Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Demotika, stad i turkiska ejaletet Adrianopel - Demotisk skrift, bibliogr., folklig skrift, i motsats till hieratisk. Se Hieroglyfer - Demter, stad i Nederländerna. Se Deventer - Demulcentia, Lat. läkek., stillande, lindrande medel - Denain, stad i franska depart. Nord (Flandern) - Denar l. Denarius, fornromerskt silfvermynt - Denationalisera, beröfva ett folk dess egenskap af att vara en nation - Denaturalisera, beröfva någon hans medborgerliga rättigheter - Denaturalisation, medborgarerättens förlust. Jfr Naturalisera - Denatus, Med. Lat., död, afliden - Denbigh. 1. Grefskap i nordöstra Wales - Denbigh. 2. Stad i nämnda grefskap - Denck, Johann - Dender, flod i Belgien. Se Dendre - Dendera, by i öfre Egypten - Dendermonde (Fr. Termonde), stad i belgiska prov. Öst-Flandern - Dendre l. Dender, flod i Belgien - Dendriter, ett slags eremiter under medeltiden - Dendriter, geol., trädformigt förgrenade, mosslika teckningar eller tunna, rosliknande hinnor, hvilka stundom förekomma på väggarna af fina sprickor och förklyftningar af sandsten, kalksten m. fl. bergarter - Dendroliter, paleont., är kollektivnamn på förstenadt trä i allmänhet - Dendrologi, bot., läran om träden - Dendrometer, trädmätare - Deneb, astron., stjerna af andra storleken i stjernbilden Svanen - Denegation, vägran, förnekande - Denfert-Rochereau, Pierre Marie Philippe Aristide
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
d. 9 Apr. 1713 och från d. 3 Nov. 1713 till sin afresa
från Turkiet, den 20 Sept. 1714.
Demotisk skrift (af Grek. demos, folk), bibliogr.,
folklig skrift, i motsats till hieratisk. Se
Hieroglyfer.
Demter, stad i Nederländerna. Se Deventer.
Demulcentia, Lat. (af demulcere, mildra), läkek.,
stillande, lindrande medel.
Denain [dönäng], stad i franska depart. Nord
(Flandern), vid Scheldekanalen. 12,330
innev. (1872). 1851 uppgick innevånareantalet
endast till 1,714. D., som ligger midt i ett rikt
koldistrikt, har stora jernbruk. – Den 24 Juli 1712
vunno fransmännen under marskalk Villars der en seger
öfver de allierade under prins Eugène.
Denar l. Denarius, fornromerskt silfvermynt,
som började präglas 269 f. Kr. Det undergick många
förändringar till vigt och legering. Under Neros tid
hade det ett värde af 74 öre. Jfr Denier.
Denationalisera, (af Lat. de, från, och natio, folk),
beröfva ett folk dess egenskap af att vara en nation,
d. v. s. beröfva detsamma dess nationalkarakter och
dess andliga sjelfständighet.
Denaturalisera, (af Lat. de från, och natura, natur),
beröfva någon hans medborgerliga rättigheter. –
Denaturalisation, medborgarerättens förlust. Jfr
Naturalisera.
Denatus, Med. Lat. (af denasci, dö), död, afliden. –
På grafmonument, minnespenningar o. s. v. förekommer
detta ord ofta förkortadt till den. eller d. Jfr
Defunctus.
Denbigh [-bi]. 1. Grefskap i nordöstra Wales,
vid Irländska sjön. Areal 1,586 qv.-kilom. (28,8
qv.-mil). 105,102 innev. (1871). Landet är bergigt
och väl vattnadt (genom floderna Clwyd, Dee och
Conway) samt rikt på naturskönheter. Marken är
fruktbar; omkr. 1/3 är åker och 1/3 äng. Bergsbruket
lemnar stenkol, jern, bly och silfver. Industri och
handel äro obetydliga. – 2. Stad i nämnda grefskap,
i Clywd-dalen. Omkr. 5,000 innev. Handsk- och
skodonstillverkning.
Denck, Johann, en af reformationstidens
antitrinitarier och en förelöpare till unitarismen,
f. i öfre Pfalz, var någon tid rektor i Nürnberg, men
verkade sedan, jämte sin själsfrände Johann Hetzer,
som kringresande predikant och skriftställare,
dels i S:t Gallen och Basel, dels i Elsass och
Strassburg. D:s gnostisk-panteistiska lärosystem
finnes utveckladt i hans skrift Ordnung Gottes
und der creaturen wort. D. afled i Basel 1528.
