NORDISK FAMILJEBOK
KONVERSATIONSLEXIKON
OCH
REALENCYKLOPEDI

INNEHÅLLANDE
UPPLYSNINGAR OCH FÖRKLARINGAR OM MÄRKVÄRDIGA
NAMN, FÖREMÅL OCH BEGREPP

Tredje bandet
Capitulum - Duplikant

Stockholm
Expeditionen af Nordisk familjebok

Stockholm, Gernandts boktryckeri-aktiebolag, 1880

Förord till den elektroniska upplagan

Detta är tredje bandet av 1800-talsutgåvan av Nordisk familjebok. Det här bandet utgavs 1880. Några intressanta och längre artiklar handlar om Cato, Cellbildning, Anders Celsius, Censur, Cement, Chalmersska slöjdskolan, Chicago, Marcus Tullius Cicero, Cisterciens-orden, Kristoffer Columbus, Nikolaus Copernicus, Cuba, Danmark, Dansmusik, Dante Allighieri, Dantobommen, Danzig, Dardanellerna, Daniel Defoe, De Geer, De la Gardie, Demokrati, Digerdöden, Djingis-kan, Djur, Domkyrka, Domän, Donau, Drägt, Dröm, Alexandre Dumas.

För en allmän introduktion till verket, se Projekt Runebergs inledning till Nordisk familjebok. Detta är en elektronisk faksimilutgåva enligt vår metod från 1998. Sidorna scannades i december 2001. Verket är ännu inte fullständigt indexerat och texttolkning (OCR) inte utförd. Några av faksimilsidorna är något för ljusa, några lite för sneda, dock fullt läsbart.

The above contents can be inspected in scanned images: titelsida, titelbladets baksida

Korrstapel / Proof bar for this volume

Innehåll / Table of Contents

Titelsida - titelsida, titelbladets baksida
I detta band förekomma signerade artiklar af nedan nämnde författare - iii, iv
Rättelser och tillägg till tredje bandet - v, vi
Capitulum, Lat. (af caput, hufvud), kapitel; domkapitel - 1-2
Capmany y de Montpalan, Antonio de - 1-2
Capo, Ital. (af Lat. caput, hufvud), början af ett tonstycke. - Da capo, förk. d. c., från början, om igen - 1-2
Capo d'Istria, stad i österrikiska markgrefskapet Istrien - 1-2
Caponnière, krigsv., skjutgraf. Se Kaponnier - 1-2
Caporali, Cesare - 1-2
Capotasto, (egentl. capo di tasto) Ital., musikt. - 1-2
Capparis L., bot. - 1-2
Cappel, Louis - 1-2
Cappelen, Herman August - 1-2, 3-4
Capponi, Gino - 3-4
Capra, zool. Se Get - 3-4
Capraja (fordom Capraria, "get-ön") - 3-4
Caprara, Æneas Sylvius - 3-4
Caprara, Johan Baptist - 3-4
Caprella, zool. - 3-4
Caprera ("get-ön") - 3-4
Caprese, stad i den italienska prov. Arezzo - 3-4
Capri, forntidens Capreæ, ö vid inloppet till Neapolitanska bukten - 3-4
Capriccio, Ital., musikt. - 3-4
Caprice, Fr., nyck. Se Kapris - 3-4
Capricornis l. Nemorhedus, zool. - 3-4
Capricornus, Lat., "Stenbocken", astr., en af stjernbilderna i djurkretsen - 3-4
Caprifoliaceæ, bot. - 3-4
Caprimulgus, zool. Se Nattskärra - 3-4
Capsicin (Kapsicin) och Capsicol (Kapsicol), farmak. Se Capsicum - 3-4
Capsicum, bot. farmak. - 3-4, 5-6
Captatio benevolentiæ, Lat., jägtande efter ynnest, lycksökeri - 5-6
Capua, stad i den italienska prov. Caserta (Kampanien) - 5-6
Caput, plur. Capita, Lat., hufvud - 5-6
Caputiati (Caputiani), religiös sekt - 5-6
Caput mortuum, Lat., "de dödes hufvud", kem. - 5-6
Capybara, zool. Se Hydrochoerus - 5-6
Caquetá, sydamerikansk flod - 5-6
Carabobo, provins i sydamerikanska republiken Venezuela - 5-6
Carabus, zool. Se Jordlöpareslägtet - 5-6
Caracalla, egentligen Marcus Aurelius Bassianus, romersk kejsare - 5-6
Carácas, förbundsdistrikt (icke stat) i sydamerikanska republiken Venezuela - 5-6
Carácas, hufvudstad i republiken Venezuela - 5-6
Caracci l. Carracci, italiensk målarefamilj från Bologna - 5-6, 7-8
Caracci, Lodovico - 7-8
Caracci, Agostino - 7-8
Caracci, Annibale - 7-8
Caracci, Antonio Marziale - 7-8
Caraccioli, gammal neapolitansk familj af grekiskt ursprung - 7-8
Caraccioli, Gianni - 7-8
Caraccioli, Marino - 7-8
Caraccioli, Francesco - 7-8
Caracore l. Corocore kallas de i ostindiska arkipelagen förekommande båtar - 7-8
Carafa, gammal neapolitansk slägt - 7-8, 9-10
Carafa, Michele - 9-10
Caragana Lam., Ärtträd, Ärtbuske, bot. - 9-10
Caragheen (Carragheen), Perlmossa, farmak. - 9-10
Caraglio, Giovanni Jacopo - 9-10
Carambole - 9-10
Caranna (Karanna), ett slags harts - 9-10
Caranx, zool. Se Taggmakrill - 9-10
Carapella, liten flod i den italienska prov. Foggia (Capitanata). Hon faller ut i Manfredonia-viken - 9-10
Carassius, zool. Se Ruda - 9-10
Carausius, Marcus Aurelius Valerius - 9-10
Caraváca, stad i spanska prov. Murcia - 9-10
Caravaggio, stad i den italienska prov. Bergamo (Lombardiet) - 9-10
Caravaggio, två italienska målare. Se Amerigi och Caldara, P. - 9-10
Caravellas, stad i brasilianska prov. Bahia - 9-10
Carayon, Auguste - 9-10
Carbo, zool. Se Skarf - 9-10
Carbo, kem. och tekn. Se Kol - 9-10
Carbo, familjenamn för en gren af ätten Papirius i Rom - 9-10, 11-12
Carbonado (Karbonado), miner. - 11-12
Carbonari, Ital., egentl. "kolare" - 11-12
Carbondale, stad i nordamerikanska staten Pennsylvanien - 11-12
Carbonicum, kol - 11-12
Carbunculus, Lat., ett slags ädelsten. Se Karbunkel - 11-12
Carcagente, stad i spanska prov. Valencia - 11-12
Carcano, Giulio - 11-12
Carcassonne, stad och hufvudort i franska depart. Aude (Languedoc) - 11-12
Carcelska lampan - 11-12, 13-14
Carcer, Lat., fängelse, företrädesvis skol- och universitets-fängelse. - Carcerarius, fångvaktare - 13-14
