Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Deák, Frans, ungersk statsman - Deal - De Amicis, Edmondo, italiensk författare - Deane, Silas, amerikansk diplomat - Dean forest - Deauville - Deballera - Debankera - Debardera - Debarkera - De Bary, Heinrich Anton, tysk botanist. Se Bary. - Debatt - Débauche - De Besche, adlig slägt af nederländskt ursprung.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han förklarade, att han icke ville mottaga någon
offentlig befattning, förrän 1848 års lagar åter
kommit till kraft. Österrikes olyckor uti Italien
1859 förmådde regeringen i Wien att ändra politik i
förhållande till Ungern. 1801 sammankallades åter
riksdagen, på hvilken D. representerade Pest. Det
moderata partiet, hvilket samlade sig omkring honom,
ställde sig på grundvalen af 1848 års lagar och
kräfde oeftergifligt en ungersk ministèr. Förbittrad
öfver denna oväntade hållning, upplöste regeringen
hastigt riksdagen. Denna sammankallades emellertid
åter 1865. Efter Österrikes olyckor 1866 ville det
radikala partiet begagna sig af monarkiens allmänna
upplösningstillstånd för att tvinga regeringen i Wien
till förödmjukande eftergifter. Men D. motsatte sig
denna politik och vann riksdagen för den åsigten att
de båda rikshälfterna skulle blifva likställiga
och Ungern erhålla en särskild ministèr. Det
nya förhållandet mellan den österrikisk-ungerska
monarkiens båda delar oktrojerades högtidligt genom
kejsarens kröning i Budapest (1867). Ända till
1875 var D:s parti det mäktigaste i riksdagen,
fastän dess chef, till följd af sjukdom, endast
vid enstaka, ytterst vigtiga tillfällen deltog i
förhandlingarna. D. afled d. 29 Jan. 1876. Ehuru
ett parti med mera liberala åsigter än D:s innehade
makten vid denna tid, ansågs detta dödsfall som
en olycka för hela landet. – Ungern har ännu icke
frambragt någon annan statsman med så hög begåfning
som D. Hans stora hängifvenhet för sitt land och
hans oegennytta förvärfvade honom alla partiers
aktning. Med ovanligt djup statsmannavisdom
främjade han de stora principer, för hvilka han
verkade, genom att städse visa sig redobogen till
kompromiss i frågor af underordnad vigt. Som talare
utmärkte han sig genom en logisk anordning af
tankarna, genom klar framställning, genom politisk
sakkännedom och genom en betydlig fond af humor.
B. F. O.
Deal [dil], stad och badort i sydengelska grefskapet
Kent, vid Nordsjön. Omkr. 8,000 innev. Liflig handel
med skeppsförnödenheter. Ypperlig hamn, som kan
rymma öfver 200 fartyg. Utanför densamma ligga farliga
sandbankar (Goodwin sands).
De Amicis [-tjis], Edmondo, italiensk författare,
f. 1846, blef officer 1866 och deltog s. å. i slaget
vid Custozza. Under titeln Bozzetti militari utgaf
han 1867 en samling skildringar ur soldatlifvet,
hvilka snart blefvo en allmänt omtyckt folkläsning
uti Italien, och 1872 skref han dikten Roma libera
till minne af Roms intagande, i hvilket han sjelf
deltog. Kort derefter lemnade han armén och begaf sig
på resor. Sedermera har han utgifvit reseskildringarna
La Spagna (1873), Ricordi di London (1874), L’Olanda
(1874) och Foglie sparse (1874) m. m. D. utmärker
sig för fantasirikedom, skarp iakttagelseförmåga
och måttfullhet.
Deane [din], Silas, amerikansk diplomat, f. 1737, var
medlem af 1774 års kongress och blef 1776 ambassadör
i Frankrike. Som sådan undertecknade han, jämte
Franklin och Lee, d. 6 Febr. 1778 i Paris fördraget
mellan Förenta
staterna och Frankrike. Genom honom var det ock som
Lafayettes hjelp vans åt den nya republiken. Hans
föregående verksamhet i Europa hade emellertid
väckt ogillande i Förenta staterna, och han
återkallades 1778 samt ålades att redogöra för
de penningtransaktioner han för sitt lands räkning
inledt med franska regeringen. 1780 återvände han
till Frankrike för att anskaffa officiella bevis för
sin redbarhet i nämnda transaktioner, men stötte sig
med franska kabinettet och blef till följd deraf ur
stånd att rättfärdiga sig. Sedermera drog han sig
tillbaka, först till Holland och sedan till England,
der han 1789 dog bortglömd. Franklin intygar,
att beskyllningarna mot D. för oredlighet voro
ogrundade. 1842 lät kongressen hans minne vederfaras
rättvisa och till hans arfvingar utbetala en stor
summa penningar.
Dean forest [din fårrest], skogstrakt
i engelska grefskapet Gloucester, mellan
Severn och Wye. Omkr. 12,000 innev. Kol- och
jerngrufvor. Största delen af skogen tillhör kronan.
Deauville [dåvil], badort i franska
depart. Calvados (Normandie), omedelbart invid staden
Trouville. Platsen var för några år sedan en fiskareby
och är nu en modern hotellstad.
Deballera (Fr. déballer, af balle, varubal), uppacka
varor. – Déballage [-lasch], Fr., uppackning af
varor. Jfr Emballera.
Debankera [Fr. débanquer], spelt., spränga en bank
(vid hasardspel).
Debardera (Fr. débarder, af barder, lasta på bår, af
bard, bår), urlasta, lossa, föra i land. – Débardage
[-asch], Fr., lossning, urlastning. – Debardör
(Fr. débardeur), person, som ombesörjer varors
urlastning (från fartyg o. d.). I Paris betecknas
med "débardeurs" eller "déchireurs des bateaux"
äfven personer, hvilka sönderhugga urlastade och
obrukbara fartyg. Den lätta drägt, i hvilken dessa
personer äro klädda, har gifvit anledning till en
särskild betydelse af debardör: ett slags lätt, yppig
maskeraddrägt för fruntimmer. Denna drägt består af
ett par vida benkläder (vanligen af sammet) och en
mycket sid spetsskjorta. Till densamma hör dessutom
linperuk och ett skärp med hängande ändar.
Debarkera (Fr. débarquer), urlasta, urskeppa,
landsätta trupper. – Debarkering, urlastning,
landsättning. Jfr Bark.
De Bary [dö bari], Heinrich Anton, tysk botanist. Se
Bary.
Debatt (Fr. débat), ordnadt meningsutbyte i en
riksförsamling, i tidningar o. s. v. Jfr Diskussion. –
Debattera (Fr. débattre), afhandla, öfverlägga om,
diskutera, dryfta.
Débauche [-båsch], Fr., utsväfning, liderlighet. –
Debauchera (Fr. débaucher, egentl. locka en
handtverkslärling ur verkstaden, bauche), locka
till liderlighet, förföra; lefva liderligt och
utsväfvande. – Débaucheur [-båsjör], en som lockar
andra till liderlighet, förförare; en, som lefver
liderligt och utsväfvande.
De Besche [dö bäsch, eller rättare: de beske], adlig
slägt af nederländskt ursprung. I början af 1600-talet
flyktade Gillius D., arkitekt och rik köpman, för
religionsförföljelses skull från Nederländerna till
Sverige, dit hans söner –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
