- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
1581-1582

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Canzone, Ital. 1. Metr. Visa, sång. - 2. Musikt. En kort melodisk tonsats - Caorle, by i den italienska prov. Venezia - Cap, udde. Se Kap - Capaccio, stad i den italienska prov. Salerno - Capdueil, Pons de, baron af Puy-Sainte-Marie - Capeador, Sp., tjurfäktare, hvars uppgift är att reta tjuren. Se Tjurfäktning - Cape Breton, äfven Cap B., en till Britiska Nord-Amerika hörande ö - Capece-Latro, Guiseppe - Cape Coast Castle, stad och hufvudort i den engelska kolonien på Guldkusten i Guinea i Afrika - Cape Cod, halfö i sydöstra delen af nordamerikanska staten Massachusetts - Capefear, flod i nordamerikanska staten Nord-Carolina - Capefigue, Jean Baptiste Honoré Raymond - Capella, astron., en stjerna af första storleken i stjernbilden Auriga. Se Stjernkarta - Capella, Marcianus Minucius Felix - Capella, Galeazzo Flavio Capra - Capellen, Theodorus Frederik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kortare strof. Är innehållet af allvarsam art,
användas oftast "endecasillabi" (elfvastafviga
verser), blandade med några "settenarj"
(sjustafviga); om det deremot är gladt, äro de
senare öfvervägande. Jämte denna regelbundna form af
canzonen fans det redan i äldsta tider en annan,
kallad distesa (uttänjd) eller distanza continua,
der hvarje strof inom sig var orimmad, men hvarje
vers hade sitt rim i motsvarande vers af de öfriga
stroferna. Denna konstlade form öfvergafs likväl
tämligen snart. Mot slutet af 16:de årh. fick den
petrarchaiska canzonen en friare form, derigenom
att T. Tasso förband de särskilda stroferna genom
s. k. "catene" (kedjor) och "monili" (halsband). Ännu
godtyckligare behandlades den af Chiabrera, hvilken
genom sina "canzonette", med korta verser och korta
strofer samt fri rimställning, banade vägen för
den s. k. canzone anacreontica, som ej egde mer
än namnet af den gamla canzonen. Sträfvandet att
efterbilda antiken gaf i 16:de årh. uppslaget till
den s. k. canzone pindarica l. canzone alla
greca,
som begagnades af Tasso, Alamanni, Trissino och i
synnerhet af Chiabrera. Den består af kombinationer af
tre och tre strofer (strofa, antistrofa och epódo). –
Den s. k. canzone a ballo l. canzone ballata (ej att
förvexla med den nordiska balladen) är åtminstone
lika gammal som canzone petrarchesca. Den var,
såsom namnet antyder, bestämd att sjungas vid dans,
så att de första verserna (ripresa) sjöngos i chör,
den derpå följande strofen af en stämma, hvarefter
chören åter föll in. Detta slags canzone tillåter
hvarje versform och älskar det s. k. "rimalmezzo"
(rim i versens midt). – Af Nordens skalder hafva
bl. a. Öhlenschläger ("Canzone til fädrelandet"
m. fl.), Stagnelius ("Uppoffringen" m. fl.) och
E. Bäckström skrifvit canzoner. – 2. Musikt. En kort
melodisk tonsats.

Caorle, by i den italienska prov. Venezia, vid
Adriatiska hafvet. Det var fordom säte för patriarken
i Venezia.

Cap, udde. Se Kap.

Capaccio [kapatjå], stad i den italienska
prov. Salerno (Principato citeriore), ej långt
från Medelhafvet. Omkr. 3,500 innev. Biskopssäte. I
närheten finnas ruiner efter det forna Paestum.

Capdueil [-dö’j], Pons de, baron af Puy-Sainte-Marie,
en af de utmärktaste troubadourerna i 12:te
årh. Genom tal och dikt uppmanade han till ett korståg
och drog 1190 sjelf med en korsfararehär till det
heliga landet, der han fann hjeltedöden. Man eger
af honom tjugo kärlekssånger och tre korsfararesånger.

Capeador, Sp., tjurfäktare, hvars uppgift är att reta
tjuren. Se Tjurfäktning.