Carcharias, zool. Se Haj - 13-14
Carcinus, zool. Se Krabbtaska - 13-14
Cardani ring (Cardansk ring), fys. Se Cardansk upphängning - 13-14
Cardansk upphängning l. Kompassupphängning, fys. - 13-14
Cardanus (Cardano), Hieronymus - 13-14
Cardea, Grek. och Rom. mytol., hemmets och familjelifvets skyddarinna. Se Carna - 13-14
Cardell, Karl von - 13-14
Cardenal, Peire, troubadour. Se Cardinal - 13-14
Cárdenas, stad på norra kusten af ön Cuba - 13-14
Cardi, Lodovico, italiensk kosntnär. Se Cigoli - 13-14
Cardiff l. Caerdiff (fordom Caerdydd) - 13-14, 15-16
Cardigan, grefskap i sydvestra delen af Wales (Englad) - 15-16
Cardigan, stad och hufvudort i nämnda grefskap - 15-16
Cardinal l. Cardenal, Peire - 15-16
Cardiocarpus Brongn., paleont. - 15-16
Cardon, Johan Elias - 15-16
Cardona, stad i spanska prov. Barcelona (Katalonien) - 15-16
Carducci, Giosué - 15-16
Carduus, bot., allmän tistel. Se Tistel - 15-16
Cardwell, Edward - 15-16
Carelius, Olaus (Olof) Petri - 15-16, 17-18
Carenage l. Port-Castries, hufvudstad på vestindiska ön S:ta Lucia - 17-18
Carex, bot. Se Starr - 17-18
Carey, Henry - 17-18
Carey, William - 17-18
Carey, Henry Charles - 17-18
Cargo l. Carga, Sp. (af Lat. carricare, lassa på; jfr Fr. cargaison, skeppslast) - 17-18
Cariaco, provins och stad i sydamerikanska republiken Venezuela. Se Cumaná - 17-18
Cariati, stad i den italienska prov. Cosenza (Kalabrien) - 17-18
Caribocas, brasilianskt folkslag. Se Brasilien (b. 2, sp. 1058) - 17-18
Carica L., bot. - 19-20
Caries, Lat., patol. Se Benröta - 19-20
Carignan, stad i franska depart. Ardennes (Champagne) - 19-20
Carignano, stad i den italienska prov. Turin - 19-20
Carillon, Fr., ett klockspel med en tre oktaver omfattande klaviatur; musikstycke som är satt för ett dylikt spel - 19-20
Carini, stad i den italienska prov. Palermo (Sicilien). Omkr. 9,500 innev. - 19-20
Caripe, by i sydamerikanska republiken Venezuela - 19-20
Carisbrooke, gammal stad på den engelska ön Wight - 19-20
Carissimi, Giovanni Giacomo - 19-20
Carità, Ital. (af Lat. caritas), kärlek - 19-20
Carit Etlar, pseudonym för den danske författaren J. K. K. Brosböll - 19-20
Carlander, Kristoffer - 19-20, 21-22
Carl Bernhard, pseudonym för den danske novellförfattaren A. N. de Saint-Aubain - 21-22
Carlberg, Johan - 21-22
Carlberg, Birger - 21-22
Carlberg, Johan Eberhard - 21-22
Carlberg, Bengt Vilhelm - 23-24
Carlberg, Karl Vilhelm - 23-24
Carlén, Johan Gabriel - 23-24, 25-26
Carlén (Flygare-Carlén), Emilie - 25-26
Carlén, Richard - 25-26, 27-28
Carlén, Rosaura (Rosa) Katarina - 27-28
Carlén, Maria Octavia - 27-28
Carleson (förut Carlsson), Carl - 27-28, 29-30
Carleson, Edvard - 29-30
Carleson, Edvard Henrik - 29-30
Carleton, William - 29-30
Carlina vulgaris, Spåmanstistel, bot. - 29-30
Carlini, Francesco - 29-30
Carlino (dimin. af Carlo), neapolitanskt, sicilianskt, romerskt och maltesiskt silfvermynt - 29-30
Carlino, pseudonym för C. R. Nyblom - 29-30
Carlisle, stad och hufvudort i engelska grefskapet Cumberland - 29-30, 31-32
Carlisle, stad i nordamerikanska staten Pennsylvanien. Omkr. 7,000 innev. - 31-32
Carlisle, George William Frederick, earl of - 31-32
Carlister, anhängarna af de bägge spanske tronpretendenterna don Carlos (se Carlos 2 och 4) - 31-32
Carlos, Don, kronprins af Spanien - 31-32
Carlos, Don, Maria Josef Isidor de Borbon y Borbon - 31-32
Carlos, Don, Ludvig Maria Ferdinand - 31-32
Carlos, Don, Maria de los Dolores Johan Isidor Josef Frans - 31-32
Carlow, grefskap i den irländska prov. Leinster - 33-34
Carlow, stad och hufvudort i nämnda grefskap - 33-34
Carlowitz, Albert von - 33-34
Carlsen, Hans Rasmussen de - 33-34
Carlson, Gustaf - 33-34
Carlson, Fredrik Ferdinand - 33-34, 35-36, 37-38
Carlsson, Carl (Carolus) - 37-38
Carlsson, Johan Gustaf von - 37-38
Carlsson, Vilhelm - 37-38
Carlsund, Otto Edvard - 37-38
Carludovica palmata - 37-38
Carlyle, Thomas - 37-38, 39-40
Carmagnola, stad i den italienska prov. Turin (Piemont) - 39-40
Carmagnola, Francesco, egentl. Francesco di Bartolomeo Bussone - 39-40
Carmagnole - 39-40
Carmarthen, grefskap och stad i Wales. Se Caermarthen - 39-40
Carmen - 39-40
Carmenta l. Carmentis - 39-40
Carmer, Johann Heinrich Kasimir, grefve von - 39-40
Carminativa, Lat., karminativ; väderfördrifvande medel - 39-40
Carmon l. Carmona, stad i spanska prov. Sevilla (Andalusien) - 39-40
Carmontelle, fransk skald - 39-40
Carn l. Cairn, Eng., stenröse (se d. o.) - 39-40
Carna l. Cardea (af Lat. cardo, dörrhake) - 39-40
Carnac, köping i franska depart. Morbihan (Bretagne) - 39-40
Carnallit (Karnallit), miner. - 39-40, 41-42
Carnarvon, grefskap och stad i Wales. Se Caernarvon - 41-42
Carné, Louis Marcein, grefve de - 41-42
Carnegie, George - 41-42
Carnegie, David - 41-42
Carnivora (af Lat. caro, kött, och vorare, sluka, äta), zool. - 41-42
Carnot, Lazare Nicolas Marguerite - 41-42
Carnot, Lazare Hippolyte - 41-42, 43-44
Carnuntum, fordom stad i Pannonien vid Donau - 43-44
Caro, Annibale - 43-44
Caro, Jakob - 43-44
Carocha, Port., Sp. coroza, hög, spetsig - 43-44
Carole, Fr. (Med.-Lat. coraula, sannolikt af Lat. chorula, af chorus, chördans) - 43-44
Caroli, Petrus (Per Karlsson) - 43-44
