Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant / 1043-1044 (1880) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Delningsmaskin, fys. - Délogement - Delogera - De Lolme, Jean Louis, schweizisk författare - Delonia, stad i turkiska ejaletet Janina. Se Delvino. - Delord, Taxile, fransk skriftställare - Delorme, Philibert, fransk arkitekt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

afbildad i närstående figur. Mässingsskifvan L glider
i en ram, nlo, när den sättes i rörelse medelst en
skruf, som kringvrides med handtaget K. På skifvan L
är fast en ram, r, hvilken är rörlig omkring tvänne
tappar, v, så att andra änden, p, af densamma
kan höjas och sänkas. Der sitter ritstiftet, f,
af stål eller diamant. Den lineal eller skifva,
som skall graderas, fastskrufvas vid underlaget med
skrufvarna u u. Trumman M är på kanten indelad
i grader, och med tillhjelp af nonien G kan man
med noggranhet bestämma små vridningsvinklar,
som följaktligen motsvaras af små flyttningar hos
ritstiftet. Skall man t. ex. dela en viss längd i
100 delar, så inställes stiftet först på den ena,
sedan på den andra änden af det stycke, som



skall delas, och man räknar de hela hvarfven,
som skrufven blifvit vriden, samt afläser de
öfverskjutande hvarfdelarna medelst nonien G. Det
sålunda erhållna talet divideras med 100, och qvoten
angifver huru många delar af ett hvarf, som svarar
mot hvarje gradstreck. Utgår man nu från den ena
ändpunkten och – under det stiftet hålles upplyft –
vrider vefven, tills nonien angifver nämnda gradtal,
samt derefter nedfäller stiftet och verkställer
ritsningen, genom att draga på snöret (se fig.),
så ligger det sålunda dragna strecket på 1/100 af
afståndet mellan de båda ändpunkterna. Fortsätter
man derpå att vrida vefven i samma riktning och, för
hvarje gång nonien utvisar, att skifvan vridit sig
det beräknade gradtalet, inritar ett streck på

linealen, ända tills stiftet uppnått linealens andra
ändpunkt, så har man delat afståndet mellan
ändpunkterna i 100 lika stora delar. Vid noggrannare
delningar appliceras ett mikroskop på linealen L,
med hvilket man kan skarpt inställa ritstiftet
på skalans båda ändpunkter. Om man borttager
ritstiftet och ersätter det med ett mikroskop,
kan delningsmaskinen med stor fördel användas
till uppmätning af mycket små afstånd. Emellertid
beror apparatens brukbarhet till fina mätningar
i väsentlig mån på skrufvens beskaffenhet.
R. R.

Délogement [delåsjömang], Fr., flyttning, uppbrott;
undanträngande. Jfr Delogera.

Delegera [-sjera; Fr. déloger, af loge, liten
kammare], afflytta, bryta upp; undantränga, fördrifva;
krigsv., medelst handgevärseld och flankrörelser,
utan direkt angrepp med blanka vapen, fördrifva
fientliga truppafdelningar ur en skyddande ställning
(en skog, en by e. d.). Jfr Delogement.

De Lolme [dölålm], Jean Louis, schweizisk författare,
föddes 1740 och var någon tid advokat i Genève,
men måste lemna denna stad, derför att en af honom
författad broschyr, Examen de trois parts de droit,
ansågs förgriplig mot stadens myndigheter. Han slog
sig då ned i England, der han en tid som journalist
hade ett torftigt uppehälle, och återvände 1775 till
Schweiz genom ett välgörenhetssällskaps hjelp. Död
1806. – Under vistelsen i England studerade D. med
mycken noggranhet den engelska författningen, hvars
hängifne beundrare han blef och hvars förträfflighet
han påvisade i den berömda boken La constitution de
l’Angleterre (1771; flere gånger upplagd och öfversatt
på flere språk, på svenska 1809 under titeln "Englands
constitution eller engelska regeringsförfattningen,
jämförd med den republikanska styrelsen och de andre
europeiska monarkier") samt i A parallel bettween
the english government and the former government
of Sweden (1772). Han skref dessutom A history of
the flagellants (1782) och An essay on the union of
Scotland and England (1787).

Delonia, stad i turkiska ejaletet Janina. Se Delvino.

Delord [dölår], Taxile, fransk skriftställare, f. 1815
i Avignon, d. 1877, bosatte sig 1837 i Paris, der han
deltog i flere tidskrifter och bl. a. 1842–58 var
hufvudredaktör för "Charivari". Sedan dess deltog
han hufvudsakligen i redaktionen af "Siècle". 1871
invaldes han i nationalförsamlingen och tog
der sin plats i yttersta venstern. D. författade
bl. a. Physiologie de la parisienne (1851), Matinées
littéraires (1860) och Historie du second empire
(1869–74), hvilket sistnämnda arbete framkallade
lifligt bifall hos oppositionen och utgifvits i
flere upplagor.

Delorme l. de L’Orme [dölårm], Philibert, fransk
arkitekt, f. i början af 1500-talet, d. 1577 (1578?),
fick sin konstnärliga uppfostran uti Italien och blef
en af de förste franske arkitekter, som i sitt hemland
medverkade till gotikens fall och renaissance-stilens
införande. Han byggde bl. a. de numera förstörda
slotten Anet och Meudon samt uppgjorde (1564) för
Katarinas af Medici räkning planerna till Tuilerierna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>