- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
13-14

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carcelska lampan - Carcer, Lat., fängelse, företrädesvis skol- och universitets-fängelse. - Carcerarius, fångvaktare - Carcharias, zool. Se Haj - Carcinus, zool. Se Krabbtaska - Cardani ring (Cardansk ring), fys. Se Cardansk upphängning - Cardansk upphängning l. Kompassupphängning, fys. - Cardanus (Cardano), Hieronymus - Cardea, Grek. och Rom. mytol., hemmets och familjelifvets skyddarinna. Se Carna - Cardell, Karl von - Cardenal, Peire, troubadour. Se Cardinal - Cárdenas, stad på norra kusten af ön Cuba - Cardi, Lodovico, italiensk kosntnär. Se Cigoli - Cardiff l. Caerdiff (fordom Caerdydd)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

pumpas upp till veken och håller densamma
genomdränkt.

Carcer, Lat., fängelse, företrädesvis skol- och
universitets-fängelse. – Carcerarius, fångvaktare.

Carcharias, zool. Se Haj.

Carcinus, zool. Se Krabbtaska.

Cardani ring (Cardansk ring), fys. Se Cardansk
upphängning
.

Cardansk upphängning l. Kompassupphängning, fys.,
en af H. Cardanus uppfunnen metod att så upphänga
föremål vid ett stöd, att de icke kunna deltaga i
stödets rörelser. Detta slags upphängning nyttjas på
fartyg för att hindra lampor, kronometrar, barometrar
o. s. v., hvilka för att uppfylla sitt ändamål måste
hafva en oförändrad ställning, att deltaga i skeppets
krängningar. Metoden består deruti, att föremålet icke
direkt fästes vid eller får hvila på någonting, som
är fast förbundet med fartygets skrof, utan upphänges
i en ring (Cardani ring) på två motstående spetsar,
så att det kan fritt svänga omkring föreningslinien
emellan dessa; ringen är i sin ordning vridbar omkring
tvänne mot de förra vinkelräta spetsar, hvilka ingå i
fördjupningar i stödet. Så t. ex. sitter kompassdosan
på en ring, som sjelf är rörlig i nakterhuset, och
barometern på en dylik, som är rörlig i förhållande
till den från väggen utgående jernarm, hvilken uppbär
instrumentet. R. R.

Cardanus (Cardano), Hieronymus, italiensk
matematiker, läkare, naturforskare och filosof,
f. 1501 i Pavia, blef 1534 professor i matematik
i Milano och 1562 i medicin i Pavia samt uppehöll
sig de sista åren af sitt lif i Rom. Det påstås,
att han en gång afslog en inbjudning från konungen
af Danmark att öfvertaga en professur i Köpenhamn,
skjutande skulden på det hårda klimatet och landets
religion. Han dog i Rom 1576. Enligt någras uppgift
tog han sig sjelf af daga medelst svält, för att ej
komma sina astrologiska beräkningar om sitt dödsår på
skam. – Den matematiska vetenskapen gjorde han en
vigtig tjenst derigenom att han uppfann en regel för
lösningen af en kubisk eqvation af formeln
x3 + bx ± c = o, för hvilken metod han redogjorde i sitt
arbete Ars magna (1445–50). Sina naturvetenskapliga
rön och filosofiska åsigter offentliggjorde han
förnämligast i skrifterna De subtilitate libri XXI
(1445) och De rerum varietate (1557). Många vigtiga
upptäckter röja hans skarpa blick för naturen och
hans mekaniska snille. (Jfr Cardansk upphängning). I
sin sjelfbiografi, De vita propria (1643), framstår
C. som en man med ett vildt och underligt sinne och
som en gåtfull karakter. Hela hans lif tyckes hafva
varit en kedja af yttre olyckor och husliga sorger.

Cardea, Grek. och Rom. mytol., hemmets och
familjelifvets skyddarinna. Se Carna.