Carolina, La, stad i spanska prov. Jaen (Andalusien) - 43-44
Carolina (egentl. Academia carolina), Karolinska universitetet i Lund - 43-44
Carolina, jur., förkortning af Constitutio criminalis carolina - 43-44, 45-46
Carolina rediviva, Lat. (det återupplivade C.), Upsala universitets biblioteksbyggnad, uppförd 1819-41. Se Upsala - 45-46
Carolini libri, Lat., "De karolinska böckerna" - 45-46
Carolus, latinisering af Karl - 45-46
Caroto (Carotto), Gianfrancesco - 45-46
Carouge, stad i schweiziska kantonen Genève - 45-46
Carové, Friedrich Wilhelm - 45-46
Carpaccio, Vittore - 45-46
Carpeaux, Jean Baptiste - 45-46
Carpelan, Vilhelm - 45-46
Carpelan, Johan Fredrik - 45-46, 47-48
Carpelan, Vilhelm Maximilian - 47-48
Carpenedolo - 47-48
Carpentaria - 47-48
Carpenter, Mary - 47-48
Carpenter, Wililam Benjamin - 47-48, 49-50
Carpentras, stad i franska deaprt. Vaucluse (Provence) - 49-50
Carpentum, Lat., en hos forntidens romare bruklig tvåhjulig statsvagn. - Carpentarius, en som förfärdigade sådana vagnar - 49-50
Carpet, Eng. (af Med. Lat. carpeta, carpita, ett slags raggigt tyg, af carpere, plocka), matta, bordduk - 49-50
Carpet-baggers (af Eng. carpet-bag, resväska, nattsäck) - 49-50
Carpi, stad i den italienska prov. Modena (Emilien) - 49-50
Carpi, by i den italienska prov. Verona (Venezia) - 49-50
Carpi, Uga da - 49-50
Carpinus, bot. Se Annbok - 49-50
Carpogonium (af Grek. karpos, frukt, och gonimos l. gonios, alstringsduglig), bot. - 49-50
Carpolithus (-ithes, -ites) Sternb., paleont. - 49-50
Carpophaga (af Grek. karpos, frukt, och fagein, äta), zool. - 49-50
Carpzov, en på de juridiska och teologiska vetenskapernas område ryktbar tysk familj - 49-50
Carracci, italiensk målarefamilj. Se Caracci - 49-50
Carragheen, farmak. perlmossa, en alg-art. Se Caragheen - 49-50
Carranza, Bartholomæus (Bartholomæus de Miranda) - 49-50
Carrara, stad i den italienska prov. Massa-Carrara (Modena) - 49-50
Carrara-marmor, miner. - 49-50, 51-52
Carré, Fr., krigsv., fyrkant. Se d. o. - 51-52
Carré, Michel - 51-52
Carrel, Nicolas Armand - 51-52
Carrer, Luigi - 51-52
Carrés ismaskin - 51-52
Carretto, Francesco Xaverio, marchese del C. - 51-52
Carrhæ (nu Haran l. Harrin), stad i det forna Mesopotanien - 51-52
Carrick a Rede, grotesk klippö vid nordöstra kusten af irländska prov. Ulster - 51-52
Carrickbergen, berg i södra delen af skotska grefskapet Ayr - 51-52
Carrickfergus l. Cragfergus, stad i den irländska prov. Ulster - 51-52
Carrick on Suir, stad i irländska prov. Munster - 51-52
Carrier, Jean Baptiste - 51-52, 53-54
Carriera, Rosalba - 53-54
Carrier de Belleuze - 53-54
Carrière, Moritz - 53-54
Carrion de los Condes, gammal stad i spanska prov. Palencia - 53-54
Carroccio, Ital., en med oxar förspänd vagn - 53-54
Carron. 1. By i skotska grefskapet Stirling, vid floden Carron - 53-54
Carrucci l. Carucci, Jacopo, efter sin födelsestad vanligen kallad Pontormo - 53-54
Carsoli, stad i den italienska prov. Aquila (Abruzzo) - 53-54
Carson, Christopher, allmänt känd under namnet Kit Carson - 53-54
Carstens, Adolf Gotthard - 53-54
Carstens, Asmus Jakob - 55-56
Carstensberg, Georg Johan Bernhard - 55-56
Carta, Ital., papper, blad, kopparstick - 55-56
Carta bianca l. blanca, oinskränkt fullmakt. Jfr Carte blanche - 55-56
Carta bollata, stämpladt papper. Jfr Charta och Karta - 55-56
Cartagena, befäst stad i spanska prov. Murcia, vid Medelhafvet - 55-56
Cartagena de las Indias, hufvudstad i staten Bolivar, i den sydamerikanska republiken Columbia - 55-56
Cartago, stad i central-amerikanska republiken Costarica, vid foten af vulkanen Irazu - 55-56
Carte, Fr., kort, karta, sjökort, spelkort - 55-56
Carte blanche, rent papper; oinskränkt fullmakt - 55-56
Carte généalogique, stamtafla - 55-56
Cartepartie l. carte de partie, lastningskontrakt (se Certeparti) - 55-56
Carte de sureté, respass - 55-56
Carte du diner, middagsmatsedel. - A la carte, efter matsedel - 55-56
Carteja, fordom stad i Spanien - 55-56
Carteret, John, baron, earl of Granville - 55-56, 57-58
Carteret, Filip - 57-58
Carteret-ön, en af Salomon-öarna i Melanesien - 57-58
Cartesianism, det filosofiska system, som uppställdes af Cartesius - 57-58
Cartesianska dykaren l. Cartesianska djefvulen, fys. - 57-58
Cartesius, Renatus (Descartes, René) - 57-58, 59-60, 61-62
Carthago. Se Kartago - 61-62
Carthamus L., bot., växtslägte - 61-62
Cartier, Jacques - 61-62
Cartouche, Fr., kanonladdning. Se Kartusch - 61-62
Cartouche, Louis Dominique - 61-62
Cartwright. 1. John C. - 61-62
Cartwright. 2. Edmund C. - 61-62
Carucci, Jacopo - 61-62
Carum, bot. Se Kummin - 61-62
Carus, Marcus Aurelius - 61-62
Carus, Karl Gustav - 63-64
Carus, Julius Victor - 63-64
Carutti di Cantogno, Domenico - 63-64
Carvajal, Thomas José Gonzalez - 63-64
Carvalho, José da Silva - 63-64
Carvalho e Araujo, Herculano Alexandro de - 63-64
Carvin l. C. Epinoy, stad i franska depart. Pas de Calais - 65-66
Cary, Henry Francis - 65-66
Cary, W., missionär. Se Carey - 65-66
Carya Nutt., Hickory-träd, bot., växtslägte - 65-66
Caryocatactes, zool. Se Nötkråka - 65-66
Caryophylleæ, bot. Se Alsinaceæ - 65-66
Caryophyllus aromaticus Lin., Kryddnejliketrädet, bot. farmak. - 65-66