J. H. B.
Dender, flod i Belgien. Se Dendre.
Dendera, by i öfre Egypten, en dagsresa norr om
Thebe, på Nilens venstra strand. I dess närhet finnas
ruiner efter den gamla staden Tentyris.
Dendermonde (Fr. Termonde), stad i belgiska
prov. Öst-Flandern, vid Dendres inflöde i
Schelde. 8,250 innev. (1877). Till följd af
lättheten att sätta den omgifvande trakten under
vatten tvangs Ludvig XIV år 1667 att upphäfva
stadens belägring. D. är befäst och ingår i första
försvarslinien utanför Antwerpen. A. G.
Dendre [dansdör] l. Dender, flod i Belgien. Den
rinner upp i Hainaut (Hennegau), nära franska gränsen,
flyter i nordlig riktning genom
nyssnämnda landskap och en del af Öst-Flandern samt
förenar sig med Schelde. Längd 80 kilom. (10,8
mil). Enligt hvad geologiska undersökningar gifva vid
handen, lär D. fordom hafva haft ett annat utlopp
till hafvet och dess förening med Schelde vara ett
verk af menniskohand. A. G.
Dendriter (af Grek. dendron, träd), ett slags eremiter
under medeltiden. De tillbragte sitt lif i höga träd
eller i burar, som voro byggda på höga ställningar.
Dendriter (af Grek. dendron, träd), geol., trädformigt
förgrenade, mosslika teckningar eller tunna,
rosliknande hinnor, hvilka stundom förekomma på
väggarna af fina sprickor och förklyftningar i
sandsten, kalksten m. fl. bergarter samt emellan
skiffringsytor i lerskiffer o. s. v. Den med
förhållandet obekante kan möjligtvis betrakta
dendriterna som fossila växter; men i sjelfva verket
äro de af kemiskt ursprung och af lika så oorganisk
natur som de dendritiska isfigurer, hvilka ibland om
vintern bilda sig på fönsterrutor. Dendriterna utgöras
dels af mineralier, t. ex. svafvelkis (metallglans
och gul färg), jernoxidhydrat och manganoxidhydrat
(brun och svart färg), dels af lösliga salter,
t. ex. gips. De hafva bildats derigenom att i
bergartens hårfina sprickor inträngt lösningar af
jern-, mangan- eller andra salter, ur hvilka sedermera
olösliga mineralföreningar urskilts, antingen genom
lösningsmedlets afdunstning eller på grund af en
sönderdelande inverkan af vissa beståndsdelar i
stenen. En föreställning om de vexlande formerna
hos dendritiska bildningar kan man få genom att
sammanpressa tvänne glasskifvor, mellan hvilka
man placerat en droppe af någon färgad vätska.
E. E.
Dendroliter (af Grek. dendron, träd, och lithos,
sten), paleont., är kollektivnamn på förstenadt
trä i allmänhet, men användes hufvudsakligen om
kiselvandlade ormbunksstammar samt om stjelkar från
stenkols- och de permiska bildningarna. Slipade
och polerade, blifva sådana stamdelar ofta ganska
vackra, och några af dem, hvilka i tvärsnitt visa
ett småfläckigt utseende, hafva en viss likhet med en
stares fläckiga bröst, hvarför de i Tyskland blifvit
kallade "staarsteine". Fläckarna äro de genomskurna
luftrötterna, hvilka, liksom hos flere nu lefvande
trädartade ormbunkar, utvecklats från stammens nedre
del. A. G. N.
Dendrologi (af Grek. dendron, träd, och logos, lära),
bot., läran om träden. Den angifves stundom såsom en
särskild gren af botaniken.
Dendrometer (af Grek. dendron, träd, och metron,
mått), trädmätare; ett instrument till mätning af
träds kubikinnehåll.
Deneb ([alpha] Cygni), astron., stjerna af andra storleken
i stjernbilden Svanen.
Denegation (Lat. denegatio), vägran, förnekande.
Denfert-Rochereau [dangfär-råschörå], Pierre
Marie Philippe Aristide, fransk militär, född
d. 11 Jan. 1823, tjenade på Krim och fick 1870
befälet öfver det befästa Belfort samt utnämndes
till öfverste. Innan tyskarna cernerade nämnda
fästning, hann D. proviantera staden för en
längre tid och i högst betydlig grad stärka dess
försvarsförmåga. Derefter värjde han sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
