Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant / 1107-1108 (1880) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Destillation l. Destillering, kem. - Destillera, kem., förvandla flyktiga ämnen till ångor samt, genom ångornas afkylning, å nyo till vätskor - Destilleradt vatten, kem. - Destilleringsapparat, en apparat, som används vid destillering - Destinera, bestämma, tillämna, anordna - Destination, bestämmelse, ändamål, slutpunkt - Destinations-ort, bestämmelseort - Destouches, Philippe Néricault - Destouches, egentl. Detouch, Paule Emile - Destra l. Destra mano, Ital., musikt., med högra handen - D'Estrées, fransk slägt. Se Estrées - Destruera, förstöra, nedrifva, omstörta - Destruktion, nedrifvande, förstörelse, undergång - Destruktiv, förstörande, nedrifvande - Destruktör, förstörare, ödeläggare. Jfr Konstruera - Desultorsik, som ej håller sig till saken - Desunerade greker (Disunerade greker) l. Icke-unerade greker, teol. - Des Vergers, Marie Joseph Adolphe Noël - Détachement, Fr., och Detachera. Se Detaschement - Detaille, Edouard Jean Baptiste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Destillation l. Destillering (Lat. destillatio,
af stilla, droppe), kem., en operation, hvarigenom
man förvandlar flyktiga ämnen till ångor samt,
genom ångornas afkylning, å nyo till vätskor. Jfr
Destillera.

Destillera (af Lat. destillare, droppvis falla ned,
af stilla, droppe), kem., förvandla flyktiga ämnen
till ångor samt, genom ångornas afkylning, å nyo
till vätskor. Sannolikt var konsten att destillera
bekant redan bland forntidens araber. Numera begagnas
den mycket ofta vid kemiska arbeten för att skilja
flyktiga ämnen från icke flyktiga eller från mer eller
mindre flyktiga. Ofta finnas de destillerade ämnena
färdigbildade i det ämne, som destilleras; men stundom
bildas nya kroppar under sjelfva destilleringen,
t. ex. salpetersyra vid destillering af salpeter
och svafvelsyra, tjära m. m. vid destillering af
trä eller stenkol, benolja vid destillering af ben,
svafvelsyra vid destillering af vitriol. Då fasta
ämnen, såsom i de senaste exemplen, underkastas
en destruktiv destillering, hvarvid nya ämnen
bildas, kallas detta "torr destillering". Den
öfverdestillerade vätskan kallas destillat, och
återstoden, som ej destillerat, benämnes residuum
eller retortåterstod, i den äldre kemien" "flegma".
P. T. C.

Destilleradt vatten (jfr Destillera), kem., vatten,
som genom destillering befriats från föroreningar
(salter m. m.). P. T. C.

Destilleringsapparat, en apparat, som användes vid
destillering. De på laboratorierna mest förekommande
apparaterna af detta slag kallas retorter. En retort
utgöres af en glasblåsa, upptill utdragen till
en lång hals, som man böjt i vinkel mot blåsans
längdaxel. Vid



halsens början är oftast vidfogad en öppning,
tubulus, genom hvilken retorten kan fyllas
eller i hvilken en termometer kan fästas. Under
destilleringen instickes retorthalsen i en
glaskolf, ett s. k. för-lag, som tjenar till
destillatets uppsamlande och under operationen
hålles afkyld med snö eller kallt vatten. Man
begagnar ock vanliga glaskolfvar, hvilkas mynning
förses med glasrör för ångornas bortledande till
afkylningsrör, som omgifvas af kallt vatten. För
destillering vid högre temperaturer nyttjas retorter
af jern, koppar, eldfast lera eller porslin. –
I industrien begagnas destilleringsapparater af
mycket olikartad konstruktion. Se Bränvinsbränning.
P. T. C.

Destinera (Lat. destinare), bestämma, tillämna,
anordna. – Destination, bestämmelse, ändamål,
slutpunkt. – Destinations-ort, bestämmelseort.

Destouches [dätousch], Philippe Néricault, fransk
lustspelsdiktare, f. 1680, d. 1754, var 1717–23
sändebud i England och sysselsatte sig derefter
med landtbruk och filosofi samt skref en mängd
teaterstycken. De förnämsta bland de sistnämnda
äro L’ingrat (1712; "Den otacksamme eller för sin
falskhet bedragne cavailleren", 1775), L’irrésolu,
(1713; "Den villrådige Stockholms cavallieren", 1778),
L’obstacle imprévu, ou l’obstacle sans obstacle (1718;
"Hinder utan hinder", 1776), Le philosophe marié
(1727), Le glorieux (1732; "Den högfärdige", på vers,
1818) och La fausse Agnès, ou le poete campagnard
(uppförd 1759; "Det oskyldiga bedrägeriet", öfvers. af
D. G. Björn 1787; "Landtpoeten, eller det oskyldiga
bedrägeriet", öfvers. af L. Hjortsberg 1834).

Destouches, egentl. Detouche [dä- o. dötousch], Paul
Emile, fransk målare, f. 1794, d. 1874, egnade sig
först åt historiemåleriet, under ledning af David,
Guérin och Gros, men vann sedermera sina lagrar på
den rent borgerliga genrebildens område. Den fallna
dotterns återkomst till föräldrahuset (1827) och
Kärleken som läkare m. fl. af hans arbeten fingo en
vidsträckt spridning genom gravyrer.

Destra l. Destra mano, Ital. (Lat. dextra manu),
musikt., med högra handen.

D’Estrées [-stre], fransk slägt. Se Estrées.

Destruera (Lat. destruere), förstöra, nedrifva,
omstörta. – Destruktion, nedrifvande, förstörelse,
undergång. – Destruktiv, förstörande, nedrifvande. –
Destruktör, förstörare, ödeläggare. Jfr Konstruera.

Desultorisk (af Lat. desultare, hoppa ned), som
ej håller sig till saken, afvikande än hit än dit,
ställvis uppträdande; vankelmodig, ostadig, flyktig.

Desunerade greker (Disunerade greker) l. Icke-unerade
greker, teol., de grekisk-katolske kristne l. den
ortodoxa grekiska kyrkans medlemmar, hvilka icke,
i likhet med de s. k. unerade grekerna, anslutit sig
till den romersk-katolska lärouppfattningen i fråga
om den heliga andes utgående äfven af sonen och ej
häller erkänna påfvens andliga öfverhöghet. J. H. B.

Des Vergers [dä värsjär], Marie, Joseph Adolphe
Noël, fransk orientalist, f. 1805, genomreste 1842
Neapel och Sicilien för att anställa forskningar
rörande normandernas bosättning i dessa trakter,
företog sedan resor i Grekland och orienten och
egnade slutligen tio år af sitt lif åt studier af
etruskiska fornlemningar. Död 1867. – D. utgaf
de af fransk öfversättning och noter beledsagade
upplagorna af Abu-l-fidas "Vie de Mohammed" (1837) och
Ibn-Kal-duns "L’histoire de l’Afrique sous la dynastie
des aglabites" (1841) samt författade Histoire de
l’Arabie (1847), l’Etrurie et les étrusques (1862),
hans förnämsta arbete, äfvensom en mängd vigtiga
artiklar i "Nouvelle biographie générale".

Détachement [detasjömang], Fr., och Detachera. Se
Detaschement.

Detaille [dötaj], Edouard Jean Baptiste, fransk
bataljmålare, f. 1848, blef 1865 lärjunge hos
Meissonier och deltog 1870–71 i det fransk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>