Cas, Fr., fall, händelse - 65-66
Casa, Lat., hydda, hus; under medeltiden äfven kloster - 65-66
Casa santa, Ital., Jungfru Marias heliga hus i Loreto - 65-66
Casa, Giovanni della - 65-66
Casabianca, François Xavier, grefve de - 65-66
Casalanza, by i den italienska prov. Neapel - 65-66
Casale Monferrato, stad i den italienska prov. Alessandria (Piemont) - 65-66
Casalmaggiore, stad i den italienska prov. Cremona (Lombardiet) - 67-68
Casamanca (Cazamance), kustflod i Senegambien i vestra Afrika - 67-68
Casamicciola, "badens drottning", mycket välbesökt badort på ön Ischia - 67-68
Casanova. 1. Giovanni Jacopo C. de Seingalt - 67-68
Casanova. 2. Giovanni Battista C. - 67-68
Casanova. 3. Francesco C. - 67-68
Casares, stad i spanska prov. Malaga (Andalusien) - 67-68
Casas, Bartolomeo de las, spansk andlig. Se Las Casas - 67-68
Casati, Gabrio - 67-68
Casaubonus l. Casaubon, Isaac - 67-68
Cascina, stad i den italienska prov. Pisa (Toscana) - 67-68
Casco (Kasko), Sp., egentl. skål, kruka; ett slags kortspel, liknande l'hombre - 67-68
Casco, sjöv. Ett slags pråm - 67-68
Caselli, Jean - 69-70
Casellis pantelegraf, fys., en elektrisk telegraf, som kan återgifva hvilken skrift eller ritning som hälst - 69-70
Casentino-dalen, den öfre Arno-dalen, mellan toskanska Apenninerna och Pratomagno - 69-70
Caserta. 1. Provins i Italien (Kampanien) - 69-70
Caserta. 2. Hufvudstad i nämnda provins - 69-70
Cases, Emanuel Auguste Dieudonné, grefve de las C., fransk statsman. Napoleon I:s förtrone. Se Las Cases - 69-70
Cashel, stad i den irländska prov. Munster - 69-70
Casino (Kasino), Ital., egentl. "litet hus", landthus, lusthus; sällskaplig förening - 69-70
Casino, berg i Italien. Se Monte Casino - 69-70
Casino-möten, några möten, som 1848 höllos å Casino-teatern i Köpenhamn - 69-70
Casinum, stad i det gamla Latium. Se Monte-Casino - 69-70
Caslon, William - 69-70
Caso, en till Turkiet hörande liten ö i Medelhafvet. Se Caxo - 69-70
Caspari, Karl Poul - 71-72
Caspe - 71-72
Casper, Johann Ludwig - 71-72
Capsia porta, Lat., Kaspiska porten - 71-72
Cass, Lewis - 71-72
Cassagnac, Adolphe de C. och Paul de C., franska publicister. Se Granier de Cassagnac - 71-72
Cassander, Georg - 71-72
Cassano - 71-72
Cassas, Louis François - 71-72, 73-74
Cassava - 73-74
Cassazione - 73-74
Cassel l. Montcassel - 73-74
Cassel, Karl Gustaf - 73-74
Cassel, Paulus Stefanus Selig - 73-74
Cassette. Fr., skrin. Se Kassett - 73-74
Cassia. 1. Bot. - 73-74
Cassia. 2. Farmak. Indisk kanel. Se Kanel - 73-74
Cassia Fistula, bot. farmak. - 73-74
Cassia lignea, farmak., Träkassia, Kassiabark. Se Kanel - 73-74
Cassianus, Johannes - 73-74
Cassida, zool. Se Sköldbagg-slägtet - 73-74
Cassii guldpurpur, kem. - 73-74, 75-76
Cassini. 1. Giovanni Domenico C. - 75-76
Cassini. 2. Jacques C. - 75-76
Cassiodorius (Cassiodorus), Magnus Aurelius - 75-76
Cassiopea (Grek. Kassiopeja). 1. Grek. mytol. - 75-76
Cassiopea. 2. Astron. - 75-76
Cassiterides insulæ, Tennöarna. Se Kassiteriderna - 75-76
Cassius, namn på en fornromersk patricisk ätt. - 75-76
Cassius. 1. Spurius C. Viscellinus - 75-76
Cassius. 2. Cajus C. Longinus - 75-76
Cassivellaunus - 75-76
Casström, Samuel Niklas - 75-76, 77-78
Castagnett - 77-78
Castaldi, Paufilo - 77-78
Castanea Tournef., Kastanjeträd - 77-78
Castaños, Francisco Xaver - 77-78
Casteggio l. Chiasteggio - 77-78
Casteja, Charles Louis Biodos, grefve af C. - 77-78
Castelar, Emilio - 77-78, 79-80
Castelbuono - 79-80
Castelfidardo - 79-80
Castelfranco, namn på tvänne städer uti Italien. 1. C. Veneto - 79-80
Castelfranco. 2. C. dell' Emilia - 79-80
Castel Gandolfo - 79-80
Castellamare, namn på tvänne städer uti Italien. 1. C. di Stabia - 79-80
Castellamare. 2. C. del Golfo - 79-80
Castellaneta - 81-82
Castelli, Ignaz Friedrich - 81-82
Castello Branco - 81-82
Castello de Vide - 81-82
Castellon. 1. Provins i Spanien - 81-82
Castellon. 2. C. de la Plana, stad och hufvudort i nämnda provins - 81-82
Castelnaudary l. Châtel Naudarry - 81-82
Castelnau-Montratier - 81-82
Castel Rosso (Castellorizo, Meïs, forntidens Megiste) - 81-82
Castel San Giovanni - 81-82
Castelvetrano - 81-82
Casti, Giambattista - 81-82
Castiglione, Baldassare, grefve af C. - 81-82
Castiglione, Giovanni Benedetto, kallad il Benedetto eller il Grechetto - 81-82
Castiglione, Carlo Ottavio - 81-82
Castiglione, Francesco Xaver, påfve. Se Pius VIII - 81-82
Castiglione delle Stivere - 81-82
Castilho, Antonio Feliciano de - 81-82
Castilla, Ramon - 81-82
Castille, Charles Hippolyte - 81-82, 83-84
Castillo. 1. Diego Enriquez de C. - 83-84
Castillo. 2. Bernal Diaz del C. - 83-84
Castillo. 3. Alonso de C. Solórzano - 83-84
Castillo. 4. Andres del C. - 83-84
Castillo. 5. Juan Ignazio Gonzalez del C. - 83-84
Castillon - 83-84
Castlebar - 83-84
Castleford - 83-84
Castlereagh, Henry Robert Stewart, engelsk statsman. Se Londonderry, H. R. S. - 83-84
Castleton - 83-84
Castletown - 83-84
Castor, zool. Se Bäfver - 83-84
Castoreum, farmak. Se Bäfvergäll - 83-84
Castorine, Fr., l. Kastorin - 83-84
Castor och Pollux. 1. Grek. och rom. mytol. Se Dioskurerna - 83-84
Castor och Pollux. 2. Astron. Se Tvillingarna - 83-84
