Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dvärgekorre, zool. Se Ekorreslägtet. - Dvärgfalk, zool. Se Falkslägtet. - Dvärgfladdermus, zool. Se Fladdermöss. - Dvärgget, zool. Se Getslägtet. - Dvärggås, zool. Se Gås-slägtet. - Dvärghjort, zool. Se Hjortslägtet. - Dvärgmus, zool. Se Mus-slägtet. - Dvärgmås, zool. Se Mås-slägtet. - Dvärgnandu, zool. Se Nandu. - Dvärgnäbbmus, zool. Se Näbbmus-slägtet. - Dvärgpalm, bot. Se Chamaerops. - Dvärgpapegoja, zool. Se Papegojeslägtet. - Dvärgrördrom, zool. Se Hägerslägtet. - Dvärgseglare, zool. Se Tornsvaleslägtet. - Dvärgsimpa, zool. Se Simpslägtet. - Dvärgspett, zool. Se Spettslägtet. - Dvärgstrandvipa, zool. Se Strandvipeslägtet. - Dvärgsvan, zool. Se Svan-slägtet. - Dvärgtrapp, zool. Se Trappslägtet. - Dvärguf, zool. Se Ufslägtet. - Dvärguggla, zool. Se Uggleslägtet. - Dvärgugglesvala, zool. Se Ugglesvala. - Dvärgvaktel, zool. Se Vaktelslägtet. - Dy, geol. - Dyadik - Dyalogus creaturarum moralizatus - Dyas, Grek., egemtl. tvåtal, geol. Se Permiska formationen. - Dybböl - Dybeck - Dybeck, Richard, fornforskare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dvärgekorre, zool. Se Ekorreslägtet.
Dvärgfalk, zool. Se Falkslägtet.
Dvärgfladdermus, zool. Se Fladdermöss.
Dvärgget, zool. Se Getslägtet.
Dvärggås, zool. Se Gås-slägtet.
Dvärghjort, zool. Se Hjortslägtet.
Dvärgmus, zool. Se Mus-slägtet.
Dvärgmås, zool. Se Mås-slägtet.
Dvärgnandu, zool. Se Nandu.
Dvärgnäbbmus, zool. Se Näbbmus-slägtet.
Dvärgpalm, bot. Se Chamaerops.
Dvärgpapegoja, zool. Se Papegojeslägtet.
Dvärgrördrom, zool. Se Hägerslägtet.
Dvärgseglare, zool. Se Tornsvaleslägtet.
Dvärgsimpa, zool. Se Simpslägtet.
Dvärgspett, zool. Se Spettslägtet.
Dvärgstrandvipa, zool. Se Strandvipeslägtet.
Dvärgsvan, zool. Se Svan-slägtet.
Dvärgtrapp, zool. Se Trappslägtet.
Dvärguf, zool. Se Ufslägtet.
Dvärguggla, zool. Se Uggleslägtet.
Dvärgugglesvala, zool. Se Ugglesvala.
Dvärgvaktel, zool. Se Vaktelslägtet.
Dy, Dytorf l. Torfdy, geol., den mörka, bruna eller
svartbruna jord, hvilken utgör hufvudmassan i våra
mossar och kärr och som består af mer eller mindre
förmultnade växtlemningar jämte en proportionsvis
ringa del mineraliska ämnen. Dytorfven är af
olika utseende och beskaffenhet, allt efter
förmultningsgraden och arten af de växter,
som bilda hufvudmassan i densamma. De mera
förmultnade arterna utgöra en till odlingsföretag
ganska lämplig jordmån samt hafva stort värde som
jordförbättringsmedel på myllfattiga åkerjordarter
och som brännmaterial. Jfr Bränntorf och Torf.
E. E.
Dyadik (Grek. dyadikos, hörande till tvåtal, af
dyo, två) l. Dyadiskt system, matem., talsystem,
hvars grundtal är 2. För att i ett sådant system
beteckna ett tal behöfver man endast tvänne siffror,
nämligen 0 och 1. Så uttryckes t. ex. 9 genom 1001,
13 genom 1101, o. s. v. Visserligen förenklas genom
detta beteckningssätt de aritmetiska operationerna
– så t. ex. erfordras vid multiplikationer alldeles
ingen kännedom om multiplikationstabellen –, men i
praktiken är det dyadiska systemet oanvändbart. Den
ofta upprepade notisen att kineserna begagnat ett
dyadiskt system beror på ett missförstånd. Dyadiken
behandlades först af Caramuel (1670), men erhöll sin
egentliga ryktbarhet genom Leibniz, hvilken begagnade
den bl. a. för att symboliskt bevisa, det Gud skapat
verlden ur intet. Numera eger nämnda system betydelse
endast såsom en kuriositet.