Cape Breton [kep brä’tön], äfven Cap B., en till
Britiska Nord-Amerika hörande ö, vid inloppet
till Lorenzo-viken, mellan New-Foundland
och Nya Skotland. 8,094 qv.-kilom. (147
qv.-mil). Omkr. 50,000 innev. Ön består af två delar,
som äro förbundna med hvarandra endast genom en 772
m. (2,000 f.) bred landtunga. Många utmärkta hamnar
finnas. Befolkningen är till största delen af fransk
härkomst. – Ön upptäcktes 1504 af engelsmännen,
koloniserades 1712 af fransmännen, som kallade henne Isle royale,
afträddes 1763 till England och är nu förenad med
Nya Skotland. Hufvudort: Sidney.

Capece-Latro [-petje-], Giuseppe, neapolitansk
statsman, f. 1745, blef redan i sin ungdom ärkebiskop
af Tarent, trädde derefter i opposition mot såväl
påfven som den verldsliga styrelsen och blef vid
revolutionen 1799 af folket satt i spetsen för
ledningen af statens angelägenheter. När den gamla
konungaätten återkom, (s. å.), kastades C. i fängelse,
och det var med knapp nöd, som han räddades från
schavotten. Under Josef Bonaparte och Joakim Murat
var han inrikes-minister samt gjorde såsom sådan sitt
land stora tjenster. Efter Murats fall beröfvades
honom hans ärkebiskopsstol. Död 1836.

Cape Coast Castle [kep kåst ka’sl], stad och
hufvudort i den engelska kolonien på Guldkusten
i Guinea i Afrika. Omkr. 10,000 innev., mest
negrer. Fäste. Missionsanstalt. Ansenlig handel med
guld, elfenben och palmolja. C. var förr säte för
ett franskt handelskompani.

Cape Cod [kep], halfö i sydöstra delen af
nordamerikanska staten Massachusetts.

Capefear [kepfiör], flod i nordamerikanska staten
Nord-Carolina. Hon uppstår genom förening af floderna
Haw-river och Deep-river. Längd 520 kilom. (71 mil).

Capefigue [kapfi’g], Jean Baptiste
Honoré Raymond,
fransk historieskrifvare,
f. 1802, d. 1872, var en ultramontan och blef efter
Julirevolutionen (1830) afskedad från sin plats som
byråchef i utrikesministeriet. Hans många arbeten
sakna grundlighet och kritik. De jämförelsevis bästa
äro Histoire de Philippe-Auguste (1829) och Histoire
constitutionelle et administrative de la France depuis
la mort de Philippe-Auguste au règne de Louis XI

(1831–33).

Capella, astron., en stjerna af första storleken i
stjernbilden Auriga. Se Stjernkarta.

Capella, Marcianus Minucius Felix, grammatiker
i andra hälften af 5:te årh., f. i Madaura i
Afrika, var till en början sakförare, sedan romersk
prokonsul. Omkr. 470 skref han Satiricon, ett
encyklopediskt verk, som inledes af en allegorisk
roman, Satyra de nuptiis Philologiae et Mercurii. De
två första böckerna, som skildra Mercurii giftermål
med nymfen Philologia, innehålla den egentliga
allegorien; de sju senare böckerna behandla de sju
fria konsterna och vetenskaperna. Arbetet, som är
affattadt dels på vers, dels på prosa, åtnjöt stort
anseende under medeltiden.

Capella, Galeazzo Flavio Capra, stundom kallad endast
Galeazzo, italiensk skriftställare och statsman,
f. 1487, d. 1537, var minister och diplomatisk agent
hos Frans Sforza, hertig af Milano. Han skref De
rebus in Italia gestis et de bello Mediolanensi pro
restitutione Francisci Sfortiae II ab anno 1521
usque ad annum 1530
(1532).

Capellen, Theodorus Frederik, baron van C., holländsk
sjöofficer, f. 1762 i Nijmegen, kommenderade 1792
flere kanonbåtar mot fransmännen, men öfvergick 1799
med en del af sina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:21:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfab/0799.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free