Castor och Pollux. 3. Fys. Se Elmseld - 83-84
Castor-olja, farmak. Se Ricin-olja - 83-84
Castovius, Erik - 83-84
Castra, Lat., läger - 83-84, 85-86, 87-88
Castrén, Mathias Alexander - 87-88, 89-90
Castres - 89-90
Castro, Iñez de - 89-90
Castro, João - 89-90, 91-92
Castro del Rio - 91-92
Castro Giovanni - 91-92
Castrum, Lat., slott, borg, läger. Se Castra - 91-92
Castrum doloris - 91-92
Castulo (nu Cazlona) - 91-92
Casuarina - 91-92
Casula - 91-92
Casus - 91-92
Casus belli - 91-92
Casus conscientiæ - 91-92
Casus fatalis - 91-92
Casus necessitatis - 91-92
Casu - 91-92
In casu - 91-92
Casus factitivus - 91-92
Casus obliquus - 91-92
Casus rectus - 91-92
Catalan - 91-92
Catalani, Angelica - 91-92
Catalpa - 91-92
Catamaran (Katamaran) l. Catimaron. 1. Ett slags flotte - 91-92, 93-94
Catamaran. 2. Namn på flytande förstörelse-maskiner - 93-94
Catamarca. 1. Stat i nordvestra delen af Argentinska republiken - 93-94
Catamarca. 2. Hufvudstad i nämnda stat - 93-94
Catanea, provins och stad på Sicilien. Se Catania - 93-94
Cataneo, Danese, italiensk konstnär. Se Cattaneo - 93-94
Catania (Catanea). 1. Provins på Sicilien - 93-94
Catania. 2. Hufvudstad i nämnda provins - 93-94
Catanzaro. 1. Provins uti Italien - 93-94
Catanzaro. 2. Stad och hufvudort i nämnda provins - 93-94
Catargiu, Lascar - 93-94
Catawba - 93-94
Cateau, Le, l. Cháteau-Cambresis - 93-94
Catel, Charles Simon - 93-94
Catel, Franz - 93-94
Catena, Lat., kedja - 93-94
Catena ecclesiæ l. C. patrum - 93-94
Catenaria - 93-94
Catesby, Marc - 93-94
Cathcart. 1. William Shaw, earl of C. - 93-94, 95-96
Cathcart. 2. George C. - 95-96
Cathedraticum, kamer., en i Bohus län förekommande skatt - 95-96
Cathelineau, Jacques - 95-96
Catherine Loch l. Loch Katrine, en i skotska grefskapet Perth belägen insjö - 95-96
Catilina, Lucius Sergius - 95-96, 97-98
Catimaron. 1) Ett slags flotte. 2) Ett förstörelseverktyg till sjös. Se Catamaran - 97-98
Catinat, Nicolas de - 97-98
Catlin, George - 97-98
1. Cato, Marcus Porcius, d. ä. l. Censorius - 97-98, 99-100
2. Cato, Marcus Porcius, d. y. l. Uticensis - 99-100
Catonius, Nicolaus Holgeri - 99-100
Cats, Jakob - 99-100, 101-102
Catskill, en utgrening af Alleghanybergen - 101-102
Cattack (Cuttack). 1) Distrikt i provinsen Orissa af britisk-ostindiska presidentskapet Bengalen - 101-102
Cattack. 2) Hufvudstad i föreg. distrikt vid en sidoarm af Mahanadi - 101-102
Cattaneo, Danese - 101-102
Cattaro l. Kotur. 1. Krets i österrikiska kronlandet Dalmatien - 101-102
Cattaro. 2. Stad och hufvudort i nämnda krets - 101-102
Cattermole, George - 101-102
Cattolica, stad i den italienska prov. Girgenti (Sicilien) - 101-102
Catullus, Cajus (l. Quintus) Valerius - 101-102
Catulus, namn på en romersk familj - 101-102
Catulus. 1) Cajus Lutianus C. - 101-102
Catulus. 2) Qvintus Lutatius C. - 101-102
Catulus. 3) Qvintus Lutatius C., med tillnamnet Capitolinus - 101-102
Cauca. 1. Stat i sydamerikanska förbundsrepubliken Columbia - 101-102
Cauca. 2. Flod i nämnda stat - 101-102
Cauchois-Lemaire, Louis Auguste François - 101-102
Cauchy, Augustin Louis - 101-102, 103-104
Caudebec. 1) C.-en-Caux, stad i franska depart. Seine-inférieure (Normandie) - 103-104
Caudebec. 2) C.-les-Elbeuf, köping i nämnda depart., nära Seine - 103-104
Caudinska passen, en af höjder omgifven dal nära staden Caudium (nu Arpaja) - 103-104
Cauer, Emil - 103-104
Caulincourt l. Caulaincourt, Armand Augustin Louis de - 103-104
Caulom, bot. Se Stam - 103-104
Caulopteris Lindby et Hutton, paleont., fossila ormbunkstammar från stenkolsperioden och den permiska perioden - 103-104
Cauls, Salomon de, fransk fysiker och ingeniör. Se Caus - 103-104
Caulvin, Jean, Calvins egentliga namn. Se Calvin - 103-104
Caumont, Arcisse de - 103-104
Caus l. Cauls, Salomon de - 103-104
Cause célèbre, Fr., en sak, förnämligast en rättegång, som väcker stort uppseende och blir allmänt samtalsämne - 105-106
Causerie l. Kåseri, Fr., lätt samtal - 105-106
Causeur l. Kåsör, en som muntligen eller skriftligen berättar på ett lätt och lekande sätt - 105-106
Causeuse l. Kåsös, ett slags hvilsoffa - 105-106
Causeway, Eng., upphöjd väg, trottoar - 105-106
Caussidière, Marc - 105-106
Caussin de Perceval, Armand Pierre - 105-106
Causticum, plur. caustica, Lat. (Grek. kaustikon, brännande, frätande, af kaiein, bränna), med., frätmedel, som användes till förstörande af organisk väfnad. Jfr Kaustik - 105-106
Cauterets, badort i franska depart. Hautes-Pyrénées (Gascogne) - 105-106
Cauterium, Lat., med., brännmedel, som begagnas till förstörande af någon sjuk kroppsdel eller någon sjuklig bildning - 105-106
Caux l. Pays de Caux, område i franska depart. Seine-inérieure (Normandie) - 105-106
Cava (C. de Tirreni), stad i den italienska prov. Salerno (Principato citeriore) - 105-106
Cavædium kallades i det romerska huset ett rum, som var omslutet af sidolägenheter - 105-106
Cavaignac. 1) Jean Baptiste C. - 105-106
Cavaignac. 2) Eléonore Louis godefroy C. - 105-106
Cavaignac. 3) Louis Eugène C. - 105-106, 107-108
Cavaillon - 107-108
Cavalcanti, Guido - 107-108
Cavalcanti, Giovanni - 107-108
Cavalcanti, Bartolomeo - 107-108
