- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
467-468

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Collan, Karl - Collart, Claude - Collas-maner, kopparstickarek. Se Grafisk konst. - Collé - Collé, Charles - Collecta, Lat., liturg. Se Kollekt. - Collectanea - Collectivum (Kollektivum), Lat. (af colligere, samla), gramm., sammanfattningsnamn. Se Kollektiv - Collega, Collega scholae, Lat., och Collegial. Se Kollega och Kollegial. - College, Eng. - Collége, Fr.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

väl utförda poetiska öfversättningar under titeln
Dikter från främmande land (1864). Det vigtigaste
af hans literära arbeten är den med trohet
mot originalet och på samma gång med poetisk
smak utförda svenska öfversättningen af "Kalevala"
(1864–68), hvarigenom detta finska nationalepos i sin
utvidgade form (andra upplagan) blef tillgängligt för
hela Norden. En utförlig inledning, innefattande en
historia öfver den finska folkdiktningens samlande,
ökar värdet af denna öfversättning. Äfven på
ett annat sätt bidrog C. till att göra det finska
folkets sångskatter bekanta. I sin ungdom var han en
bland dem, hvilka samlade folkvisor och melodier,
och flere bland de nu mest kända och omtyckta
af dessa visor blefvo upptecknade af honom. Det
var utan tvifvel denna förtroliga bekantskap med
folkvisan, som bestämde riktningen äfven af den
stora musikaliska begåfning han egde. Denna fann
nämligen sitt förnämsta uttryck i de enkla, men
varma och innerliga melodier han komponerade till
sånger af Runeberg (Fåfäng önskan, fyra af Fänrik
Ståls sägner
m. fl.), Topelius (Vasamarsch m. fl.),
Ahlqvist (Savolaisen laulu, Savolaksarens sång)
m. fl. finska äfvensom åtskilliga tyska skalders
dikter. Dessa Sånger och visor (1847–65) hafva just
genom sin enkelhet och värme funnit vägen till hvarje
finskt hem, der sångkonsten odlas. – C. var gift
med Maria Pacius, dotter af kompositören Pacius och
i sitt hemland högt ansedd som sångerska, särskildt
på den enkla, innerliga. visans område. V.

Collart [-ar], Claude, krigare, f. i Champagne,
tjenade först hos hertigen af Guise och begaf
sig sedermera till Sverige, hvarest han kom i
ynnest hos Erik XIV. Af denne användes han i
såväl diplomatiska som militära värf. År 1562,
när Erik skulle fria till landtgrefvens af Hessen
dotter Kristina, blef C. jämte andra sänd såsom
underhandlare till detta land. Någon tid efter sin
hemkomst förvandlades han af konungen till krigare
och fick befallning att med en truppstyrka företaga
ett infall i Norge. Med en här af omkr. 4,000 man
intog han Jämtland (Febr. 1564), gick öfver fjällen
samt eröfrade Stenviksholms fästning, Trondhjems
stad och en ej obetydlig del af det nordanfjällska
Norge. Men genom osedlighet, vandalism och oklok
stränghet uppretade C. snart den förut svenskvänliga
befolkningen. Yttermera försvagade han sin ställning
genom att hemsända en del af sina trupper. Då
ett anfall företogs från Bergen, gick derför hela
eröfringen, utom Jämtland, snart förlorad. Den 22
Maj 1564 kapitulerade C. på Stenviksholm och fördes
derefter som fånge till Danmark. Dödsåret obekant.
F. W.

Collas-manér [kålla-], kopparstickarek. Se Grafisk
konst
.

Collé, Fr. (af coller, limma, af Grek. kollan),
biljardt., liggande "press" (tätt) utmed "vallen". –
Collé-stöt, biljardt., en stöt, hvarigenom en tätt
utmed "vallen" liggande båll flyttas ur sitt läge.

Collé, Charles, fransk skald, f. 1709, d. 1783,
var handsekreterare hos hertigen af Orléans och
skref för dennes teater åtskilliga smärre stycken,
som vunno bifall. Hans skådespel La partie de

chasse de Henri IV
(1774) uppfördes äfven utom
Frankrike. Af större betydenhet äro hans Chansons
(1807), som visserligen delvis äro lättfärdiga,
men hvilka på det trognaste afspegla tonen i det
dåvarande sällskapslifvet.

Collecta, Lat., liturg. Se Kollekt.

Collectanea (Kollektanea), Lat. (af colligere, samla),
utdrag, smärre stycken, notiser, anmärkningar,
sentenser o. d., hemtade ur olika författares
skrifter. Jfr Analekter.

Collectivum (Kollektivum), Lat. (af colligere,
samla), gramm., sammanfattningsnamn. Se Kollektiv.

Collega, Collega scholae, Lat., och Collegial. Se
Kollega och Kollegial.

College [kållidsch], Eng. (af Lat. collegium),
är i England namnet på de afdelningar, af
hvilka universiteten bestå. De hafva instiftats
på olika tider, somliga af regeringen, andra af
privatpersoner. Oxford har 20 och Cambridge 17
colleges. Äfven vid de skotska universiteten
finnas colleges, men derstädes äro dessa
inrättningar organiserade mera i likhet med de
tyska universiteten. – Af helt annat slag än de
nu nämnda äro de undervisningsanstalter, hvilka,
liksom de svenska elementarläroverken, förbereda till
universitetet och vanligen kallas "grammar-schools",
någon gång colleges (t. ex. Eton college). Dessutom
nyttjas benämningen college om åtskilliga högre
specialskolor i England, Skotland och Irland,
såsom "College of physicians" i London, "Royal
naval college" i Portsmouth m. fl. – Colleges i
Nord-Amerikas Förenta stater motsvara i allmänhet de
svenska elementarläroverkens högre klasser; endast
några få af dem kunna ställas i jämnbredd med de
europeiska universiteten. Jfr Collége.

Collége [-lesch], Fr. (af Lat. collegium, som under
medeltiden betydde bl. a. en anstalt, i hvilken
studerande lefde under uppsigt af sina lärare),
är i Frankrike och Belgien namn på offentliga
undervisningsanstalter, ungefär motsvarande de
svenska elementarläroverkens högre afdelningar. Genom
undervisningslagen af d. 15 Mars 1850 indelades de
franska "colléges" i lycées (statsgymnasier), colléges
communaux
(kommunalgymnasier) och établissements
particuliers
(privatgymnasier). Lärjungarna
äro antingen extranéer (hvilka endast begagna
undervisningen) eller alumner (hvilka derjämte
åtnjuta bostad och kost). Hvarje collége lyder under
en akademi och är stäldt under dennas undervisningsråd
("conseil académique"). I lycéerna handhafves den
närmaste tillsynen af en provisor, en censor (som
öfvervakar tukt och ordning bland lärjungarna) och
en ekonom. Lärarna kallas "professeurs titulaires",
i fall de erhållit graden af "agrégé" vid någon af de
"concours", som årligen hållas i Paris; i annat fall
kallas de "chargés de cours". I pensions-colléges
äro alltid tjugo lärjungar tillsammans anförtrodda
åt en studielärare. – En särskild och friare
ställning intager det af Frans I, 1531, stiftade
Collége de France l. Collége royal (Paris), som
närmast är en fakultet för studium af humaniora
och naturvetenskaperna. Der hållas offentliga
föreläsningar af omkr. tjugo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:14 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfac/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free