställare. B. gaf första idén till
utgifvandet af det bekanta "Bibliothek der
deutschen classiker", hvilket 1811–21 utkom i
Upsala i 76 band samt utgafs af honom och S. P.
Leffler. Genom detta verk främjades i hög grad
såväl i Sverige och Finland som i de ryska
östersjöprovinserna kännedomen om tyska
literaturen. Han utgaf jämväl "Tidning i blandade
ämnen" (1811), "Kalender för damer", för åren
1818, 1819, 1820 och 1822, samt 1831–32
"Upsala korrespondenten, tidning för politik och
literatur". Död i Upsala d. 9 Dec. 1832. A. J. B.
3. Bruzelius, Arvid Sture,
universitetslärare, kirurg, var broder till Magnus B. och föddes
i Tommarps socken i Malmöhus län d. 9 Mars
1799, blef student i Lund 1816, filos. magister
1823 och docent i botanik 1824. Efter att 1828
hafva aflagt medicine licentiatexamen blef han
docent i obstetrik 1829, medicine doktor s. å.
och e. o. adjunkt i nämnde vetenskap 1831. Under
19 läseterminer förestod han professuren i kirurgi
och obstetrik vid Lunds universitet och var
1847–58 e. o. professor i dessa ämnen. Ifrån
1835 var han förste läkare vid länslasarettet i
Lund och innehade från 1844 jämväl
lärarebefattningen vid Lunds undervisningsanstalt för
barnmorskor. Död d. 28 Jan. 1865. Han var
en skicklig praktisk läkare, och hans kirurgiska
operationer tillvunne honom stort anseende äfven
i utlandet. A. J. B.
4. Bruzelius, Nils Gustaf, skolman,
fornforskare, den föregåendes brorson, föddes i
Tommarps socken i Malmöhus län d. 28 April 1826,
blef student i Lund 1842 och filos. doktor 1847,
förordnades 1849 till amanuens vid
universitetets historiska museum och myntkabinett samt
1851 till e. o. amanuens vid biblioteket. 1855
blef han docent i nordisk arkeologi i Lund,
1860 adjunkt vid Malmö elementarläroverk och
1864 rektor i Ystad. B. har företagit
omfattande arkeologiska undersökningar i Skåne,
Bleking, Halland och Småland. På uppdrag af
Vitterhets historie och antiqvitets akademien
uppgjorde han 1859–66 arkeologiska
beskrifningar öfver åtskilliga härad i Skåne. Vid
elementarläroverket i Ystad har han grundat ett
etnografiskt och naturhistoriskt museum – det
största något elementarläroverk i vårt land eger.
Af trycket har han utgifvit: Beskrifning öfver
fornsaker, funna i Skåne (1850), Svenska
fornlemningar, aftecknade och beskrifna (2 häften,
1853 och 1860), Fynden i Ystads hamn år
1868–69 (1870) och Allmogelifvet i Ingelstads
härad i Skåne under slutet af förra och början
af detta århundrade (1876). Dessutom har han
i in- och utländska tidskrifter författat en mängd
afhandlingar i nordisk arkeologi, hvilken
vetenskapsgren han, i likhet med flere medlemmar af
sin slägt, med stor framgång bearbetat. A. J. B.
5. Bruzelius, Magnus Ragnar, professor,
läkare, son af Magnus B., född d. 4 Juni 1832 i
Löderups socken i Kristianstads län, blef 1848 student
i Lund, 1853 filosofie doktor och 1855 docent i
zoologi vid Lunds universitet, der han v. t. 1856
förestod den zoologiska professuren. Han aflade
1860 medicine kandidat- och 1862 medicine
licentiat-examen samt blef 1864 medicine doktor.
1863 blef han docent i medicin vid Karolinska
institutet, 1864 adjunkt i samma ämne och
biträdande öfverläkare vid serafimer-lasarettet samt
1877 professor i medicin och öfverläkare vid
nämnda lasarett. Han har författat: Beskrifning
öfver hydrachnider, som förekomma inom Skåne
(1854), Bidrag till kännedomen om
Skandinaviens Amphipoda gammaridea (1859), Om abort
(1863), Kliniska anteckningar i
laryngopatologien jämte anvisning till laryngoskopets bruk. I.
(1875) samt åtskilliga uppsatser i "Medicinskt
archiv" och "Hygiea". A. J. B.
Bruzius, Petrus, fransk prest, stiftare af
brusianernas sekt. Se Bruys.
Brücke, Ernst Wilhelm, tysk fysiolog, f.
i Berlin 1819, sedan 1849 prof. i fysiologi och
mikroskopisk anatomi i Wien. Han har utgifvit
en förträfflig Anatomische beschreibung des
augapfels (1847) samt flere arbeten öfver
synsinnet, blodet och kretsloppet,
matsmältningsorganen o. s. v. Hans Vorlesungen über
physiologie (2:dra uppl. 1875–76) äro använda
äfven i Sverige. Mycket är han känd genom
sina arbeten på ljudfysiologiens och
alfabetikens område. Hans Grundzüge der
physiologie und systematik der sprachlaute für
linguisten und taubstummenlehrer (först utg. i
"Zeitschrift für die österreichischen gymnasien",
1856; en 2:dra l. rättare 3:dje omarbetad uppl.
1876) är det vigtigaste, som blifvit skrifvet i
detta ämne sedan von Kempelens dagar, och
bildar grundvalen för alla senare forskningar i
dithörande frågor. I detta arbete framställde
han äfven planen till ett nytt allmänt alfabet,
sedermera utfördt i skriften Ueber eine neue
methode der phonetischen transscription (1863).
De särskilda bokstafverna äro systematiskt
sammansatta af element, som hvart för sig
beteckna en särskild sida af språkorganens
förhållande vid det motsvarande språkljudets
bildning och tillsammans fullständigt angifva dettas
fysiologiska karakter. Det är således inrättadt
efter samma allmänna grunder som
engelsmannen Bells "visible speech"; men Brückes tecken
äro godtyckligt valda, under det Bell vill i
konturer afteckna munställningen. Språkforskarna
finna emellertid allt jämt det teoretiskt och
praktiskt otillfredsställande latinska alfabetet
beqvämare. – Andra arbeten af B. äro: Die
physiologischen grundlagen der neuhochdeutschen
verskunst (1871), Physiologie der farben für
kunstgewerbe (1866). En mängd uppsatser af B.,
bl. a. hans första ljudfysiologiska skrift (1849),
finnas intagna i "Sitzungsberichte der k. k.
akad. d. wissenschaften". Lll.
Brückenau, stad i bajerska regeringsområdet
Unterfranken, vid Sinn. 1,633 innev. (1875).
En half timmes väg derifrån ligger badorten
B. vid foten af Rhön.
Brügge, Fr. Bruges, hufvudstad i belgiska
prov. Vest-Flandern. Omkr. 50,000 innev.
Biskopssäte (sedan 1559). B. företer i allmänhet
en medeltidsartad prägel. Bland dess
byggnader märkas: den gotiska katedralen S:t
Salvador (från 13:de årh.); Vårfrukyrkan, med Karl
den djerfves och hans dotter Marias grafvårdar;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