Cavalcaselle, Giovanni Battista, italiensk konstkännare. Se Crowe, J. A. - 107-108
Cavalier, Fr., l. Kavaljer - 107-108
Cavalier, Jean - 107-108
Cavalier, Jean - 107-108, 109-110
Cavaliere, Emilio del - 109-110
Cavalieri, Francesco Bonaventura - 109-110
Cavalli, egentl. Pier-Francesco Caletti Bruni - 109-110
Cavallin, svensk slägt - 109-110
1. Cavallin, Severin - 109-110
2. Cavallin, Samuel Gustaf - 109-110
3. Cavallin, Christian - 109-110
Cavallius - 109-110, 111-112
1. Cavallius, Olof - 111-112
2. Cavallius, G. O. Hyltén-, ämbetsman, författare. Se Hyltén-Cavallius - 111-112
Cavallo, Tiberio - 111-112
Cavan. 1. Grefskap - 111-112
Cavan. 2. Stad - 111-112
Cavanilles y Centi, Antonio - 111-112
Cavarzere - 111-112
Cavata l. Cavatina - 111-112
Cawdor - 111-112
Cavea - 111-112
Caveant consules!, Lat., "Må konsulerna se till!" (nämligen ne capiat respublica aliquid detrimenti, att staten ej tager någon skada) - 111-112
Cavedone, Jacopo - 111-112
Cavelier, Pierre Jules - 111-112
Cavendish - 111-112
Cavendish. 1. William C. - 111-112
Cavendish. 2. William C. - 111-112
Cavendish. 3. William C. - 111-112
Cavendish. 4. Henry C. - 111-112
Caventou, Joseph Bienaimé - 111-112
Cavery l. Coleroon - 111-112
Cavia, zool. Se Marsvin - 111-112
Cavicornia - 111-112
Cvaiidæ, zool. Se Marsvinsfamiljen - 111-112
Cavite - 111-112
Cawnpore, hindostansk stad. Se Khanpur - 111-112
Cavour (Cavore) - 111-112
Cavour, Camillo Benso di - 111-112, 113-114, 115-116
Caxamarca l. Cajamarca. 1. Departement i sydamerikanska republiken Peru - 115-116
Caxamarca. 2. Stad och hufvudort i nämnda departement - 115-116
Caxias - 115-116
Caxias, Luis Alvez de Lima - 115-116
Caxo l. Caso - 115-116
Caxoeira - 115-116
Caxton, William - 115-116, 117-118
Cayambe (C. urcu, Cerro blanco) - 117-118
Cayenne. 1. Fransk koloni - 117-118
Cayenne. 2. Befäst hufvudstad i nämnda koloni - 117-118
Cayenne - 117-118
Cayenne-peppar, bot. Se Capsicum - 117-118
Cayes, Les - 117-118
Caylus, Anne Claude Philippe de Tubières, grefve de C. - 117-118
Cayor - 117-118
Cayos, britisk-vestindisk ögrupp. Se Caicos - 117-118
Cayuga - 117-118
Cazalès, Jacques Antoine Marie de - 117-118
Cazamance, kustflod i Senegambien i vestra Afrika. Se Casamanca - 117-118
Cazaubon - 117-118
Cazembe - 117-118
Cazlona, stad i Spanien. Se Castulo - 117-118
Cazotte, Jacques - 117-118
Cd, kem., tecken för metallen kadmiums (cadmiums) atomvigt - 117-118
C dur, musikt. - 117-118
Ce, kem. - 119-120
Cean-Bermudez, Juan Augustin - 119-120
Ceará l. Ciará - 119-120
Cebret - 119-120
Cebu, ö bland Filippinerna (se d. o.) - 119-120
Cebus, zool. Se Rullapor - 119-120
Cecchi, Giammaria - 119-120
Cecidomyia, zool. Se Gallmygga - 119-120
Cecil. 1. William C., lord Burleigh (Burghley) - 119-120
Cecil. 2. Robert C., grefve af Salisbury, den förres son, engelsk statsman. Se Salisbury - 119-120
Cecil. 3. Robert Arthur Talbot Gascoigne C., marquis af Salisbury, engelsk diplomat. Se Salisbury - 119-120
Cecilia, Den heliga - 119-120
Cecilia. 1. Erik den heliges moder - 119-120
Cecilia. 2. C. Månsdotter, Gustaf I:s moder - 119-120
Cecilia. 3. C., Gustaf I:s dotter - 119-120
Ceciliaföreningen, musikaliskt sällskap i Danmark. Se Cæciliaforeningen - 119-120
Cecilienkrone, i allmogemålet Siljekrona - 121-122
Cecina - 121-122
Cecropia L., Trumpetträdet, bot. - 121-122
Cecrops, Lat. (Grek. Kekrops) - 121-122
Ceder, bot. - 121-122
Cedera l. Cedera bonis - 121-122
Cederborgh, Fredrik - 121-122, 123-124
Cedercrantz, Johan (före adlandet Malmenius) - 123-124
Cedercreutz, Herman - 123-124
Cedergren, Per Vilhelm - 123-124
Cederharts - 123-124
Cederhielm, friherrlig slägt - 123-124
1. Cederhielm, Germund - 123-124, 125-126
2. Cederhielm, Josias - 125-126
3. Cederhielm, Karl Gustaf - 125-126, 127-128
4. Cederhielm, Josias Karl - 127-128
5. Cederhielm, Germund Ludvig - 127-128
Cederhielm, Montgomery-. Se Montgomery-Cederhielm - 127-128
Ceder-manna, bot. Se Manna - 127-128
Ceder-olja, bot. Se Ceder - 127-128
1. Cederschiöld, Per - 127-128
2. Cederschiöld, Fredrik Johan - 127-128
3. Cederschiöld, Per Gustaf - 127-128, 129-130
4. Cederschiöld, Fredrik August - 129-130
Cederström, svensk adlig ätt - 129-130
1. Cederström, Olof Carlsson - 129-130
2. Cederström, Bror - 129-130
3. Cederström, Olof Rudolf - 129-130, 131-132
4. Cederström, Gustaf Albrekt Bror - 131-132
5. Cederström, Jakob - 131-132
Cederström, Gustaf Olof - 131-132
Cedilj (Fr. cédille) - 131-132
Cedmon - 131-132
Cedrat (Ital. cedrato) l. Citronat, tekn. - 131-132
Cedrela L., bot. - 131-132, 133-134
Cedro-olja Ætheroleum cedro, farmak. - 133-134
Cedrus, bot. Se Ceder - 133-134
Cefalopoder, zool., hufvudfotingar. Se Cephalopoda - 133-134
Cefalù - 133-134
Ceiba-ull - 133-134
Celadon l. Seladon - 133-134
Celakvský, Franz Ladislav, böhmisk skald. Se Czelakovský - 133-134
Celano - 133-134
Celano, Tomas af - 133-134
Celeber (Fr. célèbre, Lat. celeber) - 133-134
Celébes. 1. En af de s. ö. om Asiens fastland liggande Stora Sunda-öarna - 133-134
Celébes. 2. Holländskt residentskap på ön C. (se ofvan.) Hufvudstad Makassar - 133-134
Celébes-sjön - 135-136
Celestin - 135-136
Celestin-orden - 135-136
Celestinus (Cælestinus), namn på fem påfvar - 135-136
