- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen /
217-218

(1881) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Egypten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

engelskt bolags ego. – Mynt: piaster l. kirsch
à 40 para (1 piaster = 18,6 öre). Vid större summor
begagnas räkneenheten pung, kis, = 500 piaster = 93
kr. Mynt slås i guld (högst 100 piaster), silfver
(högst 20 piaster) och koppar (lägst 5 paras, högst
1 piaster). Metersystemet är lagligen stadfäst,
men har ej ännu (1880) blifvit allmänt antaget.

Andlig kultur. Allra största delen af E:s
icke-europeiska befolkning utgöres af sunnitiska
muhammedaner. Bland de fyra sunnitiska sekterna
äro sjafiterna och malkiterna talrikast: de förre
i Nedre och Mellersta E., de senare i Öfre E. och
Nubien. Turkarna hafva anslutit sig till en tredje
sekt, hanafiternas. En monofysitisk (jakobinsk)
kristendom omfattas af kopterna, hvilkas kyrkospråk
är koptiska. Lika varma och passionerade som
muslimin äro i sin gudsdyrkan, lika slöa och loja
äro kopterna. För öfrigt ega alla möjliga former
af kristendom anhängare bland den brokiga samling
af delvis högst tvetydiga européer, hvilka såsom
spekulanter eller i andra mer eller mindre goda
syften bosatt sig i landet. Uti E. finnes en katolsk
patriark samt två apostoliska vikarier: den ene för
de latinske kristne, den andre för kopterna. Bildning
och undervisning stå, såsom vanligt i muhammedanska
samhällen, tämligen lågt. Folkundervisningen, som
meddelas vid moskéerna, går ut på att lära barnen
läsa och räkna samt att kunna koranen utantill. Den
teologiska högskolan vid El-Ashar-moskén i Kairo
besökes af studerande t. o. m. från Indien och
Central-Asien. Elementarskolor, der undervisning
meddelas i bl. a. franska, engelska, geografi samt
matematik och der barnen få fri kost och undervisning,
finnas i Kairo och Alexandria. Äfven special-skolor
finnas: kadettskola, sjökrigsskola, ingeniörskola,
veterinärinstitut (med stuteri), ett par medicinska
läroverk, musikskola och slöjdskola äfvensom ett
läroverk för egyptologi. Utländska religiösa sällskap
(i synnerhet franska) verka för bildningens spridning
genom skolor. – Sjukhus finnas i Kairo (fyra stycken)
och Alexandria (två). På senare stället finnes äfven
ett hospital.

Författning och förvaltning. E. är en turkisk lydstat,
under en arfståthållare, hvilken i öfverensstämmelse
med firmanen af d. 8 Juni 1867 bär titlarna "khediv"
och "höghet". Ståthållareskapet är, enl. firmanen
af d. 21 Maj 1866, ärftligt i rakt nedstigande led
inom Ismail paschas manliga linie. Förhållandet
mellan khediven och turkiska regeringen är ordnadt
genom firmanerna af d. 8 Juni 1873 och d. 26 Juni
1879. Khediven eger oinskränkt myndighet, men måste
prägla myntet i sultanens namn samt betala en årlig
tribut af 150,000 pungar (13,95 mill. kr.) och eger
ej rätt att utan portens samtycke underhålia en
flotta och en här (de egyptiska trupperna hafva
turkiska fanor). Den khediven 1873 beviljade
rättigheten att sluta fördrag med främmande makter
och upptaga utländska lån upphäfdes 1879. I spetsen
för förvaltningen står (sedan 1856) en ministèr efter
europeiskt mönster, med åtta departementschefer. 1866
infördes ett slags rådgifvande landtdag, hvars 75
för tre år valda ledamöter utses genom medelbart
valsätt. Det har emellertid hittills varit endast
en sken-representation.

I äldsta tider delades landet i Öfre och Nedre
E. (inskrifternas "Ta-ui", de bägge landen), och
dessa styrdes ganska ofta af olika herskareätter. I
södern voro först This och sedan Thebe, i norden först
Memfis och sedan Sais de berömdaste residensen. Under
ptolomaeerna indelades landet i Öfre, Mellersta och
Nedre E. samt fick Alexandria till hufvudstad. Efter
Seti I:s (af 19:de dynastien) tid sönderföll det i en
mängd till antal vexlande smärre distrikt ("nomer"),
med särskild förvaltning och kult. Tredelningen
eger bestånd ännu i dag, men förvaltningen är
tillika delad i tretton större områden, mudirijer,
under mudirer, hvilka vid sin sida hafva ett råd,
"divan". Hvar mudirije är delad i smärre distrikt,
under kasjifer l. nasirer, och under dessa lyda by- och
stads-kommunföreståndarna, sjeich-el-beled. Kairo,
Alexandria, Suez, Port-Said och några andra städer
stå under särskilda guvernörer. Nil-landen s. om E.,
de så kallade Beled-es-Sudan, förvaltas af en guvernör
i Kartum. Arabiskan är det officiella språket. Kairo
(327,462 innev. 1877) är hufvudstaden. Andra större
städer äro Alexandria (165,752 innev. 1877),
Tanta (60,000), Sagasig (40,000) och Damiette
(33,000). Lagskipningen i mål, som röra främlingar
och infödingar eller främlingar sins emellan, utöfvas
af de 1875 inrättade internationella domstolarna:
tre af lägre instans (i Alexandria, Kairo och
Mansura) och en af högre (i Alexandria). Bisittarna
är dels infödda, dels utlänningar. – Budgeten för
finansåret 1878–79 upptog statsinkomsterna till
7 1/2 mill. p. st. och statsutgifterna till nära
11 mill. samma mynt. Statsskulden steg 1878 till
84 3/4 mill. p. st. (hvaraf öfver 75 1/2 mill. var
konsoliderad och resten sväfvande). De förnämsta
inkomst-titlarna äro: grundskatterna, mulakaba,
d. v. s. amorteringar för aflösning af grundskatterna
till deras halfva belopp (denna aflösning blir
fullbordad 1885), personalskatt och patentafgifter,
jernvägstrafikmedel och tullmedel. Bland utgifterna
äro de mest betydande: annuiteter och amorteringar
till statsskuldens afbetalning, anslag till
ministerierna, tributen till Porten, khedivens
civillista och apanagen till hans familj. – Hären,
som bildas genom rekrytering, får, enligt ett
Portens dekret af d. 6 Aug. 1879, icke räkna större
effektiv fredsstyrka än 18,000 man. Den reguliera
arméns effektivstyrka kan emellertid uppdrifvas till
100,000 man, och dessutom finnes vid behof tillgång
på en irregulier armé, bestående af sju kårer till
häst, hvardera på 4,000 man. – Flottan bestod 1873
af 14 ångfartyg. – Vapnet är en sfinx
framför en pyramid. – Handelsflaggan är
grön med en horisontal gul rand.

Fornreligion. Den egyptiska religionen är
jämförelsevis ganska litet känd. Den del af
literaturen, som bör bilda underlaget för en
framställning af densamma, erbjuder nämligen betydande
svårigheter, hvilkas lösning knappast torde vara
den närmaste framtiden förbehållen. Under den äldsta
forntiden höjde sig det religiösa åskådningssättet
säkerligen ej öfver stadiet af en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfad/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free