Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Däck - Däcksbalk, skeppsb. Se Balk. 1). - Däcksband, skeppsb. Se Band. 1). - Däcksbatteri, sjöv. Se Batteri. - Däcksklys, skeppsb. Se Klys. - Däcksplankor, skeppsb. Se Balk. 1). - Däcksventil, sjöv. Se Ventil. - Dädesjö, socken i Småland - Däfvensö (Devensö) - Däfvert - Däggdjur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
balkarnas ändar med fartygssidorna, och däcksplankor,
som ligga ofvanpå balkarna. Somliga fartyg hafva
dessutom mellan däcksbalkarna, i långskeppsriktning,
balkstycken af klenare beskaffenhet, s. k.
karflar, och mellan dessa hafva några fartyg ytterligare
s. k. ribbor, ett slags balkar i tvärskeppsriktning
och med ännu smärre dimensioner. På träfartyg inläggas
för- och akterut samt i jämnhöjd med däcksbalkarna
s. k. däcksband, d. v. s. träknän, hvilka med sin
vinkel passas in till stäfven, med grenarna utefter
fartygets sidor och med ändarna intill främsta eller
aktersta däcksbalken. Dessa knän hafva till ändamål
att utgöra en förstärkning vid fartygets ändar,
hvarför de väl förbultas till både stäfvarna och
fartygssidorna.
Däck på örlogsfartyg. På de mindre örlogsfartygen
(skonare, briggar och mindre korvetter) finnas två
däck: trossdäck och öfre däck. Under trossdäcket
är förvaringsrum för ammunition, förråd, proviant,
inventarier och utredning. Ofvanpå detsamma finnes
inredning för inhysande af befäl, underbefäl och
besättning. På öfre däck har bestyckningen m. m. sin
plats. Större korvetter äfvensom fregatter hafva
mellan trossdäck och öfre däck ett batteridäck, på
hvilket bestyckningen är placerad och hvarest chefen
har sin kajut. Fregatterna föra bestyckning äfven
på öfre däck, likväl endast för- och akterut. Större
korvetter deremot hafva ingen tyngre artilleripjes
på detta däck, hvilket på dem förekommer under
benämningen manöverdäck. Linieskepp hafva två
eller tre batteridäck mellan trossdäck och öfre däck,
hvarför de i förra fallet kallas tvådäcksskepp
(tvådäckare), i senare fallet tredäcksskepp
(tredäckare). Somliga fartyg hafva ofvanpå öfre däck
ett eller två smådäck i jämnhöjd med relingen:
ett, som benämnes hyttdäck, längst akterut, och ett
annat, som kallas back, längst för-ut. Då hyttdäcket
har någon större utsträckning, inredas mellan detta
och öfre däck hytter m. m. för befälets räkning. –
Med glatt däck förstår man ett sådant öfre däck, som
löper oafbrutet utefter fartygets hela längd och på
hvilket ej några påbyggnader finnas. Om – såsom fallet
ofta är på mindre fartyg – däckets akterdel befinner
sig något högre än den öfriga delen, erhåller den
förra namnet halfdäck. På örlogsfartyg betyder
emellertid, om öfre däck är glatt, halfdäck äfven
den del utaf öfre däck, som befinner sig akter om
stormasten, hvarjämte back är liktydigt med den del,
som befinner sig för-om fockmasten, och gångbord är
namnet på de bord-varts belägna delarna af däcket
emellan stormasten och fockmasten. Det här sagda,
som egentligen afser de äldre fartygstyperna,
gäller i tillämpliga delar äfven de krigsfartyg,
som numera byggas.
Däck på handelsfartyg. Sådana fartyg äro,
med afseende på däcksbyggnaden, endäcksfartyg,
tvådäcksfartyg, tredäcksfartyg, spardäcksfartyg
eller stormdäcksfartyg. Det förstnämnda slaget har
blott ett enda däck. Tvådäcksfartygen hafva ett öfre
däck och ett mellandäck, hvilket senare likväl ej är
fullständigt, utan hvars balklag, för att lastens
instufning skall kunna försiggå
mer obehindradt, är beklädt med däcksplankor endast
akter-ut och för-ut samt till en bredd af några
få fot invid hvardera sidan. Tredäcksfartygen
hafva åtminstone två fullständigt byggda däck samt
ett mellandäck. Af de bägge förstnämnda får det
öfre namnet öfre däck, det undre – som tillika är
gröfst – namnet hufvuddäck. På somliga tvådäcksfartyg
inlägges öfver hufvuddäcket ett annat däck, vare sig
ett spardäck eller ett stormdäck. Det förra liknar
hufvuddäcket, utom deri att det är lättare. Som
det befinner sig i jämnhöjd med relingen, måste
det omgifvas med säkra barrièrer. Stundom eger
det ej allenast sådana påbyggnader, som äro
nödvändiga för navigeringen, utan äfven andra,
såsom rökhytt m. m., afsedda för passagerarnas
beqvämlighet. Ett spardäcksfartyg skiljer sig alltså
från ett tredäcksfartyg hufvudsakligen deri att
fartygssidorna ej sträcka sig upp öfver öfre däck,
utan sluta just vid spardäcket. Ett stormdäcksfartyg
kännetecknas deraf att ofvanom dess öfre däck finnes
en lättare öfverbyggnad, hvars tak har egenskapen af
däck och till större eller mindre del uppbäres endast
af stöttor från den fasta relingen. På ett stormdäck
finnas ej några andra påbyggnader än sådana, som äro
nödvändiga för navigeringen. – Äfven på handelsfartyg,
liksom på örlogsskepp, förekomma stundom hyttdäck
och back. J. G. B.
Däcksbalk, skeppsb. Se Balk. 1).
Däcksband, skeppsb. Se Band. 1).
Däcksbatteri, sjöv. Se Batteri.
Däcksklys, skeppsb. Se Klys.
Däcksplankor, skeppsb. Se Balk. 1).
Däcksventil, sjöv. Se Ventil.
Dädesjö, socken i Småland, Kronobergs län,
Uppvidinge härad. Arealen 17,221 hekt. (34,885
tnld), jordebokssocknen Eke inberäknad. 1,757
innev. (1879). Jämte Herråkra utgör D. ett
konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Vexiö stift,
Uppvidinge kontrakt.
Däfvensö (Devensö), en under godset Säbyholm,
Lossa socken i Upsala län, lydande ö i Mälaren. 5
mtl frälse. D. namnes i flere medeltidshandlingar. I
Sept. 1507 hölls der ett herremöte.
Däfvert (Fr. davier l. davié, Eng. davit), sjöv.,
ett slags lyftkran, bestående af en bom af
trä eller jern, hvilken i sin ytterände är
försedd med en eller flere skifvor eller med ett
block. Däfverten lägges eller upphänges så, att
de tyngder, som skola upphissas eller lyftas, komma
att gå fria för sidan af fartyget eller båten. Jfr
Ankardäfvert, Båtdäfvertar och Kipdäfvert.
R. N.
Däggdjur, Mammalia, zool., en till ryggradsdjuren
(Animalia vertebrata) hörande klass, som skiljer
sig från andra ryggradsdjur derigenom att dess
medlemmar hafva mjölkkörtlar och derigenom att
honan en längre eller kortare tid daggar (ger di
åt) ungarna – hvilka visa tecken till lif, redan
då de födas – med den mjölk, som nyssnämnda körtlar
afsöndxa. Extremiteterna, hvilka merendels äro fyra,
bära hos de flesta arterna fötter, mera sällan
händer eller fenor. Käkarna äro försedda med tänder
(undantagsvis kunna dock sådana fattas eller ersättas
af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
