Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bullaren-sjöarna - Bullarium, Lat., en samling af påfvebullor. Se Bulla - Bulldogg, zool. Se Hund - Buller, fys. - Bullerblomster, bot. Se Trollius - Bullerborn kallades förr en berömd intermittent källa i Paderborn - Bulletin, dagligt tillkännagifvande angående förloppet af en persons sjukdom, en farsots härjningar, väderlekens beskaffenhet o. s. v. - Bullinger, Johann Heinrich - Bullion, Eng. bullion, guld- l. silfverklump, omyntadt guld och silfver i plantsar eller stänger; frans på epåletter - Bullockmaskin, en af William Bullock uppfunnen boktryckerimaskin - Bull Run, liten flod i nordöstre delen af den nordamerikanske staten Virginien - Bulmer, William - Bulnad, kirurg. Se Abscess - Bult, skeppsb. - Bultjern, bergsv. - Bultkoppar, koppar, smidt till stänger - Buluk-baschi, Turk., öfverste vid turkiska infanteriet - Bulvan, uppstoppad orre - Bulwer, Henry Lytton, engelsk diplomat. Se Dalling and Bulwer - Bulwer, Edward Geroge, engelsk statsman och författare. Se Lytton Bulwer, (E. G.) - Bulwer, Edward Robert, engelsk diplomat och författare. Se Lytton Bulwer (E. R.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
delen inom Bullarens härad, förenas genom ett
bredt vattendrag af obetydlig längd. De äro
de störste insjöarna i provinsen, ega
tillsammans en längd af 30 kilom. (3 mil), men äro
så smala, att de mera likna en elf. Detta gäller
i synnerhet om den södre sjön, som är 20 kilom.
(2 mil) lång, men på vissa ställen endast några
bösshåll bred. Arealen af den norre sjön utgör
omkr. 700 hekt. (7,941 qv.-ref) och af den södre
omkr. 1,100 hekt. (12,478 qv.-ref). K. G. O.
Bullarium, Lat., en samling af påfvebullor.
Se Bulla.
Bulldogg, zool., Se Hund.
Buller, fys., kallas, i motsats till ton, hvarje
oredigt ljudintryck. Det uppkommer, när de
luftskakningar, som frambringa ljudet, äro
oregelbundna, eller alltjämt undergå plötsliga
förändringar, såsom förhållandet är, då den
ljudande kroppens rörelser icke äro periodiska,
d. v. s. reguliert fram- och återgående samt
liktidiga.
Bullerblomster, bot. Se Trollius.
Bullerborn kallades förr en berömd
intermittent källa i Paderborn, hvilken gaf vatten
sex timmar å rad med sex timmars uppehåll.
Se Intermittent källa.
Bulletin (Fr. bulletin, af Lat. bulla,
kungörelse), dagligt tillkännagifvande angående
förloppet af en persons sjukdom, en farsots
härjningar, väderlekens beskaffenhet o. s. v.;
rapport om krigsoperationer; redogörelse för lärda
samfunds förhandlingar. Ordets plural
nyttjas ofta som titel på lärda samfunds
publikationer.
Bullinger, Johann Heinrich, schweizisk
reformator, f. 1504 i Bremgarten, blef under
sin skoltid genom läsning af bibeln och Luthers
skrifter vunnen för reformationens grundsatser
och beslöt redan då att med kraft och ifver
verka för reformationens genomförande i Schweiz.
Snart blef han Zwinglis nitiske och outtröttlige
medhjelpare samt erhöll till en början
anställning som lärare vid den nyinrättade
klosterskolan i Kappel, icke långt ifrån Bremgarten.
Sedan han derefter en kortare tid verkat som
predikant på sistnämnda ställe, mottog han efter
Zwinglis död den ärofulla kallelsen att vara
förste pastor och församlingsföreståndare
("antistes") i Zürich. Der utvecklade han ända till
sin död, 1575, en omfattande och framgångsrik
verksamhet i reformationens tjenst. – Flere af
den schweiziska kyrkans bekännelseskrifter, t.
ex. den andra baselska och den första helvetiska
bekännelsen, äro hufvudsakligen B:s verk. Jfr
C. Pestalozzis biografi öfver H. Bullinger, i
"Leben und schriften der väter und begründer
der reformirten kirche" (5:te d., 1858). J. H. B.