G. E.
Dyalogus creaturarum moralizatus, Lat., en af de
första böcker, som trycktes i Sverige. Se Dialogus
creaturarum moralizatus.
Dyas, Grek., egentl. tvåtal, geol. Se Permiska
formationen.
Dybböl, socken och by på Sundeveds halfö i nordöstra
Slesvig, vid Als-sundet, midt emot staden Sönderborg
på Als. Mellan nämnda sund och Dybböls by höjer
sig landet 72 m. (242 f.) och bildar den s. k,
"Dybböl-banken", hvilken
sakta sluttar mot ö. (Als-sundet) och n., men som
mot s. (Vemmingbund-fjärden) och v. är tämligen
brant. – När den danska hären efter slaget vid
Slesvig d. 23 April 1848 drog sig tillbaka till
Als och Norra Jylland, besattes Dybböl-höjden
af tyskarna (hannoveraner och hessare), men togs
d. 28 Maj tillbaka af danskarna, som d. 5 Juni,
till ett antal af 9,000 man, under general Hedemann,
med stor tapperhet försvarade den mot 17,000
tyskar, under general Wrangel. I denna strid stupade
bl. a. den norske frivillige L. Lövenskjold samt de
svenske frivillige friherre K. E. O. Leijonhufvud
och skalden G. L. Sommelius ("Beppo"). Efter
krigets slut (1850) förgingo flere år utan att
den danska regeringen egnade någon uppmärksamhet åt
"Dybböl-ställningen". Men då förhållandet mellan
Danmark och Tyskland blef allt mera spändt, började
danskarna (1861) vidtaga åtgärder till höjdens
försvar. Tio skansar – af hvilka somliga voro öppna,
andra täckta – anlades i en båge från Als-sundet
in. öfver höjdryggen till Vemmingbund-fjärden i
s. När danskarna under 1864 års krig utrymt Dannevirke
(5–6 Febr.), drogo de sig tillbaka till Dybböl,
som d. 22 Febr. inneslöts af preussarna. Den 15
Mars började dessa en häftig eld mot ställningen,
hvilken de, efter att d. 28 Mars hafva gjort ett
misslyckadt anfall, d. 18 April – då alla skansarna
voro genom skjutningen så godt som jämnade med jorden
– stormade och intogo. Dybböl-ställningen är numera
vida starkare befäst (med fältskansar), än den var,
då den tillhörde Danmark.
C. R.
Dybeck, gammal herregård i Östra Vemmenhögs socken,
Vemmenhögs härad, Malmöhus län. Detta gods, som
utgör Sveriges sydligaste säteri, delades 1684
mellan bröderna Jörgen och Kristian Bille, och
sedan dess hade det allt intill senaste tiden två
egare, hvilka nyttjade hvar sin del af mangårds-
och uthusbyggnaderna. Efter G. F. Gyllenkrook
och G. Ehrensparre, hvilka i slutet af 1700-talet
samtidigt voro gårdens egare, kallas den ena delen
"Krokeparten", den andra "Sparreparten". Den förra
utgöres af omkr. 11 1/6 mtl, som 1877 taxerades till
414,000 kr. och nu tillhöra A. B. Wallis; återstoden
har skingrats i 21 särskilda lotter, af hvilka en
omfattar något öfver 6 mtl, taxerade till 165,100 kr.,
och en annan något mera än 3 mtl, taxerade till 82,000
kr.
A. G.
Dybeck, Richard, fornforskare, föddes d. 1 Sept. 1811
i Odensvi församling i Vestmanland, blef 1831
student i Upsala, aflade der hofrättsexamen och
hade sedermera flere gånger förordnanden såsom
domare. Snart egnade han sig likväl uteslutande
åt studiet och bevarandet af fäderneslandets gamla
minnen. Omkring 1830, på en tid då ännu endast få
insågo rätta betydelsen deraf, började D. under resor
i olika landskap afteckna fornlemningar, särskildt
runstenar, uppsamla folkmelodier, anteckna gamla
sägner, sagor och ordspråk samt studera allmogens
seder och lif. Många frukter af detta hans arbete
finnas nedlagda i de handskrifna reseberättelser och
andra anteckningar, hvilka förvaras i Vitterhets
historie och antiqvitetsakademiens arkiv. De
vigtigaste bland D:s arbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
