- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen /
37-38

(1881) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dürer, Albrecht, den tyska renaissancens störste konstnär - Düring - Düringsfeld, Ida von, tysk författarinna - Dürkheim, stad i bajerska regeringsområdet Pfalz - Dürnberg - Dürnkrut - Dürrenberg, saltberg i österrikiska hertigdömet Salzburg. Se Dürnberg. - Dürrheim - Düssel - Düsseldorf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han med själ och hjerta var tillgifven. Det
djupa gemyt, den kraftiga djerfhet, den tankens
ojäfviga klarhet, som talar från hans träsnitt,
är densamma, som i ord utstrålar från Luthers
predikningar. Visserligen hemtade D. en stor
del af föremålen för sin konsts alster från
den herskande kyrkans bildområde, men äfven hans
madonnaframställningar äro af den art, att de i hans
"Marias lefnad" menskligt förklara och skildra hvad
katolicismen betraktar som symboler. Ej mindre
egendomliga äro hans stora och lilla "passion" samt
"kopparstickspassionen". Man skulle t. o. m. kunna
förebrå D., att modellerna för hans heliga gestalter
ofta nog äro hemtade från en lägre lifssfer, än den
religiösa traditionen gerna tillåter; men genom att
låna timmermansverkstaden samt timmermannens och hans
hustrus typ från sin närmaste nürnbergska omgifning
mäktade han draga de heliga föreställningarna
lefvande och klart in i åskådarens lifskrets och
medvetande – detsamma som var principen i Luthers hela
talareverksamhet. Tillika upptog D. i sig hela den
vilda, öfverströmmande böjelse för rik fantastik, som
jämväl var för tiden egendomlig och som gifver sig
luft ej mindre i hans formbehandling i allmänhet än i
hans återgifvande af sådana ämnen, som han behandlade
i sina illustrationer till Johannes’ uppenbarelse,
der han stundom förirrar sig in i det rent formlösa."

D. utöfvade ett vidsträckt inflytande och hade
en stor mängd efterbildare: Pencz, Schäuffelin,
Aldegrever, Altdorfer, bröderna B. och H. S. Beham,
M. Grünewald, H. Baldung m. fl. Dessa, hvilka dock
snart förlorade mästarens storhet och enkelhet,
sammanfattas under benämningen die kleinmeister,
ett namn, som de fingo till följd af de otaliga från
dem utgångna små gravyrerna. – D:s förnämsta biografer
äro A. v. Eye, "Leben und wirken A. Dürers" (1860;
2:dra uppl. 1869), och M. Thausing, "Dürer. Geschichte
seines lebens und seiner kunst" (1876). R–n.