Cardell, Karl von, artilleriofficer, f. 1764 i
Demmin i Pommern, blef 1786 löjtnant vid preussiska
ingeniörkåren, från hvilken han kort derefter på
egen begäran flyttades till preussiska artilleriet,
men lemnade 1789 preussiska tjensten och ingick
i svenska infanteriet. 1792 blef han

informationsofficer vid den artilleribataljon,
som blifvit förlagd till Pommern. C. fann det svenska
artilleriet qvarstående på samma ståndpunkt, som det
innehade på Karl den tolftes tid: materielen var
föga rörlig och organisationen ej tidsenlig. Från
sin underordnade plats sökte han verka för dessa
bristers afhjelpande, och enligt ett kongl. bref af
d. 1 Dec. 1792 upprättades efter hans förslag ett
ridande artilleri, hvars chef han blef. Detta vardt
emellertid indraget 1797, till följd af statsverkets
dåvarande tillstånd. C. fick i stället uppdrag att
bestycka Stralsunds fästning, hvilket arbete han
utförde på ett särdeles förtjenstfullt sätt. 1799
utnämndes han till öfverstelöjtnant på stat vid
Vendes artilleri-regemente samt 1802 till öfverste
i armén och general-adjutant. S. å. anbefalldes
återuppsättandet af ett ridande batteri i Pommern,
och C. sattes i spetsen för detsamma. 1804 fick
han på egen begäran plats i den 1802 tillsatta
s. k. artillerikomitén. De många anmärkningar han
framställde mot komiténs åtgöranden framkallade
bittra strider, och man öfvertalade konungen
1805 att återsända C. till Stralsund. I det mot
Frankrike s. å. påbörjade kriget visade C:s verk,
det ridande artilleriet, genom sin rörlighet en
afgjord öfverlägsenhet öfver annat artilleri. 1807
blef han chef för Vendes artilleriregemente. Under
1813 och 1814 års krig utmärkte han sig i
striderna vid Gross-Beeren, Dennewitz och Leipzig
som chef för reservartilleriet. I slaget vid
Dennewitz bidrog hans artilleri kraftigt till
segern, hvarför han efter detsamma utnämndes till
generalmajor. Sedermera deltog han i fälttåget
mot Norge, och efter hemkomsten derifrån blef
han generaladjutant vid artilleriet. 1816 blef
han general-fälttygmästare och chef för hela
artilleriet. Redan samma år blef detta, på hans
förslag, omorganiseradt. C. var både teoretiskt
och praktiskt bildad i sitt yrke, och han insåg
vigten af att hafva ett kunnigt artilleribefäl. Han
lät för den skull förbättra artilleriregementenas
undervisning för underbefälet, och till officerarnas
utbildning genomförde han 1818 inrättandet af det
ännu, ehuru under ett annat namn, bestående högre
artilleriläroverket vid Marieberg, vid hvilket han
sjelf höll föreläsningar. Äfven under de sista
åren af sin lefnad fortsatte han sin verksamhet
till artilleriorganisationens och materielens
utveckling, och före hans död hade svenska artilleriet
återvunnit ett länge saknadt anseende. 1820 fick han
general-löjtnants namn, heder och värdighet. Död
i Stockholm d. 17 Sept. 1821. – G. fick 1791 tysk
adlig värdighet, blef 1809 svensk adelsman och 1818
friherre, men tog såsom sådan icke introduktion.
W. G. B.

Cardenal, Peire, troubadour. Se Cardinal.

Cardenas, stad på norra kusten af ön Cuba, ö. om
Havana. Omkr. 13,000 innev. Vigtig hamn. Betydlig
handel, i synnerhet med socker.

Cardi, Lodovico, italiensk konstnär. So Cigoli.

Cardiff l. Caerdiff (fordom Caerdydd), stad och
hufvudort i engelska grefskapet Glamorgan,
södra delen af Wales, nära floden Taffs utlopp i
Bristolkanalen. 39,675 innev. (1871). Ansenlig handel
på Ryssland, Turkiet, Amerika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfac/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free