Bullion, Eng. bullion, guld- l. silfverklump,
omyntadt guld och silfver i plantsar eller
stänger; frans på epåletter.
Bullockmaskin, en af William Bullock (f. 1813
i nordamerikanske staten New-York, d. 1867)
uppfunnen boktryckerimaskin, som var den
förste, på hvilken man använde s. k. ändlöst
papper vid tryck med stereotypplåtar.
Bull Run [-rönn], liten flod i nordöstre
delen af den nordamerikanske staten Virginien,
med utlopp i ett af floden Potomacs tillflöden.
Vid dess stränder utkämpades under
amerikanska inbördes kriget tvänne drabbningar: en
d. 21 Juli 1861, då syd-armén vann en
fullständig seger, och en d. 29 och 30 Aug. 1862,
hvarvid segern blef oafgjord. Den sistnämnda
var en af de blodigaste striderna under hela
kriget (förlusten i döda beräknades till 10,000
man å hvardera sidan).
Bulmer [bö’l-], William, engelsk
boktryckare, f. 1758, d. 1830, bekant för sina med
stor lyx utstyrda praktupplagor af bl. a.
Shakspeare (1794–1804, hvilket arbete gaf
anledning till att hans officin sedermera kallades
"Shakspeare-press") och Milton (1793–97).
Han utförde äfven de flesta typografiska
arbetena för Roxburgh-klubben (jfr Bibliomani).
Bulnad, kirurg. Se Abscess.
Bult, skeppsb., en kort stång af jern eller
koppar (stundom af annan metall), hvilken
tjenar att förbinda timmer, jernstycken o. d.
Jernbultar göras af bultjern, kopparbultar af
bultkoppar (smidda kopparstänger). Bultarna få,
med afseende på de olika sätten att fästa dem,
olika namn. Klinkbulten slås tvärs igenom
träet och fastnitas derefter öfver en påträdd
s. k. klink-ring; skarpbulten är spetsig och
för fasthållningens skull försedd med utstående
hullingar, och den rundhackade bulten,
som är tvärt afskuren, har för samma ändamål
inslagna fördjupningar. Bägge de sistnämnda
användas, när bulten icke kan slås igenom hela
trämassan. R. N.
Bultjern, bergsv., stångjern (merendels af fina
dimensioner), som smides under knipphammare
eller utvalsas i finvalsverk och som nyttjas
dels till hvarjehanda bultar vid
fartygsbyggnader, dels till förfärdigande af skrufbultar,
nitnaglar m. m. Bultjernet är vanligast
åttkantigt eller rundt, men stundom sex- eller
fyrkantigt. Om det har de senare dimensionerna,
benämnes det likväl merendels ej bultjern, utan
sexkant- eller fyrkant-jern. Det runda eller
åttkantiga bultjernet förekom förr i ett inskränkt
antal dimensioner, hvilka för hvarje
åttondedels (efter decimalsystemets införande
tiondedels) tums större diameter betecknades med ett
högre nummer, hvarför äfven detta jern
brukade kallas nummerjern. Sedan valsverken
numera blifvit allmännare, hvarigenom tillgång
beredts till mera efter de olika behofven
vexlande dimensioner, hafva dessa
nummerbeteckningar blifvit föga brukliga. C. A. D.
Bultkoppar, koppar, smidt till stänger.
Buluk-baschi, Turk. (af boluk,
truppafdelning, och basch, hufvud, chef), öfverste vid
turkiska infanteriet.
Bulvan (T. balbhahn, orrtupp), uppstoppad
orre, eller med tyglappar öfverklädd träfogel,
som jägare uppsätta i träd för att ditlocka
orrfogel; lockfogel; lockmedel, lockbete.
Bulwer [bulloör]. 1. Henry Lytton B.,
engelsk diplomat. Se Dalling and Bulwer. –
2. Edward George B., engelsk statsman och
författare. Se Lytton Bulwer, (E. G.). – 3.
Edward Robert B., engelsk diplomat och
författare. Se Lytton Bulwer (E. R.). – 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