Düring. 1. Johan Kristoffer, grefve von D.,
fältmarskalk, föddes 1695 i Horneburg på Bremens
område och tillhörde en tysk adlig ätt, som
(enligt genealogerna) blomstrade i Böhmen redan
på 800-talet och sedermera bosatte sig i bremiska
landet, med Düringen till stamgods. Han inträdde
tidigt i holsteinsk tjenst och deltog i spanska
successionskriget, men ingick 1712 i svenska hären
och blef 1714 öfverstelöjtnant. För sin under
Karl XII:s ögon visade manhaftighet vid Stralsunds
försvar 1715 utnämndes han s. å. till öfverste, och i
Dec. s. å. var han en af konungens få följeslagare på
den äfventyrliga färden från Stralsund till Ystad. I
spetsen för ett tyskt dragonregemente deltog han
1718 i Fredrikshalds belägring, och året derpå i
försvaret af svenska kusten (vid Norrköping) mot
ryssarna. 1721 blef han "sekundöfverste" och 1727
chef för Norra skånska kavalleriregementet, 1730
generalmajor, 1740 generallöjtnant, 1743 general och
1751 fältmarskalk. 1753–59 var han överståthållare
i Stockholm. – D. var en af mösspartiets mera
betydande medlemmar, satt vid flere riksdagar i
Sekreta utskottet och 1741 t. o. m. i det "förstärkta
sekretissimum", som hade att afgöra frågan huruvida
Sverige borde förklara Ryssland krig eller ej. Han var
ingen vän till detta af hattpartiet påyrkade krig,
afslog 1742 det erbjudna öfverbefälet i detsamma
och arbetade, efter dess olyckliga utgång, på
hattarnas störtande. I förhoppning om Danmarks
hjelp mot Ryssland omfattade han 1743 den danske
kronprinsens kandidatur till svenska tronen och afgick
s. å. såsom sändebud till ryske tronföljaren, hertig
Karl Peter Ulrik af Holstein-Gottorp, för att förmå
denne till en af Danmark önskad uppgörelse angående
Holstein. Mot slutet af sin riksdagsmannabana närmade
han sig hattpartiet. 1719 blef han adlad och upphöjd
i friherrligt stånd samt 1751 grefve. Död d. 5
Jan. 1759. – 2. Otto Fredrik D., den förres broder,
var under det antagna namnet Erik von Ungern Karl
XII:s följeslagare på ilridten från Turkiet till
Stralsund 1714. (Gustaf Fredrik v. Rosen medföljde
ett stycke på vägen, men stannade redan i byn Kenin
i Ungern.) 1715 utnämndes D. till öfverste, och i
spetsen för sitt regemente stupade han vid Stralsunds
försvar d. 7 Dec. s. å.

Düringsfeld, Ida von, tysk författarinna,
f. 1815 i Nedre Schlesien, gifte sig 1845 med
skriftställaren friherre Otto v. Reinsberg och
dog 1876. (Hennes make sörjde henne så djupt,
att han beröfvade sig lifvet.) Fru D. var en af
Tysklands produktivaste författarinnor. Hon utgaf,
till en början under pseudonymen "Thekla" och sedan
under sitt familjenamn, åtskilliga diktsamlingar,
romaner och resebeskrifhingar. Von der Schelde
bis zur Maas
(1861) är ett intressant arbete öfver
flamländarnas andliga lif 1830–60. I förening med
sin man offentliggjorde fru D. några skrifter på
etnografiens område: Sprichwörter der germanischen
und romanischen sprachen
(1872–75) m. fl.

Dürkheim (D. an der Hardt), stad i bajerska
regeringsområdet Pfalz, vid floden Isenach och
foten af berget Hardt. 5,848 innev. (1875). Vin- och
fruktodling. Saltberedning. För sina mineralkällor
och sin ymniga tillgång på drufvor besökes staden
årligen af en mängd sjuka.

Dürnberg l. Dürrenberg, ett 750 m. (2,525 f.) högt
saltberg i österrikiska hertigdömet Salzburg, nära
bajerska gränsen. Saltverket (bearbetadt sedan 1123)
lemnar årligen omkr. 25 mill. kilogr. salt.

Dürnkrut, köping i Nedre Österrike, nära
floden March. Omkr. 1,200 innev. Drabbning d. 26
Aug. 1278. Jfr Marchfeld.

Dürrenberg, saltberg i österrikiska hertigdömet
Salzburg. Se Dürnberg.

Dürrheim, by i Baden, kretsen Villingen, med en
stor salin.

Düssel, liten biflod till Rhen. Den faller ut vid
staden Düsseldorf.

Düsseldorf. 1. Regeringsområde i norra delen
af preussiska Rhenprovinsen. Arealen 5,467
qv.-kilom. (99,3 qv.-mil). 1,460,981 innev. (1875). –
2. Hufvudstad i nämnda område, på en fruktbar
slätt vid den lilla floden Düssels utlopp i
Rhen. 80,750 innev. (1876). D. består af den trånga
och oregelbundna "gamla staden" på Düssels norra
strand samt "nya staden" (fem stadsdelar: Karlstadt,
Neustadt, Friedrichstadt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:52:55 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfad/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free