Celestinus. 1. Celestinus I, den helige - 135-136
Celestinus. 2. Celestinus II, förut Guido Castelli - 135-136
Celestinus. 3. Celestinus III, förut Jacinto Bobo - 135-136
Celestinus. 4. Celestinus IV - 135-136
Celestinus. 5. Celestinus V, den helige - 135-136
Celesyrien l. Coelesyrien - 135-136
Celibat - 135-136, 137-138
Celje, stad i Steiermark. Se Cille - 137-138
Cell - 137-138, 139-140
Cella - 139-140
Cellafsnöring, bot. Se Cellbildning - 139-140
Cellamare, Antonio Giudice - 139-140
Cellarius, Lat., hustjenare hos forntidens romare. Se Cella - 139-140
Cellarius, Kristoff - 139-140
Cellbildning - 139-140, 141-142, 143-144
Celle - 143-144
Cellfamilj, bot. Se Cellförening - 143-144
Cellfängelse. Se Fängelse - 143-144
Cellfängelsesystem. Se Fängelsesystem - 143-144
Cellförening - 143-144
Cellföryngring, bot. Se Cellbildning - 143-144
Cellini, Benvenuto - 143-144, 145-146
Celliter (af Lat. cella, kammare). en filantropisk lekmannaförening. Se Alexianer - 145-146
Cello, musikt., förkortning af violoncello - 145-146
Cellsammansmältning, bot. Se Cellbildning - 145-146
Cellulares - 145-146
Cellular-patologi - 145-146
Cellulosa - 145-146, 147-148
Cellväf - 147-148
Cellväfnad - 147-148
Cellämne, kem. Se Cellulosa - 147-148
Celosia - 147-148
Celse, Magnus von - 147-148
Celsii termometer - 147-148
Celsing, Gustaf - 147-148
Celsing, Ulrik - 147-148, 149-150
Celsius - 149-150
Celsius, Magnus - 149-150
Celsius, Olof, d. ä. - 149-150
Celsius, Anders - 149-150, 151-152
Celsius, Olof, d. y. - 151-152
Celsus - 151-152
Celsus - 151-152
Celt - 151-152, 153-154
Celter, indo-germansk folkstam. Se Kelter - 153-154
Celtiberer, spansk folkstam. Se Keltiberer - 153-154
Celtis (Celtes), Konrad, egentligen Konrad Pickel - 153-154
Cembratall, bot. Se Tall - 153-154
Cement (af Lat. cæmentum, murbruk) l. Hydrauliskt murbruk, kem. - 153-154
Cementering (Cementation), metallurg. - 153-154
Cementerad tråd, koppartråd, som på ytan förvandlats till mässing. (Jfr Cementering.) - 153-154
Cementkoppar, metallurg., pulveriserad metallisk koppar - 153-154
Cementstål, metallurg. Se Brännstål - 153-154
Cenakel, matsal. Se Coenaculum - 153-154
Cenci, Beatrice - 153-154
Cendré, Fr., askgrå, askfärgad, ljuslett - 153-154
Cendrillon, Fr. l. Ask-ungen, hjeltinnan i en mycket spridd folksaga - 153-154
Ceneda, stad i italienska prov. Treviso (Lombardiet) - 153-154
Cenere, Monte C., bergsrygg i södra delen af schweiziska kantonen Ticino (Tessin) - 153-154
Cenis, berg bland Alperna. Se Mont Cenis - 153-154
Cenobiter l. Koinobiter, "lefvande i gemenskap" - 155-156
Cenotaflum, minnesvård upprest åt en död person och öfver en plats, der hans qvarlefvor icke finnas - 155-156
Cenotiker l. Kenotiker, benämning på de vid universiteten i Giessen och Marburg anställde protestantiske teologer - 155-156
Censor, Lat., värderingsman, taxeringsman, granskare - 155-156
Censor. 1. Fornromersk ämbetsman, som hade till ämbetsåliggande att förräta census - 155-156, 157-158
Censor. 2. Censor librorum, Lat., "bokgranskare" - 157-158
Censor. 3. Examenscensor, person, som har i uppdrag att utöfva ledning och tillsyn vid examina - 157-158
Censorinus, romersk författare i 3:dje årh. efter Kr. - 157-158
Censorskollegium, censorssammanträde - 157-158
Censur (Lat. censura, af censere, granska), granskning - 157-158, 159-160, 161-162, 163-164, 165-166
Censura ecclesiastica, Lat., den andliga domsrätt, i kraft hvaraf en biskop kan göra undersökningar rörande förbrytelser emot kyrkan - 165-166
Censurera, granska. Jfr Censor och Censur - 165-166
Census, Lat., uppskattning, värdering - 165-166
Cent. 1. Amerikanskt skiljemynt - 165-166
Cent. 2. Holländskt skiljemynt - 165-166
Cent (T. zent, af Med. Lat. centena) utgjorde enligt den äldre sydgermanska författningen en underafdelning af den större territoriella enheten gau (Lat. pagus) - 165-166
Centaurea, Klint l. Klätt, bot., växtslägte - 165-166
Centauren, astron., stjernbild på södra stjernhimmelen - 165-166
Centaurerna, ett fordom i Tessalien boende vildt skogs- och bergsfolk - 165-166
Centennial, Eng., hundraårig; hundraårsperiod - 165-166
Center. 1. Krigsv. Den mellersta delen af en till strid uppställd större truppstyrka - 165-166, 167-168
Center. 2. Polit. De medlemmar af en parlamentarisk församling, hvilka intaga en medlande ställning mellan de bägge yttersidorna - 167-168
Centesimal, delad i hundra delar - 167-168
Centesimo, italienskt skiljemynt - 167-168
Centetes, zool. Se Tanrek - 167-168
Cent-guardes, Fr., "Hundramannagardet" - 167-168
Centiar, ytmått - 167-168
Centigram, en vigt, utgörande 10 milligram - 167-168
Centiliter, ett rymdmått - 167-168
Centime, Fr., franskt kopparskiljemynt - 167-168
Centimeter, ett längdmått - 167-168
Cent-jours, Les, "de hundra dagarna" - 167-168
Centilivre, Susanna - 167-168
Centner, en vigtsenhet - 167-168
Cento, Lat. 1. En af lappar sammanflickad drägt - 167-168
Cento. 2. Namn på dikter, som blifva sammansatta af ord och verser ur andra skaldestycken - 167-168
Cento, stad i den italienska prov. Ferrara (Emilien) - 167-168
Centofanti, Silvestro - 167-168
Centone, Ital., lapprock. Se Cento - 167-168
