- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
1229-1230

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brynolf (Brynjulf) Algotsson - Brynolf (Brynjulf) Gerlaksson - Brynstensskiffer, petrogr. - Bryntesson, Måns, tronpretendent. Se Lilljehöök - Bryologi, den gren af botaniken, som behandlar mossorna - Bryophyllum Salisb., bot. - Bryozoer, zool. Se Mossdjur - Bryske, dansk adlig slägt - Brysselkål, bot. Se Brassica - Brytande kant, fys. - Brytande vinkel, fys., hos ett prisma. Se Brytningsförhållande - Bryte, d. v. s. "matutdelare"

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

helgedagsbrott, kyrkofrid m. m. d. – i hvilken
förordning biskopen utan tvifvel hade störste andelen
– blifvit bevarad till våra dagar. Äfven
andra organisationsåtgärder från hans biskopstid
omtalas. Dessutom vinnlade han sig om
gudstjenstens högtidlighet, ordnade densamma i Skara
domkyrka och författade sjelf hymner, s. k.
"historier", hvilka under medeltiden voro
mycket berömda. Ett par af dem gällde de
svenska helgonen Elin af Sköfde och Eskil, en
annan Kristi törnekrona, med anledning af den
dyrbara relik (en törntagg ur nämnda krona),
som han mottagit af den norske konungen
Håkon Magnusson. Om hans verksamhet för öfrigt
bära mångfaldiga urkunder vittne. Jämte hela
sin slägt ådrog han sig Magnus Ladulås’ onåd,
med anledning af brodern Folkes "jungfrurof"
(Ingrid Svantepolksdotter). Han måste för en
tid draga sig undan till Alvastra kloster och
sedermera till konungen afgifva en högtidlig
trohetsförsäkran. Äfven under striderna mellan
Birger och hans bröder framträdde den åldrige
biskopen, och vid förlikningen 1308 var han
en af Birgers löftesmän. Han dog 1317
(sannolikt d. 6 Febr.). Icke långt efter sin död kom
han i rop såsom helgon. Underverk sades ske
vid hans graf, och hans namns åkallan hade
en kraftig verkan. Också gjorde, ungefär ett
århundrade efter hans död, konung Erik af
Pommern samt svenska och norska prelater en
framställning till kyrkomötet i Konstanz om hans
kanonisering. Mötet ansåg likväl, att saken
borde ytterligare pröfvas, och öfverlemnade
densamma åt en kommission af en norsk och två
svenska biskopar, hvilka sammanträdde i Sverige
1417 och utförde det gifna uppdraget. Frågan
om kanonisationen fick emellertid tills vidare hvila;
när hon mot slutet af 15:de årh. återupptogs,
blefvo den nämnda kommissionens
förhandlingar tryckta och höra numera under titeln "Vita
Brynolphi" till de största sällsyntheterna inom
den svenska bokverlden. (En liten
fotolitografierad upplaga är nyligen, 1877, föranstaltad af
G. E. Klemming.) I Rom verkade å
svenskarnas vägnar Hemming Gad för biskopens
kanonisation, med den påföljd att påfven Alexander
VI år 1499 gaf sitt tillstånd till hans translatio,
d. v. s. dertill att hans ben högtidligt flyttades
till ett värdigare rum, der man skulle visa dem
tillbörlig heder och vördnad, tills påfven hunne
att skrida till den verkliga kanonisationen. Någon
sådan har dock veterligen icke skett. Ehd.

Brynolf (Brynjulf) Gerlaksson, biskop i
Skara mot slutet af den katolska tiden och den
tredje med namnet Brynolf i detta stift, var
liksom Brynolf Algotsson en bland stiftets
märkligare styresmän. I början af 1478 omtalas han
såsom korad till biskop (electus) och innehade
sedan biskopsstolen till sin död, 1505. Han
berömmes för sin omvårdnad om stiftets kyrkor.
Af honom uppfördes biskopshuset i Husaby, af
hvilket ännu lemningar qvarstå. Likaså bär
Skara-biskoparnas forna boställe, Leckö slott,
hans initialer, B. G., på en af sina murar. I
Husaby lät han smycka biskopshusets sal med
bilder af alla Skara stifts biskopar, sig sjelf
inbegripen, och försåg hvarje bild med en

rimmad underskrift. Dessa verser, som bevarats
i afskrifter, hafva i senare tid utgifvits under
titeln Skara biskopars rimkrönika, (senast 1871
i "Scriptores rerum svecicarum medii aevi".
III). 1498 lät han i Nürnberg trycka ett
breviarium för Skara stift. Äfven i sin tids
rådsmöten och politiska förhandlingar befinnes
han hafva tagit verksam del. Af Sten Sture
d. ä. och den tidens rådsregering användes han
i åtskilliga diplomatiska värf. – Såsom vapen
förde han en klufven sköld med hvardera halfvan
tredelad. Ehd.

Brynstensskiffer, petrogr., stundom
förekommande benämning på de mera qvartsrika, d. v.
s. med kiselsyra genomdränkta, och på de med
en större mängd mikroskopiska sandkorn än
vanligt blandade arterna af lerskiffer. Dessa
skifferarter kunna nämligen, till följd af sin
jämförelsevis stora hårdhet, användas till
brynstenar. E. E.

Bryntesson, Måns, tronpretendent. Se
Lilljehöök.

Bryologi (af Grek. bryon, mossa, och logos,
ord, tal, lära), den gren af botaniken, som
behandlar mossorna. – Bryolog, en som
sysselsätter sig med mossornas studium.

Bryophyllum Salisb., bot., växtslägte af nat.
fam. Crassulaceae, kl. Octandria L., ordn.
Tetragynia. Dit hör B. carycinum Salisb., en saftig,
sydasiatisk halfbuske, hvars köttiga, ovala blad
i kanternas inskärningar alstra knoppar, hvilka,
när bladet lägges på fuktig mark, slå rötter och
utvecklas till nya stånd. Man har trott sig
finna det egendomliga förhållandet, att saften
om morgonen har en sur, om middagen en mild,
om aftonen en bitter smak. Bladen nyttjas i
växtens hemland att läggas på sår. Ldt.

Bryozoer (af Grek. bryon, mossa, och zoe,
lif), zool. Se Mossdjur.

Bryske, dansk adlig slägt, som fordom egde
stora besittningar på Fyen (särskildt i
trakten mellan Odense och Bogense, der den i 16:de
och början af 17:de årh. var egare af
herregårdarna Langesö, Margård och Dallund) och
som man velat anse för en gren af den skotska
konungaslägten Bruce. Den utgick på
svärdssidan 1653, med Truid B., och på qvinnosidan
1674, med Lisbet B. Berömd är i synnerhet
Iver B., som 1416, under kriget mellan Erik
af Pommern och holsteinarna, var ståthållare å
Glambeks slott på Femarn, hvilken plats han
tappert försvarade i tvänne månader.

Brysselkål, bot. Se Brassica.

Brytande kant, fys., den kant hos ett prisma
af ett genomskinligt eller diatermant ämne, i
hvilken de af ljuset eller det strålande värmet
genomgångna ytorna träffa tillsammans. Vid
gången genom prismat brytes alltid strålen
från prismats brytande kant mot dess bas (jfr
Prisma). R. R.

Brytande vinkel, fys., hos ett prisma. Se
Brytningsförhållande.

Bryte (Fornsv. bryti, D. bryde; jfr Sv. bryta),
d. v. s. "matutdelare", kallades, i de äldsta
historiska tiderna i Norden, den främste af de till en
gård hörande trälarna, nämligen den, som hade
en viss tillsyn öfver sina medträlar. Sedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0623.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free