- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
643-644

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cronstedt - 1. Cronstedt, Jakob, grefve - 2. Cronstedt, Gabriel - 3. Cronstedt, Karl - 4. Cronstedt, Karl Johan - 5. Cronstedt, Axel Fredrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

direktören Mårten Gavelii nummer. Gavelius hade 1686
adlats och antagit namnet C. En gren af denna slägt
fick 1718, en annan 1719 friherrlig värdighet. Den
förra utgick 1834 på svärdssidan, den senare
blef 1731 greflig. En tredje gren, den då enda
återstående af den adliga ätten C., uppflyttades
1778 i riddareklassen (blef "kommendörsätt"). Denna
kommendörsätt, som i Sverige är utgången på manssidan,
immatrikulerades på finska riddarhuset 1818. En gren
af densamma upphöjdes 1870 i friherrligt stånd.

1. Cronstedt, Jakob, grefve, riksråd, son till
ofvannämnde Anders Olderman, föddes i Stockholm 1668.
Han gick först hofvägen, men inträdde sedermera
på den civila tjenstemannabanan och blef 1718
ordningsman i Upsala län, 1719 landshöfding i
Kronobergs län och 1727 medlem af riksrådet, der
han tillhörde mösspartiet. 1719 upphöjdes han i
friherrligt och 1731 i grefligt stånd. Död 1751. –
C. hade på sitt gods Fullerö samlat ett utmärkt
bibliotek (4,000 vol.), hvilket 1756 af ständerna
inköptes för kronprinsen Gustafs räkning och af
honom 1767 skänktes till Upsala universitet, samt
en betydande myntsamling, hvilken 1731 inköptes för
statens räkning.

2. Cronstedt, Gabriel, den förres broder,
fortifikationsofficer, f. 1670, ingick 1694 vid
fortifikationen, der han 1709 blef major, och
förordnades 1714 till lärare i fortifikation för Karl
XII:s systerson, hertig Karl Fredrik af Holstein.
1718 blef han öfverstelöjtnant. S. å. var han
fortifikationsbefälhafvare vid den kår, som från
Jämtland skulle infalla i Norge. För att underlätta
infallet anlade C. en sju mil lång väg af faskiner
öfver fjällen och slog på en natt en pontonbro öfver
den breda Byelfven, nära Trondhjem.
1719 blef han öfverste och gjorde s. å. försänkningar
vid Stocksund, nära Stockholm. 1741 utnämndes
han till generalmajor och direktör för
fortifikationen samt 1743 till öfverkommendant
i Stockholm. Död 1757.

3. Cronstedt, Karl, de båda föregåendes broder,
krigare, f. 1672, ingick 1699 vid artilleriet,
deltog i slaget vid Narva (1700) och följde
sedermera Karl XII:s segrande här, tills han blef
tillfångatagen vid Pultava (1709). 1710 blef han
utvexlad mot en rysk artillerikapten och anställd
såsom artilleribefälhafvare vid Stenbocks här i
Skåne, och såsom sådan deltog han i slaget vid
Helsingborg (s. å.). Efter denna strid gaf han
förslag till ändringar i materielen för att afhjelpa
åtskilliga brister i densamma. De föreslagna
ändringarna vidtogos, och i slaget vid Gadebusch
(1712) ådagalades deras ändamålsenlighet. C.,
som 1710 utnämnts till öfverstelöjtnant, blef 1713
öfverste och 1716 chef för allt artilleri i Sverige.
Såsom sådan verkade han för artilleriets vidare
utveckling och lyckades 1725 få ett af honom
föreslaget artillerisystem antaget, genom hvilket
en bestämd plan infördes i artillerimaterielens
anskaffning. Detta system, som utmärkte sig
genom enkelhet, likformighet, styrka och rörlighet,
återställde svenska artilleriets ära, och främmande
artillerier togo detsamma till förebild. C. blef
1720 general-löjtnant af infanteriet och 1740
president i Krigskollegium. 1718 erhöll han
friherrevärdighet. Död 1750. W. G. B.

4. Cronstedt, Karl Johan, son till Jakob C., grefve,
arkitekt och ämbetsman, f. i Stockholm 1709, blef vid
tjugo års ålder lärjunge hos Polhem, på Stjernsund,
der han studerade mekanik, och utnämndes 1733 till
hofintendent. 1735 begaf han sig på en utrikes
resa och besökte under tre år Tyskland, Frankrike
och Italien. Såsom bevis på hans vetgirighet
omtalas, att han i Paris genomgick en praktisk
kurs i stenhuggeri. Efter sin hemkomst (1738)
egnade han sig ifrigt åt byggnadskonstens studium
under Hårleman, hvilken han 1743 efterträdde
såsom öfverintendent. I denna befattning,
som han innehade till 1767, utvecklade han
en ganska omfattande verksamhet, ehuru han som
egentlig arkitekt endast var en fortsättare af den
Hårlemanska stilen och knappast visade någon större
sjelfständighet. Af de verk han utförde må nämnas
flyglarna vid Drottningholm, efter Hårlemans ritning,
med af C. vidtagna förändringar, återställandet
af Maria kyrka i Stockholm efter branden 1759,
Amiralitetskyrkan i Karlskrona (börjad 1760),
tyghuset vid artillerigården i Stockholm (färdigt
1763), Drottningholms teater (1764–65) och Olai
kyrka i Norrköping (invigd 1767). Dessutom
hade han mycket att göra med Kina lustslott
vid Drottningholm. – 1767 kallades C., hvilken
alltid hållit sig på afstånd från politiken, till
president i Kammarrevisionen och 1769 att intaga
samma ämbete i Kammarkollegium. 1739 invaldes
han i den s. å. stiftade Vetenskapsakademien.
Död i Stockholm 1779. – C. samlade ett vackert
bibliotek i konst, mekanik och naturvetenskap,
hvilket ännu förvaras på slägtens gamla
fideikommiss Fullerö, i Vestmanland. På trycket
utgaf han bl. a. Beskrifning på en ny inrättning
af kakelugnar till veds besparande
(1761).
-rn.

5. Cronstedt, Axel Fredrik, son till Gabriel C.,
bergmästare, den moderna mineralogiens och geognosiens
grundläggare, föddes på Ströpsta, i Turinge socken
af Nyköpings län, d. 23 Dec. 1722. I Upsala, der han
blef student 1738, studerade han till en början
företrädesvis matematik, i syfte att enligt faderns
önskan blifva militär; men genom Gottschalk Vallerii
föreläsningar i mineralogi fick han en oemotståndlig
lust för detta ämne, åt hvilket han sedermera odeladt
egnade sig. 1742 ingick han som auskultant i
Bergskollegium, der han 1746 blef e. o. notarie
och 1747 notarie. Sistnämnda år utnämndes han
till geschworner i Öster- och Vesterbergslagen och
blef slutligen, 1758, bergmästare i nämnda bergslag.
1753 kallades han till ledamot af Vetenskapsakademien.
Död d. 19 Aug. 1765. – C. var en synnerligen duglig
bergsman och skötte sina befattningar med ovanligt
nit och allvar. Sin största ryktbarhet vann han
dock som kemist och mineralog. Han var den förste,
som med framgång och på grund af verkliga experiment
sökte utreda den qvalitativa sammansättningen af
de stenarter, som då voro kända. Kemien riktade
han derigenom med upptäckten af metallen nickel,
närslägtad med kobolten, hvilken några år förut
(1735) af bergsrådet Georg Brandt betecknats såsom
en egen metall. Assessor H. Kalmeter hade vid Los grufvor i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:41:10 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfac/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free