- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
657-658

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Crozet-öarna - Crozophora - Cruciferae - Cruijshautem - Cruikshank, George - Crumwell, Thomas, engelsk statsman. Se Cromwell. - Crupa - Crusca - 1. Crusell, Bernhard Henrik - 2. Crusell, Gustaf Samuel - Crusenstolpe, svensk adelsslägt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

upptäcktes 1772 af de franske sjöfararna Marion och Crozet.

Crozophora Neck., bot., växtslägte af
nat. fam. Euphorbiaceae, kl. Monoecia L.,
ordn. Monadelphia. Dit hör C. tinctoria
Adr. Juss., en ettårig, gråluden ört, som växer
i södra Europa och norra Afrika, på stränderna
af Medelhafvet. Af den utpressade saften beredes
en blå färg, som förvaras på små linnelappar,
hvilka deraf genomdränkas. Dessa lappar kallas "blå
sminklappar", "besetter" eller "tournesol". Genom
syror förvandlas färgen till röd; på detta sätt
fås de "röda sminklapparna". Färgen nyttjas till
rödfärgning af holländsk ost, till beredning af ett
slags lackmus, till färgning af sockerbagerivaror
m. m. Ldt.

Cruciferae, bot., naturlig växtfamilj, sammanfallande
med Linnés 15:de klass, Tetradynamia. Dithörande
växter hafva fyrbladigt blomfoder och fyra
kronblad, så ställda, att de bilda ett kors
(deraf familjens namn); ståndarna, som anses
ursprungligen hafva varit fyra, äro genom de
tvännes fördubbling sex, af hvilka fyra äro
längre. Frukten, som kallas skida, är vanligen
tvårummig. Redan denna blomdelarnas anordning,
som är utmärkande för alla dithörande växter, gör
familjen till en bland de mest naturliga. Men något
som ej mindre karakteriserar den är det skarpa,
flyktiga, oljeartade ämne, som förekommer än
(och företrädesvis) i roten, t. ex. hos pepparrot,
rädisor, rättikor, än i bladen, t. ex. hos våra
kålsorter, slutligen ock i frukten, t. ex. hos senap
och krasse. Familjen är således af stor användbarhet
och upptager inom sig äfven prydnadsväxter, såsom
löfkojor och lackvioler. Mot norden tilltager den i
artantal i förhållande till den öfriga vegetationen,
P. M. L.

Cruijshautem [kröjsjåtem], fabriksort i belgiska
prov. Öst-Flandern. Omkr. 7,000 innev. Stora
lärftsfabriker och blekerier.

Cruikshank [kruksjank], George, engelsk
karrikaturtecknare, raderare och målare, f. 1792,
d. 1878, började sin bana med att teckna politiska
karrikaturer, i hvilka han, höjd öfver allt
partisinne, uteslöt det smutsiga och skandalösa,
som ännu vidlådde en Gillrays teckningar. Äfven
genrekarrikaturen, till hvilken han sedermera
med förkärlek vände sig (t. ex. i sina skisser
ur folklifvet i London), höll han fri från
anstötligheter. C. var efter Hogarth Englands
störste mästare i grotesk och satirisk konst,
och hans sedeskildringar öfverträffa de hogarthska
genom godhjertad medkänsla. Hans produktivitet var
betydlig, äfven på illustrationens område. Bland
de många belletristiska verk, som illustrerades
af hans ritstift, må nämnas arbeten af W. Scott,
C. Dickens och O. Goldsmith. En Cruikshankiana,
collection of his most celebrated works
utkom
1875. – Jämväl C:s fader, Isaac C., och hans broder
Robert C. (miniaturmålare, f. 1790, d. 1856) voro
karrikaturtecknare, fastän mindre betydande.

Crumwell [krömoäl], Thomas, engelsk statsman. Se
Cromwell.

Crupa, fästning i turkiska ejaletet Bosnien, vid
floden Unna. Det är bekant genom

turkarnas nederlag derstädes 1524. År 1565 eröfrades
det af turkarna.

Crusca. Accademia de a C., vetenskapligt
samfund i Florens. Se Akademi (bd I, sp. 310).

1. Crusell, Bernhard Henrik, musiker,föddes d. 15
Okt. 1775 i Nystad i Finland, lärde sig som gosse
på egen hand spela klarinett och blef genom major
O. Wallenstjernas beskydd 1788 anställd som
volontär vid Enkedrottningens finska regemente,
hvilket han efter ryska krigets slut (1790) åtföljde
till Stockholm, der han 1793 af Vogler antogs
till klarinettist i hofkapellet. 1798 fick han
tillfälle att i Berlin studera klarinettspelet för
Franz Tausch och 1803 i Paris komposition för
Bertou och Gossec. 1818 blef han musikdirektör vid
båda lifgrenadierregementena. Död d. 28 Juli 1838. –
Sin musikaliska betydelse har C. främst såsom
klarinettvirtuos, i hvilken egenskap han fullt kunde
mäta sig med sin samtids störste mästare i denna
konst, och hans kompositioner för klarinetten höra
ännu i dag till hvarje klarinettists repertoar.
Mera populär blef han emellertid genom sina
sånger. Operetten Lilla slafvinnan (1824) anslog
genom sina enkla och täcka melodier, och för samma
förtjenster prisades äfven hans öfriga sånger, af
hvilka de flesta äro satta till ord af Tegnér
(Solsången, Flyttfoglarna, Fogellek m. fl.).
Ännu sjungas ej sällan hans fosterländska
mansqvartetter (Hell dig, du höga nord, Länge var
Nordens herlige stamme
) äfvensom hans stycken ur
Fritjofs saga, hvilka senare likväl icke stå
i jämnhöjd med dikten. Någon specielt nordisk
nationalfärg eger C:s musik ej; den har snarare
en mera allmänt klassisk karakter. C. öfversatte
äfven en mängd operalibretter till svenskan.
A. L.

2. Crusell, Gustaf Samuel, den förres kusins son,
finsk läkare, f. i Tammela d. 30 Juni 1810, blef
student 1829, filos. magister 1836, med. licentiat
1838, provincialläkare i Kajana 1839, med. doktor 1840
och ordinarie provincialläkare i Kexholm 1842. Han
var den förste, som använde den då för tiden af
läkarna redan glömda galvanismen såsom läkemedel.
De kemiska egenskaperna i denna kraft hade nämligen
dittills blifvit förbisedda. Med understöd af
universitetets dåv. kansler reste han 1840 till
Petersburg, der han 1841 utgaf afhandlingen Ueber
den galvanismus als chemisches heilmittel gegen
örtliche krankheiten,
hvartill sedermera kommo
tillägg under titeln Erster zusatz zu der schrift
über den galvanismus
etc. (1842) samt Zweiter
zusatz
etc. (1843) och Dritter zusatz etc. (1844).
Efter att hafva öfvergifvit ett af honom i Moskva
inrättadt s. k. elektrolytiskt institut fortsatte
han sina forskningar i Petersburg och uppfann
dervid de första metoderna inom galvanokaustiken.
Af den finska högskolan kallades han 1857 till docent
i medicinsk fysik, sedan han för denna plats
försvarat en afhandling Om det pyrokaustiska
hjulet.
C. var en ihärdig man, men han egde ej
sinne för det praktiska lifvet. Denne oförtjent
förgätne forskare dog såsom sinnessjuk 1858.
A. R.

Crusenstolpe, svensk adelsslägt, härstammande från
Magnus Chorinus, som på 1600-talet var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:41:10 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfac/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free