Centovalli, en för sin naturskönhet bekant dal i schweiziska kantonen Ticino (Tessin) - 167-168
Central, hvad som vidkommer en medelpunkt - 167-168
Central-Afrika, ett i senare tid uppkommet namn på den del af Afrikas inre, som upptages hufvudsakligen af floden Kongos bäcken - 167-168, 169-170
Central-Amerika kallas i geografisk bemärkelse hela den landsträcka, från Tehuantepec- till Darien-näset, hvilken sammanbinder Amerikas båda stora landmassor - 169-170, 171-172, 173-174
Central-Asien - 173-174
Centralbyggnad, rundbyggnad, en sådan byggnad, i hvilken icke längdriktningen är förherskande - 173-174
Centralbyrån, Statistiska, ett ämbetsverk. Se Statistiska centralbyrån - 173-174
Centralelden. Enligt pythagoréerna var solljuset endast en reflex af centralelden, omkring hvilken såväl jorden som en af dem antagen "motjord" rörde sig på 24 timmar. - 173-174
Centralförsvar, krigsv., det tillvägagående vid försvarskrigs utförande, att man icke med angriparen inlåter sig i ett afgörande slag nära gränsen, utan drager sig tillbaka till landets inre - 173-174, 175-176
Centralisation l. Centralisering, ett styrelsesystem - 175-176
Centralisera, förena i en medelpunkt; samla makt i en persons eller myndighets händer. Jfr Centralisation - 175-176
Centralkraft, mek., en kraft, som verkar efter en riktningslinie, hvilken ständigt går genom en och samma punkt - 175-176
Centralkyrka, byggnadsk. Se Centralbyggnad - 175-176
Centralprovinserna (Eng. Central provinces), provins i britiska Ostindien - 175-176
Centralrörelse, mek. - 177-178
Centralsol, astron. - 177-178
Centralställning, krigsv. - 177-178
Centraltryckeriet i Stockholm - 177-178
Centre, Canal du C. - 177-178
Centrera (af Lat. centrum), fys. och astron. - 177-178
Centrifugal - 177-178
Centrifugalfläkt, mek. - 177-178
Centrifugalkraft, mek. - 177-178, 179-180
Centrifugalmaskin, mek. - 179-180
Centrifugalpendel, mek. Se Konisk pendel - 179-180
Centrifugalpump, mek. - 179-180
Centrifugalregulator, mek. - 179-180
Centrifugalventilator l. Centrifugalfläkt - 179-180
Centripetal - 181-182
Centripetalkraft - 181-182
Centro-Amerika - 181-182
Centrum, Lat., Medelpunkt, Midtpunkt - 181-182
Centrum. 1. Centrum curvaturæ, geom. Se Krökningscentrum - 181-182
Centrum. 2. C. gravitatis, mek. Se Tyngdpunkt - 181-182
Centrum. 3. C. pressionis, mek. Se Tryckningscentrum - 181-182
Centrum. 4. C. oscillationis, mek. Se Svängningspunk - 181-182
Centrum. 5. Geometriskt centrum, geom. Se Medelpunkt - 181-182
Centrum. 6. Optiskt centrum, fys. Se Optiska medelpunkten - 181-182
Centrumborr, mek. - 181-182
Centumviri - 181-182
Cent-un, Fr., "hundraett", namn på ett slags kortspel - 181-182
Centuria, Lat. (af centum, hundra). 1. Afdelning af det romerska folket - 181-182
Centuria. 2. En afdelning af den romerska legionen. Se Legion - 181-182
Centuriæ Magdeburgenses l. Magdeburg-centurierna - 181-182, 183-184
Centurion - 183-184
Centweight, engelsk vigt. Se Hundredweight - 183-184
Cephaelis - 183-184
Cephalaspis - 183-184
Cephalopoda, zool. Se Hufvudfotingar - 183-184
Cephalophora, zool. - 183-184
Cephaloptera, zool. Se Djefvulsrocka - 183-184
Cepheus (Grek. Kefevs). 1. Grek. och Rom. mytol. - 183-184
Cepheus. 2. Astron. - 183-184
Cephisus l. Cephissus, (Grek. Kefisos) - 183-184
Cepola, Bandfisk, zool. - 183-184
Cer, kem., ett metalliskt grundämne. Se Cerium - 183-184
Ceram (af infödingarna kallad Serang l. Sirang), den största ön bland de södra Moluckerna - 183-184
Cerambyx, zool. Se Timmerman - 183-184
Cerano, Il, det vanliga tillnamnet på målaren G. B. Crespi - 183-184
Cerasin - 183-184
Cerastes - 183-184
Cerasus - 183-184
Cerat (af Lat. cera, vax), "vaxsalvor", med., farmak. - 183-184
Ceratites, paleont. - 183-184
Ceratodus Ag., zool. - 183-184, 185-186
Ceratonia L., bot. - 185-186
Ceratophylleæ, bot. - 185-186, 187-188
Ceratopyge - 187-188
Ceratum, "vaxsalva", med. farmak. Se Cerat - 187-188
Cerberus (Grek. Kerberos), Lat., Grek. och Rom. mytol. - 187-188
Cercaria - 187-188
Cercis L., Judas-lind, bot. - 187-188
Cercolabes, zool. - 187-188
Cercopithecus, zool. Se Markatta - 187-188
Cerdagne, Sp. Cerdaña - 187-188
Cerealier (Lat. cerealia, af Ceres, åkerbrukets gudinna). 1. Rom. mytoll. Fester till Ceres' ära - 187-188
Cerealier. 2. Landtbr. Se Sädesväxter - 187-188
Cerebral (af Lat. cerebrum, hjerna) - 187-188
Cerebrin (af Lat. cerebrum, hjerna) - 187-188
Cerebrospinal-system, anat. - 187-188
Ceremoni (Lat. cærimonia l. ceremonia, Fr. cérémonie) - 187-188
Ceremoniallagen - 187-188
Ceremoni-bal. Se Bal - 187-188
Ceremoniel, Ceremonimästare och Ceremoniös. Se Ceremoni - 187-188
Ceres, Rom. mytol., sädens och åkerbrukets gudinna - 187-188, 189-190
Ceres, astron. - 189-190
Ceresole, Ceresuola l. Cerisoles - 189-190
Céret, i medeltiden Ceredisium - 189-190
Ceretaner - 189-190
Cereus - 189-190
Cerignola - 189-190
Cerigo - 189-190
Cerin. 1. Miner. - 189-190
Cerin. 2. Kem. - 189-190
Cerinthe L., Vaxblomma, bot. - 189-190
Cerinthus - 191-192
Cerisoles, by i den italienska prv. Cuneo (Piemont). Se Ceresole - 191-192
Cerit (af cerium), miner. - 191-192
Cerium l. Cer, kem. - 191-192
Cernay, T. Sennheim - 191-192